IS-svans? IS-sympatisörer?

IS-terrorister.

IS-terrorister, tycker jag helt klart. (Med tanke på vad IS står för och gör så är det knappast någon som missuppfattar och tror att det syftar på "folk som terroriserar IS".)

 Varför inte benämna dem för  vad de egentligen är, Mördare och /eller Massmördare ?

Skolverket, med stöd från lärarförbundet, avråder i de nya  läroplanerna för undervisning om sexualitet och relationer från att använda begreppet ”hedersrelaterat våld och förtryck” i undervisningen, skriver författaren Lars Åberg. Undrar vad de tänkt sig  för begrepp istället - eller avser man att helt förtiga problematiken?

Ja det är bedrövligt att skolan nu bestämt sig för att normaliserar hedersvåld.

#5 Svensk lösning på problem : "Vi pratar inte om det så ska det nog försvinna, ska du se…"

#7 Och rikslejonet har blivit en riksstruts….🤐

Att säga "utmaning" istället för "problem" i ett tillkämpat försök att försköna situationsbeskrivningen kan tyckas oskyldigt, men dessvärre kanske det är ett symptom på rädslan att se sanningen i vitögat. Det är alls inget modernt påfund, förr gjordes omskrivningar som "gråben" för vargen och "bockfoten" istället för djävulen. 

"Under en lång tid var det viktigare att diskutera etiketter på samhällsproblem snarare än att lösa dem. Resultatet: handlingsförlamade politiker som har tappat greppet om utvecklingen", skriver Adam Cwejman på GP:s ledarsida.

"Men ser man tillbaka på diskussionen i offentligheten så sattes uppmärksammandet av det grova våldet i ett väldigt specifikt sammanhang: Huruvida en eller annan verklighetsbeskrivning spelade SD i händerna. Oron över att framstå som ond och fascistanstruken i offentligheten trumfade önskan att lösa allvarliga samhällsproblem. Inte ens problem kunde de kallas, det var ju "utmaningar"!

Det är en bidragande orsak till den chockade yrvakenhet som nu präglar regeringen så fort den konfronteras med läget på gatorna. Eftersom våra regeringsföreträdare så länge marinerats i en postmodern samhällsdiskussion om ordens laddning och otillåtna narrativ så är de just nu helt oförberedda för det som sker. För att inte tala om lamslagna när det kommer till de konkreta lösningarna. Som alltså, även om de levererades, skulle implementeras i elfte timmen."--- 

https://www.gp.se/ledare/bomberna-som-sprängde-sverigebilden-1.20038418

Den infogade länken har jag lagt dit.

#9 Spot on.

#9 Det hade inte låtit riktigt lika kul om Åke hade sagt "har du utmaningar?". 😉

Används begreppet "flykting" i en medveten omskrivning för migranter med andra bevekelsegrunder än vad som ryms i FN:s flyktingkonvention?   Och vilka intressenter låg bakom introduktionen av termen "ensamkommande barn" och bannlysningen av  "ankarbarn"?

"Vad menas egentligen med termer som flykting, migrant, asylsökande, ensamkommande, mänskliga rättigheter – eller integration? Invandrings- och flyktingpolitik är ju två skilda ting, men politiken och medierna tenderar att blanda samman det mesta i ett emotionellt och moraliserande virrvarr där beslut riskerar att fattas utan eftertanke", skriver författaren och journalisten Lars Åberg på GP debatt.

"Överanvändningen av flyktingbegreppet siktar mot våra mjukdelar; kan migranter, invandrare och asylsökande beskrivas som flyktingar förmodas allmänheten ömma mer för dem. På samma sätt är ensamkommande en mer känslobaserad term än det handfast beskrivande, och tidigare använda, ankarbarn. Om de afrikanska män som riskerar livet på Medelhavet framställs som flyktingar blir det lättare att hävda att länder som Sverige har ett ansvar för att värna deras mänskliga rättigheter."---

"Medborgarna måste kunna känna sig säkra på hur ramarna ser ut och veta var och hur ansvar kan utkrävas. Därför måste vi också vara mer varsamma med orden och begreppen så att vi vet vad vi pratar om."

https://www.gp.se/debatt/vi-måste-skilja-mellan-migrations-och-flyktingpolitik-1.20091144

#12 Exakt.

Paulina Neuding upplever medias skrivningar om "stickskador" och "pistolliknande föremål" som försök till att försköna reella våldsdåd och hot. Hon skriver på GP debatt:

"Medier ska givetvis förhålla sig kallt och sakligt också till de mest fasansfulla våldsdåd. Men detta är något annat: Det är att välja en omskrivning som leder människors tankar i fel riktning, och som gör det svårare att förstå vad det är som har inträffat."---

"Men frågan om brottslighet har fått en ideologisk dimension i den svenska offentligheten, där bilden av brottsligheten av många journalister betraktas som ett problem i sig. Programledaren Tilde de Paula satte ord på detta synsätt i TV4 nyligen, när hon påstod att svenskarnas tilltagande oro för brott till stor del är ”medias fel”, och underförstått att medierna borde rapportera mindre om kriminalitet. Där finns sannolikt också förklaringen till dessa ständiga, märkliga omskrivningar."

https://www.gp.se/debatt/medier-måste-sluta-tona-ned-brottsliga-handlingar-1.21449816

https://www.youtube.com/watch?v=-I6ZeQ60K0c

#14 Jens Ganman på Twitter

Varför inte bara skriva att en person är knivskuren/knivhuggen 😓

#17 Nej, då kan det bli dålig stämning i Paradiset…

#17 Jag håller med dig i det.

Kan media inte sluta skriva om dessa händelser, helt enkelt? Jag menar, kan man inte läsa om dem så..? Det man inte vet har man inte ont av.

#20 De överslätande benämningarna är nog ett halvt steg i den riktningen.

Kom förresten att tänka på uttrycket "bötning" som dök upp i media för femton (?) år sedan. Många av oss viftade nog bort med något pojkstreck i skolmiljö, medan det i själva verket rörde sig om utpressning. Så här lät det 2007, med svar modell "det var det jävligaste - det hade jag inte en aaaning om!" från polisen.

 Malin Siwe på Expressens ledarsida bevittnar en  utryckning från korrekthetens språkpolis.

"Halvspråkig ska man inte säga, hävdar Nationellt centrum för svenska som andra språk, vid Stockholms universitet. Man ska tala om flerspråkiga som i sin allmänna språkutveckling behöver mer stimulering än andra.

Ack, denna ängslighet för korta och träffande beskrivningar. Problemet finns och det är stort."---

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/forskoletvang-hjalper-inte-om-personal-knappt-talar-svenska/

#22 Ja, jösses…

- Det var ju hemskt vad du städar slarvigt!

- Nej, det stämmer inte.

- Inte? Det ligger ju damm & smuts lite varstans. Vad kallar du det?

- En multitaskande individ som i sin allmänna utveckling inom städ behöver mer stimulering än andra…

I Tyskland finns liksom i Sverige, enklaver där klaner styr. Där använder myndigheterna beteckningen "klankriminella", medan man i Sverige i media och från polishåll talar om "släktnätverk".  "Nätverk" och "nätverkande" är ju positivt laddade ord, älskade inte minst i vänsterkretsar.

Skärmdump Twitter

Bitte Assarmo på DGS reagerar över Dambergs vokabulär:

”Jag tror att man har full koll i Göteborg på vilka kriminella nätverk som ställer till med väldigt mycket stök där nere just nu” sa Mikael Damberg till SVT.

Yrkeskriminella som sätter upp vägspärrar, så att vanligt folk riskerar livet om de råkar köra den vägen, ställer alltså till med ”stök”.

Det här är förstås ett medvetet ordval."---

 https://detgodasamhallet.com/2020/08/30/bitte-assarmo-mikael-damberg-beskriver-grov-kriminalitet-som-stok/#more-32158

Aftonbladets Peter Kadhammar ger en uppvisning i ursäktande formuleringar och värdeladdade ord:

"I vårt land tror vi på mildhet och vård av unga förövare, även om de är mördare, ungdomen i sig berättigar till rabatt på straffet. Fängelse hjälper inte mot brottslighet, fängelse är som medicin mot symtom, inget botemedel mot själva sjukdomen.

Sådan är den svenska synen, den är human och bottnar i en optimistisk syn på människor och samhälle.

I Danmark där Dödspatrullen från Rinkeby gjorde misstaget att förlägga sina senaste mord råder andra förhållanden. Åklagare som lurade dem i fällor under förhören. Disciplin: de åtalade fick resa sig när rättens ordförande avkunnade domen. Strängare straff: det som i Sverige hade gett fyra år på ungdomsvårdsskola blev i Danmark 20 års fängelse."---

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/3Jld8A/domen-mot-dodspatrullen-kan-rubba-den-politiska-ordningen-i-sverige

"Mildhet", "vård" och "human" ställt mot "lurade dem", "disciplin" (fy!) och "strängare straff".

Eller när det pratas om åtgärder/insatser för de som bor i utsatta område:

"Vi måste utbilda dem och ge dem jobb med löner som de kan leva på". 

Nej, "vi" ska inte utbilda "dem". Samhället ska ställa utbildningar & resurser till förfogande för landets invånare - men det ligger på respektive individs ansvar att att utbilda sig. Det är ett arbete man själv måste göra, det sker inte via handpåläggning.  Detsamma gäller jobb. Den som vill ha ett intressant & välbetalt jobb kan inte förvänta sig att få det i form av en premie från staten.

#9ff Désirée Pethrus och Sarah Havneraas (KD)  nämner på Expressen debatt den vanligaste politiska ordsminkningen av alla:

"De brott som unga kvinnor har utsatts för kallar jämställdhetsministern för ”utmaningar”. Så låter det, när de rödgröna ansvarar för kvinnors trygghet och säkerhet i Sverige."--- 

https://www.expressen.se/debatt/sossarnas-feministiska-kris-ar-uppenbar/

"Smågangstrar"-  Löfvens benämning på mördande gängkriminella.

"Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ifrågasätter i ett inlägg på sin Facebook att det handlar om ”smågangsters”.

”Tror man att det är ”smågangstrar” som terroriserar hela bostadsområden, sätter upp vägspärrar och dödar oskyldiga, ja då behöver man förstås inte göra mycket åt det som nu sker. Då kan man nöja sig med små politiska justeringar i marginalen. Det kanske är bekvämt för statsministern.”---

https://nyheteridag.se/oacceptabelt-lofven-rasar-mot-smagangstrar/

Henrik Jönsson tar i detta inlägg på YouTube upp "Förbjudna ord- Om diskursteori, tabu och klaner."

"Hudfärg bör inte kopplas till kriminalitet! Denna vidöppna dörr slog både statsminister Stefan Löfven och det miljöpartistiska statsrådet Per Bolund med emfas in i svallvågorna efter debatten om kriminella klaner i Sverige.

…men det är inte heller någon som påstått detta.

Reaktionerna på biträdande rikspolischef Mats Löfvings utspel om kriminella klaner fortsätter att ge utslag på Richter-skalan - men debatten kom hastigt att fokusera på ordet “klan” snarare än på själva kriminaliteten.

Varför diskuteras ofta ord hellre än de problem de beskriver? Vad menas egentligen med diskursteori och förtryckande verklighetsbeskrivningar – och vad blir konsekvenserna för ett samhälle som prioriterar ord och ideologi över pragmatism och verklighet?"

Innehållsförteckning: 00:00 - Intro, 01:56 - Förbjudna Ord, 04:52 - Den Magiska Diskursen, 08:21 - Verklighetens Förtryck, 13:30 - Diskurs och Verklighet,16:20 - Diskurs på Kollisionkurs.

#30Att vice rikspolischef Mats Löfving i Agenda inte backade från sitt uttalande verkar ha väckt förvåning och förstämning i stora delar av presskåren. Chang Frick rotar lite i journalisternas verktygslåda.

Exempelvis, när en journalist i en intervju lägger stort fokus på att en polischef använder ordet ”klan” istället för att fokusera på de kriminella nätverken som infiltrerar staten, då används journalistiken instrumentellt.

Syftet är inte att upplysa medborgarna om ett stort och allvarligt problem utan tvärtom, att sätta stopp för problembeskrivningen. Detta kan ha rent politiska skäl, exempelvis att ”fel” partier gynnas eller missgynnas om frågan får medialt utrymme.

Det går till så här: Säg att taktiken lyckas och polischefen vacklar eller rent av tar ett steg tillbaka och går med på premissen att ”klan” är fel ord, då blir detta i sig en händelse som används instrumentellt.

Kvällstidningar kan nu sätta rubriken: ”Polischef backar om klaner”. Tyckonomer på ledarplats och diverse krönikörer får då klartecken att tillskriva polischefen hemska värderingar och åsikter. Varför försökte polischefen prata om ”klaner” när han sedan tvingades backa? Vad hade han egentligen för motiv?

Härifrån kan medierna istället prata om något som ligger närmare deras egen politiska linje. Har vi gjort upp med rasismen inom poliskåren? Frågan kan med fördel ställas till en ledande socialdemokrat i bästa sändningstid och vips har varningarna om kriminella klaner, eller släktbaserade nätverk, helt försvunnit från agendan.

Du känner säkert igen den här medielogiken, den har varit närvarande i minst ett decennium om inte mer."---

https://nyheteridag.se/hata-och-hota-journalister-pa-ratt-satt-sa-gor-du/

#31 Bra rotat av Chang Frick! Det är precis så som media beter sig i detta Absurdistan kallat Sverige.

En rapport från en regeringstillsatt kommitté påbjuder vissa ordbruk som lämpliga och stämplar andra som icke gångbara.

"Ord förskjuter perspektiv. Håll diskussionen levande kring vilka begrepp ni använder och inte. Välj neutrala uttryck. 'Flyktingkrisen' gör att flyktingar associeras till kris, de skapar kris. 'Alternativa medier' för tanken till att propagandasajterna skulle kunna ersätta trovärdiga medier", menar man".---

Källa

"Inga sårande benämningar, tala lugnt, ha gärna huvudet lite på sned, så ja, - bra Anna, nu blir nog ingen upprörd"…

Twitterdump.

#34 Dick Erixon på Samtiden reagerar också på åklagarens inlindade beskrivning, liksom en rad twittrare gör det. Erixon:

"I sociala medier är reaktionerna starka. Naturligtvis mot att unga idag är rättslösa och fria byten för kriminella. Men också mot att våldet trivialiseras genom det språkbruk som rättsväsendets representanter och medierna använder. Här är några av reaktionerna på Twitter.

– Vore intressant att höra om åklagaren använder samma beskrivning om det varit hon själv som råkat ut för detta.

– Välmenande svenskar saknar såväl språk att beskriva verkligheten, som verktyg att hantera det nya besinningslösa, hatiska våldet. De förstår det helt enkelt inte.

– Det sorgliga är att stor del av svenska befolkningen inte reagerar över detta nyspråk.

– Som att beskriva en frontalkrock i 90 km/tim som ”allvarliga lackskador”.

– Samhället har blivit så vidrigt för så många samtidigt som förmildrande ordalydelser används.

– Så utomordentligt okänsligt! Ett haveri.

– Det är som att beskriva en våldtäkt som ”väldigt olämplig” där kvinnan beskrivs som ”tilltufsad”.

https://samtiden.nu/2020/10/det-offentliga-sprakbruket-visar-pa-avtrubbning-infor-valdet/

Att "avkolonisera vetenskapen" - ny benämning för historieförfalskning.

Håkan Boström på GP:s ledarsida om hur politisk semantik fått förträde gentemot praktisk problemlösning.

"På den tyska polisens hemsida kan man läsa att ”turkisk-arabiska klaner” är de hot mot samhället som den tyska regeringen prioriterar högst att bekämpa."---

"Varför skulle detta vara kontroversiellt? Svensk offentlighet, och tyvärr också i viss mån svensk myndighetskultur, har präglats av föreställningen att man inte ska peka ut särskilda grupper. Samma sak såg vi när romska tiggare från Balkan kallades ”utsatta EU-migranter”, ett smått bisarrt nyspråk. Problemet är förstås att bristen på klarspråk inte bara sprider misstro mot det offentliga samtalet, det hindrar även en rationell diskussion, fördunklar förståelsen och försvårar i värsta fall att adekvata åtgärder sätts in."---

""Akademiseringen har framförallt gynnat ett moraliserande och distanserat förhållningssätt till verkligheten. Det har inget med egentlig moral att göra."---

"Det teoretiska moraliserandet lägger istället tonvikten på att uttrycka sig rätt. Det är en del av produktionen av aktiv okunskap men har ett obefintligt samband med äkta tolerans. Ju högre upp i byråkratin eller samhällshierarkin desto mer närvarande blir det här fenomenet. Att kunna föra sig korrekt är en central komponent i maktutövning.

Tyvärr får det praktiska konsekvenser. Samhället blir dummare när färre perspektiv bryts mot varandra. Det får svårt att hantera nya utmaningar. Samhället tappar också sin handlingskraft när formspråk och strategi blir viktigare än innehåll och ärlighet."---

Mats Skogkär på Bulletin noterar hur "stök" blivit en gängse samlingsetikett i media för allehanda aktiviteter från upplopp till dödshot mot sjukvårdspersonal, konduktörer, bibliotekarier och andra som envisas med att försöka göra nytta för sina medmänniskor.

"Långsamt förändras samhället. Händelser som tidigare framstod som upprörande avvikelser från det normala blir så vanliga att knappt någon längre höjer på ögonbrynen.

I nyhetsrapporteringen kallas det ofta “stök”. Emellanåt är det “grupperingar” som står för stöket. Vilka det är som stökar och varför, får nyhetskonsumenten i regel gissa sig till.

“Stök” har blivit en förskönande omskrivning för slagsmål, för hot och våld."---

Henrik Höjer på Kvartal om de fina uttryckens mångfald i språket.

"Öppenhet. Samverkan. Mångfald. Inkluderande. Alla människors lika värde. Normkritik. Delaktighet. Värdegrund. Strukturell. Långsiktigt hållbar. Utmaning. Utsatthet. Trygga rum. Dialog.

Vi har alla hört orden. Och de verkar ha blivit allt vanligare i media enligt databasen Svenska dagstidningar på Kungliga biblioteket."---

"Varifrån kommer detta språk – som är raka motsatsen till den konkretion, precision och tydlighet som alla goda berättelser vävs av? Jag vet inte. Kanske har detta nya fluffspråk växt fram ut frustrationen inför samhällsproblem som är svåra att lösa, kanske är det resultatet av den växande professionen kommunikatörer som behöver hållas sysselsatta, kanske är de vaga och abstrakta begreppen bekväma att använda för okunniga personer. Eller alltihop på en gång.

Men samtidigt som dessa fina ord ökat i användning har också nyfattigdom, otrygghet, trångboddhet, skjutvapenvåld, hederskultur, ekonomisk ojämlikhet och segregation växt fram och etablerat sig i Sverige – alla fina ord till trots. Kanske hänger det ihop på något sätt. I så fall fungerar dessa ord mest som besvärjelser mot en obegriplig samtid och en dyster framtid.

För vi vet att pessimismen dominerar i Sverige – trots all inkluderande öppenhet, samverkan och mångfald. Amen."

#38 Och, kan tilläggas, varför kallas våldsamt upplopp för "storbråk"?

Skärmdumpar från Twitter angående polisens och medias benämningar på vad som senare visade sig ha varit klansammandrabbningar.

#41 Per Brinkemo raljerar en smula på Bulletin över vilka "grupperingar" polisen avsåg i sin tidiga bataljmålning från slaget i Lund.

"Precis som alla andra var jag till en början osäker på vad det här rörde sig om. Det kunde väl inte vara så att universitetets kemister gått bananas mot antropologerna, eller medicinarna mot litteraturvetarna.

Det skulle snart visa sig att det var en släktfejd. Siffrorna varierar men det tycks ha rört sig mellan 40 och 60 svartklädda män som med rallarsvingar och tillhyggen dunkade på varandra.

Klockan tio en måndagsförmiddag!"---

Tolkas bombdåd olika beroende på vem förövaren är? Under rubriken "BOMBENS SPRÅK: Tolkningarnas skyttegravar" undrar Henrik Jönsson på YT över en pågående debatt. Jönsson skriver: "Explosionen i Göteborg är ett nationellt trauma – men vad säger egentligen tolkningarna av dådet om det svenska tillståndet?

Beskrivs våldsdåd olika beroende på vem som utför dem? Hur påverkar språket hur samhällsproblem tolkas? Och vad händer med rättssamhället om våld relativiseras beroende på vem förövaren är?

Dessa frågor tar jag upp i veckans video om BOMBENS SPRÅK."

Innehållsförteckning:

• 00:00 - Intro

• 02:11 - Bombens språk

• 11:01 - Tolkningarnas skyttegravar

• 15:03 - Outro

Vad får man säga? Språklig uppläxning i morgonsoffan. Johan Westerholm på Ledarsidorna reagerar:

"Föreläsaren och statsvetaren Barakat Ghebrehawariat framträdde under gårdagen i TV4 och talade om mångfald ur ett kommunikationsperspektiv. Ett antal vardagliga begrepp menade Ghebrehawariat var problematiska eller direkt olämpliga i relation till immigranter från andra kulturområden."---

"Språket är viktigt. Men viktigare är de attityder som ligger bakom, att brännmärka olika uttryck som i en normal kontext inte bär något av rasisitska vanföreställningar med sig kommer inte hjälpa mot de attityderna. Att fördöma ytan kommer inte att göra annat än att det blir än svårare att beskriva en verklighet som vi snart tappat kontrollen över.

"Varför TV4 ansåg det vara en bra idé att spä på den utvecklingen, att det blir svårare för akademi, media och medborgare att använda sig av termer, och inte minst begripa alla omskrivningar som skulle krävas som beskriver sakförhållanden går inte ens att gissa sig till utan det får TV4:s redaktion redogöra för själva."

#44 Mer om inslaget: vi avråddes att använda benämningen "invandrare". (Ha en burk fysprej tillhands om någon gör det.)

#45: Invandrare, invandrare, invandrare. 😁

#46 "Farbror Melker, nu svärde du!" 😲😁

"Vi använder besvärjelser för att frammana en drömbild om tillståndet i Sverige. Den som säger sanningen får stå ut med att vara ond." Susanna Popova skriver på Fokus om det svenska dubbelspråket.

En DN-medarbetare vill inte att termen illegal" används ifråga om personer som uppehåller sig olovligen i vårt land - hon vill nita fast begreppet "papperslösa" istället. Om detta invänder Ann Charlott Altstadt på Bulletin:

"Alla vet att en illegal person är någon som begår brottet att olagligt vistas i landet. Skribenten laddade dock likt en magiker dessa ord med en oerhörd och destruktiv kraft i syfte att förgöra alla dess användare.

Hon hävdade att om man kallar en människa för illegal så pekas personens själva existens ut som ett brott och att ”avhumanisera de mest utsatta” är det mest riskfria i dagens Sverige."---

"DN-skribentens spaning och varning att användningen av ordet illegal snart kommer att betraktas som det mest neutrala betyder ju bara att det officiella språket förhoppningsvis lämnar det utopiska tillståndet. Vi lever trots allt inte i arbetar- och bondestaten DDR. Paroller kan inte avvika för mycket från verkligheten för då blir de till slut parodisk propaganda."---

"Tvärtemot vad lingvistisk forskning visar tror språkaktivisterna att våra ord skapar maktrelationer. Ord är dock makt och den politiska kampen om språket handlar om att vinna tolkningsföreträde över samhällsproblem. Papperslös – till skillnad från illegal invandrare – signalerar politiska krav på amnesti och fri invandring."---

En kommunikationschef på Nordea i Danmark har i ett internmejl till talespersoner för banken givit anvisningar om vilka uttryck man får och inte får bruka om Ukrainakriget.
"Krig" är inte tillåtet att använda, "invasion av Ukraina" får endast användas om så är nödvändigt, "ukrainakrisen", "det som sker i Ukraina" och "situationen i Ukraina" är däremot accepterat språkbruk.

Nu har bankens kommunikationsdirektör fått gå ut och förklara att mejlet är en produkt av "ett mänskligt fel" och saknar stöd från bankledningen.

"Bubbelsabotaget"-Aftonbladets rubriksättare lyckas få de fyra sprängningarna mot gasledningarna i Östersjön att framstå som en incident i bubbelpoolen.

”Tumult” kan väl vara användbart?

”Rabalder” 😉

"Sabotage" var ju adekvat, men "bubbel" låter i mina öron som en vulgarisering av något riktigt allvarligt.

Sverigekurder upprörs av benämningen "kurdiska räven" om gängledaren Rawa Majid, och en del redaktörer låter vid SR:s förfrågan som om de vill gå dem till mötes och slopa benämningen. Andra säger att det är vad han kallar sig själv och är känd som i kriminella kretsar, och att det är svårt att förbigå detta faktum.

Socialdemokraterna har bankat in begreppet "inget blame game" hos sina närmaste sympatisörer i media, som svalt det med hull och hår. Magdalena vill ha ett avlatsbrev för åtta års försyndelser- don´t mention the war…😏

Det gäller att spela på rätta strängar, det vill säga känna till gångbara nyckelord, för lyckosam ragg av medel från såväl stat som näringsliv. Benjamin Katzeff Silberstein i gästkrönika på GP:s ledarsida:

Huvudproblemet är marknaden i sig. Givarna – framför allt storföretag och allmänhet – är extremt trendkänsliga. Det gör dem till lätta mål för charlataner som vill profitera på samtidens ängslighet. Allt detta är ett enormt resursslöseri. Det som avgör vart pengarna ska gå är ofta inte vilka de stora och avgörande frågorna för samhället egentligen är, eller vilken forskning som kan leda till de mest revolutionerande upptäckterna. Det som får styra blir i stället vad som känns rätt enligt dagens moraliska reflex.

I Sverige och Europa skiljer sig finansieringsformerna för social aktivism och akademisk forskning från de amerikanska på många sätt, inte minst genom statens större inblandning. Ändå liknar dynamiken hos oss på många sätt den amerikanska. Krav på aspekter som jämställdhet, hållbarhet, eller vad det nu råkar vara som står högst på samtidens prioriteringslista för dagen, skruvar både aktivism och forskning mot sådant som staten tycker är rätt och viktigt.

Det statliga systemet för forskningsfinansiering har uttryckliga mål om att främja vissa värderingar och politiska syften. Bidragsentreprenörer med trendförståelse har tyvärr mycket att hämta på båda sidor om Atlanten."

Anders Leion tar på DGS upp så kallade "Noa-ord", som fordomdags brukades för omskrivning av namnen på onda och obehagliga ting. Företeelsen förekommer ännu idag, konstaterar han och ger ett antal exempel på sådana ord, av vilka några nog redan nämnts i denna tråd.

#25 #38 Birgitta Sparf på DGS reagerar, som gjorts här tidigare, på bruket av ordet "stök" för betydligt grövre företeelser och förseelser.

"Vi får som vanligt veta att nyårsnatten varit ”stökig” runt om i landet.
Med min förståelse för svenska språket betyder ”stök” oreda, röra, villervalla, desorganisation och hullerombuller, som exempelvis vid en storstädning. Motsatsord är ”ordning” och ”reda”.

Men detta är Sverige och här måste man till varje pris undvika att kalla en brottshändelse vid sitt rätta namn. Man får inte tala om ren brottslighet i form av våld och grov misshandel, avsiktlig brand, raketbeskjutning mot människor, blåljussabotage och människorov.

Det är därför polisens presstalesmän använder ett rent löjeväckande infantilt språk och hellre talar om samlingsbegreppet ”stök”, vilket låter mycket trevligare och tacksamt fångas upp av samtliga medier."---

Per Brinkemo på Bulletin ägnar en krönika (ännu ej läslåst) på Bulletin åt den krisande kriminalvården och hur den av ledning och uppbackare beskrivs med nyspråk istället för klarspråk för att dölja misslyckanden och brister. I könikan bifogar Brinkemo en lista på probleminlindande ord och uttryck:

• ”Utmaning” – egentligen; problem
• ”Vi såg det inte komma” – egentligen; vi gjorde inga framtidsanalyser
• ”Utvecklingspotential” – egentligen; misslyckande som måste rättas till
• ”Trångboddhet” – egentligen; bostadsbrist
• ”Normkritik” – egentligen; finns inget rätt och fel, nihilism
• ”Har varit naiv” – egentligen; har saknat kunskap, alternativt mod eller både och
• ”Arbetskraftspotential” – egentligen; arbetslöshet
• ”Alla människor är en resurs” – egentligen; ingen utbildning
• ”Platsbrist” – egentligen; för få fängelseplatser i relation till brottsligheten

"Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen som inte kan begränsas till en enda kultur eller religion," skriver debattörerna Zenobia Rizvi och Rúna Baianstovu på Expressen debatt. "Användandet av termen ”hederskultur” är problematiskt. Det väcker frågan: Vilken kultur är hederskulturen? Denna term används och tolkas ofta som en synonym för specifika kulturer, främst kopplade till Mellanöstern, vilket gör uttryck som ”krossa hederskulturen” särskilt splittrande."---

Kommer wokekulturen att lyckas kategorisera uttrycket "hederskultur" till ett noaord?

"Socialdemokraterna har i praktiken accepterat nästan allt som den borgerliga regeringen gjort på områden som migrationspolitik samt rättspolitik. Kanske är det just avsaknaden av betydande åsiktsskillnader i dessa, för vår samtid, centrala frågor som gör att den politiska teatern har blivit så viktig," skriver Adam Cwejman på GP:S ledarsida angående käbblet mellan S och SD.

"Devalveringen av ordens betydelse skadar däremot vårt politiska system – för om allt som den borgerliga regeringen med stöd av SD gör är ett ”hot mot demokratin” så upphör förmågan att identifiera ett faktiskt hot mot den svenska demokratin när det väl uppstår."

#61 Fler som har läst debattartikeln.

#61 och #63:
Jösses, hur ska man kunna lösa ett problem om man inte benämner det vid ditt rätta namn?

#64 Jag är rädd för att svaret är att en del inte vill att man skall prata klartext om det. 🤷‍♂️

#65 Så är det, givetvis.
Det vi inte pratar om finns heller inte.
Likt en struts 😉

#61 ff Maria Hind Alias skriver i ett genmäle på Expressen debatt varför "Hederskultur" är ett relevant uttryck och hur företeelsen skiljer sig från partnervåld.