Annons:
Etikettdebatt
Läst 858 ggr
[Göstage]
2018-12-08 09:15

Toleransen - konflikträdslans yttersta utpost?

Kan det vara så att den mångomtalade svenska toleransen egentligen bottnar i vår rädsla att säga ifrån och istället får oss att inlåta oss i  inställsamhet som övergår i acceptans och  anpassning? Alice Teodorescu är inte imponerad över den svenska flatheten:

"Tolerans är en eftersträvansvärd egenskap, missförstå mig rätt. Problemet är bara att vi hycklar om vår tolerans. För inte sällan är det så att de som gärna gör avkall på traditionerna i skolan samtidigt motsätter sig könsuppdelade badtider, religiösa friskolor som gör skillnad på flickor och pojkar eller för den delen kristna barnmorskor som vägrar genomföra aborter med hänvisning till sitt samvete.

Strävan efter att uppnå konsensus har bidragit till att göra Sverige till ett fantastiskt land. Men konsensussträvandets baksida är den hämmande konflikträdslan. Den som gör att vi skalar bort allt som skaver, försöker vara till lags - och knyter näven i fickan. Debatten om de svenska traditionerna handlar om så mycket mer."---

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-lucia-är-för-alla-1.11563137

Annons:
[Göstage]
2018-12-08 09:25
#1

När man väl bottnat i en acceptans av det som inte får kritiseras är det däremot inga problem att låta intoleransen få flöda fritt mot dem som faktiskt vågat ifrågasätta. Vi ser ju på nära håll hur denna självbelåtna intolerans kan få fritt spelrum. 

https://politik.ifokus.se/discussions/54a9003c8e0e7432c10011cf-hur-toleranta-ar-de-toleranta

[Göstage]
2019-07-09 08:27
#2

Annelie Danling Brash, förstelärare/samordnare för nyanlända och lärande på Nyköpings Högstadium verkar ha tröttnat på den där "svenska konflikträdslan" och kört sig eget race de senaste åren, vad det verkar med gott resultat:

"Är det verkligen värdigt en demokrati att inte våga prata med dem det berör, att se människor som offer och att inte förklara vad vi vill och varför? Vad är vi så rädda för? Vad är det värsta som kan hända om vi tar debatten med dem det faktiskt berör och när ska allt snack från våra politiker bli verkstad på riktigt? Jag har tagit den här debatten på Nyköpings Högstadium under fem år med dem det berör, både med elever och föräldrar till nyanlända, då jag insåg redan 2015 under den stora flyktingvågen att detta var nödvändigt. 

Jag insåg tidigt att det var omöjligt för nyanlända att förstå vårt samhälle och vad vi förväntade oss om jag inte förklarade detta enkelt och rakt av. Det började med några föreläsningar om jämställdhet, vårt skattesystemen, vår demokrati, hedersrelaterat våld, könsstympning, homosexuellas rättigheter, antisemitismen, vårt skolsystem, varför det är så viktigt att både män och kvinnor jobbar i Sverige, polisens roll, socialtjänstens roll och annat.

Därefter beslutade jag att schemalägga dessa diskussioner varje vecka enligt ett koncept som innehöll diskussion och analys så att djuplärande i ett aktivt förhållningssätt involverade samtliga elever."----

_"Under alla dessa möten har det aldrig någonsin uppstått en konflikt och samtliga föräldrar har alltid kommit till möten då de vet att vi kommer att diskutera olika frågor utifrån vår värdegrund där de alltid får en möjlighet att aktivt delta, ställa frågor samt att förstå."---
_

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/50oXoW/vi-talar-om-nyanlanda--inte-med-dem

Fetstilen är ur artikeln.

[Göstage]
2019-07-19 12:40
#3

Richard Sörman skriver en intressant krönika i Det Goda Samhället där kontentan väl kan sägas vara att politikerna vet var de har oss - de spelar på vår konflikträdsla, de sprider ut förringande uttryck om meningsmotståndare och får osäkra människor att bedyra sin "godhet" i rädsla för att bli kategoriserade bland dem som Makten vill sortera bort. "Det är vår egen svaghet som gör motståndarna starka. Det är vår feghet, vår konformism, vår aningslöshet, vår brist på primitiv stolthet", menar Sörman, som avslutar sin krönika: 

 "Naturligtvis är det så att våra etablissemangspolitiker utnyttjar vår feghet, vårt behov av konsensus, vår tro på överheten, vår osjälvständighet i förhållande till staten. Och naturligtvis är det så att många av dem förstår att de gjort bort sig rejält och att de nu försöker dölja problemen så gott det går. Men jag har svårt att se att något verkligen kommer kunna förändras om inte vi svenskar kommer till insikt om att vi måste odla vår egen styrka för att ta oss ur det här. Ingen kan hunsa oss om vi inte låter oss hunsas."

https://detgodasamhallet.com/2019/07/19/richard-sorman-var-svaghet-blir-de-andras-styrka/#more-17532

[Göstage]
2019-11-11 09:14
#4

Karin Pihl på GP:s ledarsida uppmärksammar det svenska konsensusivrandet.

"Projekten har avlöst varandra. Vad som har ansetts vara målet för samhällsbygget har skiftat, men en central komponent är att alla ska vara med på det. "Alla ska med", som en känd S-slogan löd. Detta hänger ihop med den svenska konsensuskulturen. I Sverige tycker vi inte om att vara oense. Olika åsikter ses inte alltid som ett tecken på att vi lever i en demokrati med yttrandefrihet. Om någon yttrar en ståndpunkt som strider mot den gängse uppfattningen om något, så innebär det ett hot mot samhällsbygget. Han eller hon står i vägen för planerna."--- 

"Sverige är som en chef som bara vill omge sig med så kallade ”ja-sägare”, alltså Medarbetare som alltid instämmer i direktiven från ovan. Flyktingkrisen och den urspårade genusdebatten är bara två av alla exempel på detta."

https://www.gp.se/ledare/samhället-är-inte-en-ikeamöbel-1.20129204

[Göstage]
2019-12-17 18:19
#5

Det finns fler rädslor utöver rädslan att våga ta en diskussion. Vi haryrkesgrupper som möter hot och våld varje arbetspass, och samhället är beroende av dem som sista utpost mot anarki och barbari.  

Psykiatriöverläkaren Stefan Krakowski har studerat bilder från kravallerna i Kronogården och blir uppmärksam på tecken på rädsla hos poliserna. Han lastar dem inte för det i så fall, det är en naturlig reaktion. Samtidigt frågar sig om det behöver tillföras något moment i utbildningen. 

"Jag har under långa perioder under mitt yrkesliv jobbat med polisen och vet att de försöker göra sitt bästa, ofta under mycket svåra omständigheter. Jag har också hört många vittnesmål från poliser som berättat om en arbetssituation som de upplever som hopplös och om en polisledning som de anser tappat greppet om verkligheten. Man känner sig övergiven och missförstådd. 

När jag tittar på filmklippet från Kronogården och ser de handfallna poliserna, slår mig plötsligt en tanke. Kan det vara så att poliserna är rädda, att de inte vågar ingripa?"---

"Jag vet inte. Men jag noterar passiviteten varje gång det bränns bilar, kastas bangers eller stenar. Om polisen är rädd så förstår jag och delar deras rädsla. Och i så fall kan skulden aldrig läggas på den enskilde polisen.

Själv är jag rädd när jag läser att den senaste nationella trygghetsundersökningen, (NTU), visar på nya rekordnivåer av både självrapporterad utsatthet för olika typer av brott och anmälda brott. Rädsla bäddar inte bara för ogenomtänkta och felaktiga beslut. Den kan också leda till passivitet, uppgivenhet och en tillvänjning, att kravaller och dödsskjutningar uppfattas som en del av den nya vardagen. 

Just när jag skrivit klart denna artikel når mig nyheten att både väktare och ordningsvakter stoppas från att patrullera på Kronogården på grund av oroligheterna. Man är för rädd helt enkelt." 

 https://www.expressen.se/debatt/ar-poliser-radda-for-att-ingripa-i-fororten/

[Göstage]
2020-02-11 07:59
#6

#4 Peter Santesson hör i dagarna omkvädet av en gammal välkänd trall.

"Just den här gången gäller det apatiska barn, men har vi inte befunnit oss ungefär här förut? Texten varierar, men visan är liksom så välbekant. Den forna moraliskt uppburna tvärsäkerheten inom någon sakfråga punkteras till slut. Takbelysningen tänds plötsligt i badrummet och silverfiskarna springer i panik över golvet mot närmaste brunn. Sedan ska vi skruva på oss och undra hur det kunde bli så snett. Nedräkning kan börja. Den djupaste förklaringen kommer slutligen anses återfinnas i ”vår konsensuskultur”. Klistra igen kuvertet, slå ihop mappen. Då var vi färdiga."---

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/vi-styrs-av-beslutsfattare-inte-kultur-31390

Annons:
[Göstage]
2021-06-30 10:58
#7

Carolin Dahlman på Bulletin funderar över toleransens mekanismer i integrationsdebatten.

"Det har tyvärr funnits en hög tolerans mot olika gruppers sätt att leva, nästan en känsla av att vi ska respektera olikheter – hur dessa än ser ut. Vad gäller högtider och mat kan jag ha full förståelse för det. Men mitt liberala hjärta bultar även för ofria människor från andra kulturer, så jag har enormt svårt att förstå Sveriges tafatthet kring negativa inslag."---

"Makthavare har vänligt makat på sig för att göra plats för sunkiga värderingar och ofrihet. Jag tror att man har menat väl. Men resultatet har blivit att människor har kommit i kläm när man har försvarat ofrihet i frihetens namn och tolererat intolerans."---

Det var sannolikt två somaliska klaner som satte skräck i Norrby i Borås häromveckan. Sveriges infantila öppenhet för mångkultur bär skuld till det inträffade. Det har larmats, men problem har ignorerats. Konsekvensen har blivit destruktiva monokulturer och ofrihet för oskyldiga.
[Göstage]
2021-07-06 11:53
#8

Ivar Arpi ser hur "orten" mutar in nya territorier:

"Runtom i Sverige har den här dynamiken upprepats i decennier. När problemen med ortenkulturen ökar så sticker man, om man kan. Det gäller badplatser, badhus, bibliotek och andra mötesplatser. Svenskarna tar inte någon strid, utan flyttar på sig när andra grupper kommer och tar över. Blandade samhällen blir fort invandrardominerade.

Arpi frågar Fredrik Kärrholm: "Varför accepterar svenskar detta?"

– Svenskar i allmänhet är relativt obenägna att ta konflikter. Det kan visa sig även i helt ofarliga situationer, såsom att vuxna sällan ber yngre ta ned fötterna från sätet på tunnelbanan. Väsnas grannen ringer man störningsjouren i stället för att knacka på."---

"Som svensk tar man inte strid. Man bara flyttar sig stillsamt."---

Det som sker på Strandvägen har skett och sker över hela landet. En aggressiv subkultur tar över det offentliga utrymmet och ingen tycks förmögen att sätta en hård gräns.
  • Redigerat 2021-07-06 11:54 av [Göstage]
[Göstage]
2021-11-22 06:37
#9

Lars Åberg på Bulletin om konsten att utnyttja andras öppenhet för den egna inskränktheten:

"Hur man än mäter och värderar den är friheten dessutom större i Sverige än i många andra länder, vilket är ett skäl till att människor vill flytta hit. De som vid ankomsten ändå väljer att gå in i ett parallellsamhälle har också gjort en frihetskalkyl; de vill kombinera omgivningens tolerans med egen intolerans. En av frihetens egenheter är att den gör den sortens val möjliga."---

Samtidens nya egoister privatiserar offentligheten, tränger sig före och låter andra betala. Eftersom regler sällan är bindande ses de numera bara som rekommendationer, konstaterar Lars Åberg.
[Göstage]
2021-12-16 08:09
#10

Trots debatten om separerade badtider för flera år sedan är de fortfarande ett faktum. Varför tilläts denna segregation bli bestående, undrar en badbesökare på GP:s Fria Ord.

I det Sverige jag är uppvuxen i, fanns inga separata badtider för män respektive kvinnor, skriver signaturen Badnymf. Det finns fortfarande några simanläggningar
[Göstage]
2021-12-18 06:22
#11

#10 Gunnar Sandelin älskar att löga sig i simhallens bassäng, men nöjet känns inte längre lika självklart.

Simning är min favoritmotion. Hela kroppen aktiveras på ett mjukt och behagligt sätt. Ju äldre jag blir desto mer skonsamt känns det att simma jämfört med andra alternativ. Sedan slutet av sjuttiotalet har jag försökt klämma in minst ett par pass i veckan, så att jag kan avverka mina 1100 meter, eller 44 vändor i 25-metersbassängerna.  När jag…
Fornöga
2023-10-29 20:47
#12

2023 "Det var katastrofalt olämpligt att bedriva ett storskaligt invandringsexperiment i ett land som Sverige", skriver Hanif Bali i sin krönika i Expressen.

"Kanske är det därför som folkets och etablissemangets syn på invandrare krockar så mycket. Medan vanligt folk såg invandrare som skilde sig mycket från det svenska, var det välbärgade etablissemangets bild av invandrare att de presterade bra, var välutbildade och kulturellt sett djupt svenska – med ett strössel av exotisk ytlig kultur som mat och musik.

Så i stället för rak konfliktfylld ärlighet om vilka förväntningar vi har på människor som benämns som ”nya svenskar”, där spegling av djup svensk kultur är en förutsättning för att genuint ses som svenskar och jämlikar, har vi valt att skapa en offentlig lögn om att allt och inget är svenskt.

Men konfliktfylld ärlighet är inte en svensk värdering, det ligger i den implicita svenska kulturen att försköna för att undvika konflikt. Att knyta näven i fickan.

Det är därför, nu i efterhand, ganska uppenbart att Sverige var ett katastrofalt dåligt land att bedriva ett storskaligt invandringsexperiment i.

Men lite osvensk ärlighet hade i alla fall rensat luften och gjort det enklare att bli svensk för vissa."


Re:tired.

Det var katastrofalt olämpligt att bedriva ett storskaligt invandringsexperiment i ett land som Sverige.
H
2023-10-29 23:08
#13

#12 Väldigt bra formulerat! 👌🏼

Annons:
Fornöga
2023-11-04 09:34
#14

"Kampanjen mot den svenska socialtjänsten är ytterst ett resultat av den flathet och oförmåga som Sverige visat i flera decennier när det kommer till att våga stå för den egna kulturen och dess normer. I toleransens tecken har man duckat de svåra frågorna," skriver Håkan Boström på ledarplats i GP.


Re:tired.

LVU-kampanjen mot Sverige har i hög grad möjliggjorts av att hedersförtryck och separatistiska krafter fått växa sig starka i utsatta områden. Den internationellt
Fornöga
2024-02-04 15:21
#15

#10 Könssegregerade badtider införs i Husby.


Re:tired.

I dag får både kvinnor och män simma under öppettiderna i Husbybadet. Men det blir det snart ändring på. – Jag är emot det. Vi ska inte tillbaka till medeltiden
  • Redigerat 2024-02-04 15:22 av Fornöga
H
2024-02-04 15:37
#16

#15 Integration i ett nötskal.

Upp till toppen
Annons: