2…år?! Jisses, vad tiden går fort, känns som det var i höstas jag läste om och såg de hemska klippen om det här. 😢

Ursäkta, tillbaka till ämnet, börjar väl bli så avtrubbad för hur Sverige fungerar överlag att jag inte förvånas att det inte blir någon minnesstund. 😕

Edit: Tröttmössan tittade på klippet först nu - riktigt bra!

Dåligt att staden inte hedrar offren.

Det var ett par reportage på tv4 här i veckan.  Först var det att dom talade med pappan (i belgien) till kvinnan som blev det första offret på drottninggatan. Kommer inte ihåg så mycket av det reportaget utan det var mer allmänt (eller vad jag ska kalla det) hur dom mådde och sånt.
Tv4 tog även upp att det inte blir nån minnesgrej i sverige. 

Dan efter hade dom ytterligare ett reportage. Där tog dom bla upp att andra länder har minnesmärken för sina offer och att dom hedrar dom som dött. Pappan sa också nåt om sverige att inte tar hand om offren och/eller anhöriga.

Tv4 tog även upp det här med hur offer och/eller deras anhöriga blir behandlade efteråt (med bla stöd och uppföljning) och det skiljer mycket från sverige inte bara när det gäller pengar. (skadestånd)

Igår torsdag eller om det var i onsdags så talade tv4 om att  stockholm ändrat sig. Det ska tydligen bli så att de lägger ner en krans tror det skulle bli på sergels torg. (osäker på platsen). Mer än så sa de inte på tv så vet inte om det planeras nåt mer.

Pappan som de intervjuade, dom hade ju tänkt åka till sverige, men det var ju inget planerat då när dom pratade med han. Och frågan är hur ska alla som vill delta i nerläggningen av kransen hinna även om dom får ut meddelande att det kommer ske. 

Det här som står i TS att sverige inte bryr sig om brottsoffren utan  bryr sig om gärningsmännen. Det stämmer oavsett om det gäller personer som råkat ut för vanliga kriminella eller terrorister. Brottsoffren struntar man i. Men det är ju sverige i ett nötskal. Offren är inget värda, antar att det beror på att vissa anser att  sverige är ju så tryggt. Så det är ju bara en myt det som händer i sverige.

I andra länder hedrar man de som blivit offer för terrorister. 

En sak som pappan sa. Att det kommer hända igen även i sverige, men sverige är inte förberett och även det stämmer. Sverige ligger långt efter andra länder.

Tiden går fort och det här känns så nära som om det bara var nån månad sen eller två. Att staden inte hedrar offren tycker jag är lågt det bidrar enbart till att sånt här allt mer normaliseras när det får sakta falla i glömska och vårt "fina" land ställer sig bakom brottslingar i vanlig ordning.

Lågt att inte hedra offren och vi borde istället hedra och minnas alla offer oavsett vad för brott som begåtts för offren får aldrig  glömmas bort tvärtom  minnas samt sätta lagar som omöjliggör att brott begås och får fortgå. Det är dags att Sverige slutar försvara brottslingar och ser offren istället. Hur det har blivit i vårt land vi som en gång haft ett bra land men det är tragiskt nog raserat 😕

Tråden om Ebbas grav utgör en påminnelse om en värnlöshet bortom döden.  En sjuk människas verk förvisso, men ändå en symbol för samhällets vanmakt inför ondskan. Också värt att reflektera över, den här årsdagen.

Terroristen

Dådet

Hjältarna

Offren

Folk hade börjat lägga blommor idag vid Drottninggatan.

Var på tv4 även idag. Stockholm har inte angett nån tid när de ska lägga ner kransen, de har inte heller bjudit in anhöriga för de anser det vara en privat grej.  Hur kan en stad se det som en privat grej.

#8 En bra fråga, detta dåd berör oss alla.

Två år har gått sedan terrordådet på Drottninggatan då fem människor dödades och ett tiotal skadades efter terroristen Rakhmat Akilov vansinnesfärd. Therese Hägg är en av dem som som var nära att köras på av lastbilen.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/therese-hade-jag-inte-blivit-knuffad-hade-jag-inte-varit-har-i-dag

"Det här, resignationen, likgiltigheten, skrämmer mig mer än terrorn. Vi kan inte leva i en ständig väntan på nästa terrordåd, och, när det inträffar, sörja, delta i en manifestation och sedan fortsätta som vanligt. Resignationen inför de förändringar som sker i vårt land, mitt framför våra ögon och högst påtagligt, är farlig. 

Det är inte bara i relation till terrordådet på Drottninggatan och det terrorhot vi numera lever under som samhället kapitulerat. Med nedslagna ögon och krum rygg ser vi barn blir rånade av barn, unga män skjuta ihjäl varandra på öppen gata, våldtäkterna öka, bilkapningar, home invasions och bedrägerier explodera.

Så här kan vi inte ha det. Vi får inte resignera. Vi måste värna vår trygghet och vårt samhälle. Det är inte bara vår rättighet. Det är vår plikt."---

Ann Heberlein  på 2-årsdagen av dådet.

Efter terrordådet på Drottninggatan inskärptes det att lastbilschaufförer har ett ansvar att inte lämna sina fordon med nycklarna i tändningslåset, men en händelse i natt visar att det brister - i det här fallet var det var en brödbil som stals under pågående distributionsrunda. 

Som tur var stals den här lätta lastbilen av en missbrukare som bara skadade sig själv (förutom att kvadda bilen).

#12 Föaren borde bli av med körkortet och få fängelse så oansvarigt att lämna nycklar kvar i fordonet.

#13 Ja, det skrivs bara om biltjuvens brott i det här fallet, men som du säger, bilföraren har också ett ansvar. Inte bara att en terrorist kunde ha stulit bilen, det kunde ju ha slutat illa även för "vanliga trafikanter".

#14 Exakt, jag hoppas föraren i detta fall får betala allt själv det vore en bra läxa.

Pappan till flickan som dog i terrorattentatet på Drottninggatan får inte höjt skadestånd för sitt lidande. Det meddelar Högsta domstolen.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7226091

Svenska liv är inte värt mer tydligen.

Nya uppgifter.

På torsdag är det fem år sedan terrordådet.

"Fem år efter Drottninggatan saknas fortfarande politisk kraft att ta itu med mosképengarna från gulfen och bidragsfloden till islamistiska parallellsamhällen," konstaterar Sofie Löwenmark i Expressen.

"Även om medvetenheten om den islamistiska miljön har ökat sedan terrorattentatet på Drottninggatan saknas fortfarande politisk kraft att ta itu med ett antal viktiga problem."---

Socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson undrar i en gästkrönika på GP:s ledarsida hur det kunde komma sig att sympatierna efter terrordådet på Drottninggatan i första hand riktades i en annan riktning än mot dådets offer. (Något som ju bland annat manifesterades genom den minnesdemonstration som väl i huvudsak var en stödgala för andra delar av samhället.)

"Sympatiyttringarna efter dådet fokuserades istället i hög grad på dem som antogs kunna drabbas av motreaktioner i form av hat och hot. Det säger något om vår rädsla för att göra fel, både hos myndigheter och folkvalda. I fallet med Drottninggatan blir denna ängslighet större än viljan att göra rätt. Offren borde ha varit Sveriges första fokus. Men bristen på ledarskap i det oklara läget leder istället till att de drabbade ifrågasätts."---

Påminner om när dåvarande svenska regeringsföreträdare på sin tid dagarna efter 11 september 2001 visade sitt stöd för andra än offren och deras närstående genom att avlägga ett stödbesök i moskén på Södermalm.

2023 Stockholm och Malmö har satt upp betonghinder i gatumiljön för att försvåra terrorattacker, medan Göteborg inte varit lika förutseende, anser Karin pihl på GP:S ledarsida.

"Men om Stockholm och Malmö klarar av att anpassa hindren på ett sådant sätt att de inte ställer till problem i vardagen borde Göteborg också kunna göra det."---

Kanske tänker man att ett terrordåd är något som bara kan drabba huvudstaden. Men i så fall tänker man fel.

Göteborg har problem med extremism. Framför allt är det radikala tolkningar av islam som breder ut sig, med företrädare som får finansiering från utlandet och i viss mån besitter ett våldskapital. En rapport från MSB från 2018 konstaterade dessutom att vissa stadsdelar i Göteborg sticker ut jämfört med andra städer.
Risken för terrorhot är i dag högre än någonsin tidigare, och förväntas ligga kvar på en förhöjd nivå under överskådlig tid. Säpo har det främsta ansvaret att motverka attacker. Men alla delar av samhället måste ta ansvar. Särskilt ensamagerande terrorister är svåra att upptäcka genom sedvanligt underrättelsearbete.

Samhället kan inte skydda sig till hundra procent – men att placera ut hinder i stadsmiljön är ett relativt enkelt sätt att förebygga attentat. Och det är alltid bättre att ligga steget före än att vara efterklok."