Slut som språk-rör, det låg väl i pipeline… 😉

Har läst Fridolins "uppsägning" och hittar föga förvånande  inget ansvarstagande för partiets tillbakagång, mest bara en enda stor och rätt pösig offerkofta. 

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/kaVKLj/darfor-slutar-jag-som-sprakror-for-mp-i-maj

#2 Jaja…

Det var på tiden, jag hoppas MP inte får något inflytande i en kommande regering eller att dom åker ur vid ett nyval.. 🙂

Torbjörn Nilsson i Expressen tycker att Gustav nog blev lite mobbad, fast Nilsson bidrar nog samtidigt till det själv…

"Gustav Fridolin bedrev en besynnerlig valrörelse. Nästan inga torgmöten, knappt en knackad dörr. Han gick i några demonstrationståg, och hängde lite med Bianca Ingrosso och Margaux Dietz. Men den stora satsningen var praktikplatserna. Att han själv skulle ta lite ströjobb.

Han plockade konserver på Hemköp i Tjärna, till exempel, och klippte hår på en salong i Tumba. Det kan vara det märkligaste sättet någonsin att locka väljare på. I valspurten stod Gustav Fridolin och slängde upp potatismos på lunchtallrikar i ett restaurang kök i Väsby Centrum.

Man minns honom annars som den mediekåte pojken i gelétofs som njöt av att få feta rubriker när han blev arresterad i Israel. Exhibitionisten. Han som gärna gjorde det privata politiskt och aldrig sa nej till någon fånig grej som kunde bli ett bra mittuppslag i Aftonbladet. Man minns kolbiten."---

"Han var enkel att håna, Fridolin. Språket, mycket säreget. Han hade ett sätt att i varje mening ladda på som i slutscenen av en romantisk komedi. Stråkar. Pukor. Här kommer alla känslorna på en och samma gång, löd en gång rubriken på ett stort personporträtt i tidningen Fokus. Det var enkelt att göra sig lustig över Gustav. Det märks i kommentarerna efter avgångsbeskedet. De är genomgående negativa. På de liberala ledarsidorna jublas det. Nu är mannen som utgav sig för att vara en Karl Staaff men var en Karl Marx borta. Man pekar på luckan i regeringsbildningen."---

"De opartiska kommentatorerna uppehåller sig helst vid Gustav Fridolins misslyckanden. De är många. ”Plötsligt framstod den unge pratglade och engagerade mannen som en pratkvarn. En som snackade mycket men levererade lite”, skriver Lena Mellin i Aftonbladet. ”Det politiska underbarnet blev under sin regeringstid snarast en belastning för sitt parti”, fyller K-G Bergström i."--- "Men fäster man sig vid nederlagen missar man också vilken uppgift Gustav Fridolin fick. Den var aldrig att få igenom en massa grön politik. Den var att göra partiet regeringsdugligt."---

"I någon mening offrade han sig själv – eller en del av sig själv – för partiets skull. Vad det kostade? Kanske lusten till politik."---

https://www.expressen.se/nyheter/gustav-fridolin-tog-skit-varje-dag/

Kanske lite tidigt att summera Fridolins karriär, han skall ju trots allt hänga med till i maj nästa år, men jag tror att han tidigt blev stämplad som en pratmakare när han lovade att "fixa skolan på de första hundra dagarna". Sedan har vi ju sveket med kolkraften, vilket nog inte minst skadade honom internt.  Tror också många av hans partikamrater ansåg att han solidariskt skulle ha tackat för sig när Romson fick gå. 

Fast det allvarligaste var nog hans uppträdande i samband med Kaplanaffären, där han tycktes anse att det var folkets fel, inte Kaplans tveksamma kontakter, som gjorde att han fick gå. Det kan vara en sak att ställa upp för kollegor, men inte att göra det in absurdum.

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund föreslås av MP:s valberedning   efterträda Gustav Fridolin som språkrör vid kongressen i maj, medan Isabella Lövin föreslås till omval.

Källa.

#7 Per Bolund har med 171 av 258 giltiga röster valts till nytt manligt språkrör för Miljöpartiet. 

Källa.

Okej, Fridolin har ju varit en hackkyckling, men nu är han väl ändå värd en eloge efter att han avstår från avgångsersättningen från politiken och har hittat ett jobb via arbetsförmedlingen. 👍

När han nu visat att det går kanske fler politiker inspireras att följa efter? (Haha…)

Källa