Bra fråga. Är ensamstående till tre döttrar, de är alla utflugna sedan en tid. Tror inte på förbud eller bannor, men har försökt berätta om vad som kan gå snett med alkohol. Droger är jag 100% emot och har pekat på varnade exempel typ: "Så kan det gå, är det något du tycker verkar lyckat?".

I en viss ålder blir kompisar, umgänge etc mer betydelsefulla än föräldrar. Då väger mina ord inte lika tungt.

Öppen dialog, förtroende och informera på ett vettigt sätt. Lätt är det sannerligen inte.

Läkemedel och alkohol hör inte ihop det fick jag lära mig och hade jag haft barn hade jag sagt till barnet att man inte ska blanda.

Precis som det står i #1 och #2 . Vi har en öppen dialog med våra ungdomar angående alkohol. Jag tycker det är viktigt att  ungdomarna vet vad de ger sig in på, vad som kan hända om man dricker, vare sig man bara dricker nån öl eller tar sig en rejäl fylla.

Mediciner och alkohol har absolut inte ihop, så det blir stora pekfingret isf. Droger har vi nolltolerans mot, och det vet barnen om.

Själv är jag nykterist, men maken kan ta sig nån öl eller en grogg imellanåt. Ungdomarna har även fått smaka alkohol hemma, en inte förran de har fyllt 16-17 år.

Jag resonerar som så, vill de ha tag på alkohol, så får de tag på det, spelar ingen roll hur mycket jag protesterar och säger att det är förbjudet, det blir bara värre då.

har också sagt till dem att ,blir de full ute,  missar bussen eller vad som, så är det helt okej att de ringer mig, om det så är mitt i natten. Vilket de också gör.