![[Hayabusa]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Trädgård...
…är trevligt, särskilt på sommarhalvåret. En välskött trädgård kan jag uppskatta på många sätt, särskilt eftersom jag vet vilket slitgöra det är att hålla den fin. Inte riktigt Trädgård men väl Trägårdh, med Lars som förnamn, är en annan jag kan uppskatta. Lars är professor i historia vid Ersta Sköndal Högskola och forskar en hel del kring välfärdsstaten och det civila samhället.
"I kölvattnet av socialismens bankrutt blev MR-rörelsen den nya tidens idealism; kritisk mot inskränkta nationalstater och en politik kännetecknad av trista kamper mellan intresseorganisationer utan moraliskt glasklara mål.
En konsekvens av denna utveckling har varit den traditionella politikens nedgradering – att gneta med en budget kan te sig futtigt när mänskliga rättigheter står på spel. Men problemet är att en politisk debatt präglad av att man porträtterar sina motståndare som moraliskt undermåliga eller rent av onda sällan leder till något gott. Budgetar är begränsade. Gnetet är ett måste. Ingen blir fullt ut tillfredsställd. Grupp ställs mot grupp."
Artikeln i sin helhet finns här:
https://www.di.se/debatt/debatt-demokratisk-nodvandighet-att-stalla-grupp-mot-grupp/
Min poäng är att i en demokrati av svenskt snitt, med en lång och stark tradition av intresseorganisationer som helt legitimt arbetar för den egna gruppens mål, ställs alltid grupp mot grupp. Så går det till i ett livaktigt, pluralistiskt civilsamhälle. Sedan är det statens roll att stå för allmänintresset och vägen dit går alltid via kompromisser enligt maximen om politik som det möjligas konst.
Exakt det går inte att tro att man inte ställer grupp mot grupp.
Sverige är både öppet och krävande samtidigt – Lars Trägårdh
#3 Utklipp från samtalet mellan Navid Modiri och historikern Lars Trägårdh om svensk kultur och vad det innebär. Se hela samtalet: https://www.youtube.com/watch?v=jlkRC…
Läs mer om Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs bok Är Svensken Människa?: http://www.norstedts.se/bocker/115276…
Lite hittegods om Trägårdh från en annan tråd. Ur en artikel ur Dagens Samhälle september 2019.
"Omorienteringen i svensk politik följer en logik som historikern Lars Trägårdh har lyft fram. Vi har inte ett samhällskontrakt i Sverige utan två. Det ena, ingånget 1932, är folkhemmet. Där anges en värdegemenskap och vision (jämlikhet), en leverantör (välfärdsstaten) och en finansiering. Man jobbar och betalar skatt, då får man också del av den generella välfärden. Ett sammanhängande system, upprättat inom nationalstaten.
Det andra är mer svårdaterat – 1970-talet? – då ett mer universalistiskt samhällskontrakt ingicks. Förmånstagarna blev alla som behöver, även utsatta människor från andra länder. Till skillnad från folkhemmet är detta samhällskontrakt inte automatiskt ihopkopplat med en modell för finansiering. Nu har det fungerat ändå, dels eftersom Sverige har haft råd. Men också för att det finns ett starkt socialt arv av universalism som är mycket äldre än välfärdsstaten. Gamla, föräldralösa, vanföra, fattiga och andra samhällets olycksbarn har alltid tagits om hand av socknarna. Som, kan man påminna om, är kommunernas föregångare."---
#5 Klok man.