Även om framtiden fortfarande kan kännas lite oviss har många bedömare så smått börjat utvärdera pandemin och strategierna mot den. Peter Hjörne i GP ger de svenska insatserna både ris och ros. Nöjd är han med hur sjukvården kunnat anpassa sig trots otillräckliga resurser, att skolorna kunnat bedriva godtagbar undervisning och att nedstängningarna hållits på en rimlig nivå. Sedan finns det sådant som fungerat sämre, såsom:

"Det är ställt utom allt tvivel att den svenska beredskapen i många avseenden var undermålig. Det gällde allt från skyddsutrusning och äldreomsorgens förmåga att skydda de äldre till handlings- och beslutsberedskap."---

"Däremot så har oklarheter om ansvar, befogenheter, organisation och beslutsmandat lett till både missgrepp, senfärdighet och ren tafflighet.

Den 25 februari kommer Coronakommissionens slutbetänkande. Det kommer att ge upphov till debatt, förhoppningsvis i ett mer måttfullt och eftertänksamt tonläge. Viktigast av allt är emellertid att rapporten och andra insikter leder till beslut och kraftfull handling för att rätta till fel och brister i viktiga samhällsfunktioner."---

Några experter talar ut om tillfällen där de haft fel i sina åsikter och prognoser under coronaresans gång.

Erfarenheterna från pandemin har som bieffekt givit nya erfarenheter på en mängd områden. Bland annat säger en färsk sammanställning att den inte haft någon stor påverkan på människors psykiska hälsa.

"Tvärt emot en del tidigare larmrapporter verkar inte pandemin ha varit ett hårt slag mot människors psykiska hälsa. När kanadensiska forskare gick igenom 137 studier, från framför allt europeiska höginkomstländer och Asien, såg de ingen stor negativ påverkan", skriver TT.

"Kvinnor, äldre, universitetsstudenter och de som tillhör sexuella minoriteter verkar ha påverkats något mer negativt än andra. I de grupperna syntes en viss ökning av bland annat depression och ångest."---

Utlåtandena i coronakommissionens slutrapport har inte tagits tillvara på, varken av den förra eller den nu sittande regeringen, anser tre professorer (em) på Expressen debatt. FHM är otillräcklig på smittskyddsområdet, anser debattörerna.

"Vi föreslår att en smittskyddsmyndighet återinrättas med avdelningschefer i ämnena bakteriologi, epidemiologi, immunologi, parasitologi, vaccinforskning och virologi, vilka ges professors namn och tilldelas basresurser för en forskningsverksamhet, vilken de själva råder över", skriver de tre bland annat.

2024 Covidkrisen har blivit film i regi Ella Lemhagen, och "Så länge hjärtat slår" får gott betyg på många håll. Filmen bygger på radiodokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” som handlade om covidhanteringen på Sabbatsbergsbyns äldreboende.

Så här något år efter pandemin så får jag närmast en känsla av ”har det hänt?”.

#5 Dokumentären finns fortfarande för avlyssning på SR.

Del 1/2

Del 2/2

##6 Ja, vi är nog många som känner likadant.

Dags för företag att betala in skatter och avgifter som man fick uppskov från under pandemin. Det rör sig om 30 miljarder, men Skattemyndigheten går miste om stora belopp då det sker många konkurser bland de betalningsskyldiga.

Källa.

Rekordstor sjukfrånvaro i Norge har en delförklaring i postcovid, menar forskare.
Källa.

Idag är det fem år sedan det första covidfallet konstaterades i Sverige.

Källa.

#10 Vad minns vi, och vi lärde vi? Många återblickar i dagarna på vad som hände och hur det var.

Länk

Det händer grejer, när antivaccin-flummare styr.

https://www.resume.se/marknadsforing/kampanj/trumps-halsominister-stoppar-framgangsrik-vaccinkampanj/

"Läkare på sjukhusens infektionsmottagningar blev betydligt mer smittade med SARS-CoV2-viruset än läkare med mindre patientkontakt. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Var femte läkare som jobbade på infektionskliniker smittades under pandemins första och andra våg 2020, visar studien som presenteras i ett pressmeddelande.

"– Resultaten belyser vikten av effektiva skyddsrutiner och vaccinationsprogram för sjukvårdspersonal under framtida pandemier. Våra fynd pekar på att yrkesmässig exponering är en viktig riskfaktor för smitta, säger Anne-Marie Fors Connolly, universitetslektor, läkare, docent och forskare vid Umeå universitet samt studiens seniorförfattare."---

"Fem år har gått sedan Europa drabbades av det första dödsfallet till följd av Covid-19. En av de första platserna där viruset fick spridning var Codogno i Italien. SVT:s Jennifer Wegerup har nu återvänt till platsen.

– Tyvärr så har pandemin förändrats oss alla väldigt mycket, säger Eleonora, boende i Codogno"---

Länk.

#14 Fem är sedan idag som WHO klassade covid som en pandemi, samma dag som det första dödsoffret i covid konstaterades i vårt land.

Källa.

Norge betalar tillbaka böter till svenska gränsbor som felaktigt straffades under pandemiåren för att ha överskridit riksgränsen. Böterna stred mot en lag från 1917 om fri gränspassage som nu har ändrats.

Källa.

Ett forskningsprojekt vid Lunds universitet visar att flera patienter som intensivvårdades för covid under pandemin ännu inte återhämtat sig till fullo.

Källa.

Just nu är det inte covid som smittskyddsmyndigheter håller ögonen på i första hand, utan Nipahviruset som sprids i Indien och även Thailand har hög beredskap mot det. Fladdermusen förekom ju flitigt som utpekad möjlig/trolig spridare av covidviruset, och vad gäller Nipahviruset verkar sambandet med fladdermöss klarlagt.

Expressen gör genom en lång artikel plus en (repriserad) filmdokumentär en uppföljning av följder av pandemin med några års perspektiv. (Varken artikeln eller filmen är för närvarande premiumbelagd, men riskerar att bli det.)

"Läkaren Eva Schmidtke varnade i reportaget 2020 för att pandemin skulle bli längre än alla trodde", avslutas reportaget.

" Munskydd och digitala möten är kvar i vården, vilket är bra. Men under pandemin förlorade Eva Schmidtke sin naivitet, menar hon.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att vi skulle hamna i det helvete som det var. Men den insikten är nog bra, det ger förhoppningsvis bättre förberedelse för oväntade händelser.

Svensk sjukvård har fortfarande inte löst grundproblemet, att krisledningen inte fungerade, menar hon. Under pandemin fick regioner och klinker lösa det bäst de kunde, på egen hand.

Nu måste styrningen ses över. Inför nästa kris.

– Alla som förlorade livet och vårdpersonalen som också betalade ett högt pris – kostnaden var monumental. Det vore förfärligt om vi inte lär oss mer."

"Sveriges vägval under pandemin kallades för ett experiment. I dag är vi ett av länderna som klarat sig bäst.

Men Folkhälsomyndighetens tidigare generaldirektör Johan Carlson är rädd att vi inte dragit särskilt mycket lärdomar om de hårda åtgärder som infördes i världen, något han tar upp i nya boken ”Vi mot världen”.

– Effekterna på människors välbefinnande har varit enorma", skriver Expressen. ^{(Ej läslåst initialt.)}

"– Jag är rädd att man inte drar så mycket lärdomar om restriktionerna. Varje lands regering tittar ju på sin egen befolkning, men vad betyder det för världen med stängda gränser?

För Sveriges del hade han hoppats att politikerna skulle ta tag i de samhällsbrister pandemin blottat. Äldreboenden drabbades hårt, vissa invandrargrupper likaså och personer i lägre socioekonomiska klasser.

Men 2022 invaderade Ryssland Ukraina. Sedan dess har kriserna avlöst varandra. Det blev mindre viktigt att diskutera pandemin.

– Framför allt försvann det politiska intresset. Jag hade ändå trott, eller hoppats kan man nästan säga, att äldreomsorgen skulle bli en valfråga, säger Johan Carlson."---

Jag gissar att vi kommer att klumpa ihop oss ännu mer i storstäder och på den punkten bli mer sårbara för varje år, när nästa pandemi kommer.

Hantaviruset från Sydamerika som blossade upp på ett kryssningsfartyg kunde bekämpas, ebola som härjar latent i Afrika¹ är ett konstant hot, åtminstone på den kontinenten, och nu riktas blickarna på vad som har hänt och kanske riskerar att hända i Sibirien. Vi får lära oss leva med larmen.

^{1/ Mer än 4000 dödsoffer i Uganda sedan i maj, nu konstaterat i Kenya.}

https://corona.ifokus.se/discussion/1659988/lungpesten---ett-nytt-hot?tag=corona

Som jag skrev där är pest inget pandemihot då antibiotika funkar mot det. Det är årligen pestutbrott uan att det sprider sig över världen.

#23 Lånar nedanstående svar från Google AI på min sökning "Pandemi trots antibiotika". (I det här fallet är det väl punkt 2 som är mest aktuellt.)

Svar: "Ja, en pandemi kan absolut inträffa trots att vi har antibiotika. Det finns två huvudsakliga anledningar till detta: antibiotika biter inte på virus, och bakterier blir alltmer resistenta mot medicinen.

Detta problem beskrivs ofta av experter som ”den tysta pandemin”.

1. Antibiotika hjälper bara mot bakterier – inte virus

De flesta historiska och moderna pandemier – som covid-19, spanska sjukan, svininfluensan och zikaviruset – orsakas av virus.

• Antibiotika har noll effekt mot virus.

• Om ett nytt, luftburet virus börjar spridas globalt kan antibiotika inte stoppa själva smittan eller virusets förökning i kroppen.

• Antibiotika används ibland under en viruspandemi, men då endast för att behandla sekundära bakterieinfektioner (till exempel om en patient får bakteriell lunginflammation som en följdkomplikation av influensa).

2. Antibiotikaresistens (Den tysta pandemin)

En pandemi skulle också kunna orsakas direkt av bakterier som har blivit resistenta mot våra befintliga läkemedel. Detta kallas för antibiotikaresistens och är redan ett av världens största globala folkhälsoproblem enligt Folkhälsomyndigheten. Länk.

När bakterier förändras så att antibiotika inte längre kan döda dem, blir vanliga infektioner livsfarliga. Enligt forskning publicerad via bland annat Karolinska Institutet skördar resistenta bakterier redan över en miljon människoliv globalt varje år. Om en mycket smittsam och resistent bakterie börjar spridas i samhället har vi i värsta fall inga fungerande mediciner att sätta in. Länk

Sammanfattningsvis: Antibiotika är ett fantastiskt verktyg, men det är inget universalskydd. Det skyddar oss varken mot mutationer hos virus eller mot bakterier som har lärt sig att överleva medicinen.

#24 Nämner det igen: Björn Olsen tar upp antibiotikarestenta bakterier en hel del i boken Pandemi.

https://www.bokus.com/bok/9789113110936/pandemi-myterna-fakta-hoten

#24: Jo, men nu är det ju så bra att pest inte är antibiotikaresistent. Teoretiskt skulle väl en stam pestbakterier kunna bli det nån gång i framtiden, men det är inte så nu. Och det brukar vara mer allmänt förekommande bakterier det händer med.

#26 Jag vill inte föra ut den här diskussionen på djupt politiskt vatten, men rent allmänt vet vi ju inte varför den här lungpestforskningen har bedrivits i Ryssland, helt hypotetiskt skulle man kunna ha gjort det i förening med att forskning om försvagning av antibiotikaresistens. Det är förstås ren spekulation från min sida, så jag kommer inte att föra den diskussionen ytterligare ett snäpp, men vill ändå lyfta ämnet, om så bara denna gång.

Länk.

Då skulle nog väldigt många vara sjuka nu och det borde ha läckt.

Anders Tegnell är nu, som sjuttioåring, på väg att lämna arbetslivet bakom sig, skriver News55, som citerar två andra källor.

"Vid ett panelsamtal på Försvarshögskolan nyligen delade han sina reflektioner om vad som fungerade, vad som borde gjorts annorlunda – och vad vi faktiskt behöver förbereda oss för, skriver Sveriges Radio.

Det enda vi vet om nästa pandemi är att den inte ser ut som den förra. Det kan bli ett luftvägsvirus igen – men lika gärna ett matburet smittämne eller något vi knappt sett tidigare. Beredskap kan därför inte handla om att ha en färdig plan för ett specifikt scenario.

“Det är en jättestor sannolikhet att den blir väldigt annorlunda än den vi har nu. Naturen är fantastisk på det viset, den har mycket större uppfinningsförmåga än vad vi någonsin kan förutse”, säger Anders Tegnell, skriver SVT."---