Dousa är ett hett namn för dagen. Här är han igen.

"Faktum är att övertron på våra institutioners förmåga – i kombination med ren ignorans – starkt bidrog till att Sverige under många år förde den ohållbara migrationspolitik som kraftigt försvårat integrationsmöjligheterna. Nu lever vi med följdverkningarna av vår egen kulturblindhet," konstaterar Håkan Boström i GP.

#2 Precis, integration var nog ett begrepp som fanns på den ”svenska sidan” av stängselt.

PS Vill poängtera att ”stängselt” i detta fall härrör från talesättet: ”beroende på vilken sida av stängselt man befinner sig”.

"De väljer att aktivt utmana, inte bara statens våldsmonopol, utan alla principer det svenska samhället vilar på.

Och då uppstår med ens en obekväm och jobbig fråga som Sverige måste tacklas med: vad gör vi med de som inte vill integreras?" skriver Mustafa Panshiri och Jens Ganman på Expressen debatt med anledning av erfarenheterna från påskupploppen förra året.

"Upploppen förra året var ytterligare ett kvitto på att Sverige misslyckats med det mångkulturella experimentet – att ta hit människor från alla världens hörn och låta dem bo i Sverige sida vid sida. Det har funnits en tro att ingen kulturell friktion skulle uppstå.

Föreställningen att alla dessa människor skulle vara precis som svenskarna och tro på samma svenska idéer visade sig vara – för att uttrycka det milt – rätt naiv."---

"Sanningen är att vi inte lyckats absorbera dem i de värderingar som delas av majoritetskulturen vad gäller demokrati, rättsstatens principer, yttrandefrihet och vikten av ett sekulärt samhälle."---

"Sverige 2023 är ett mer splittrat land än vad många förstår. Så mycket sker i det fördolda och under radarn. Så många viktiga diskussioner förs i forum som politiker och andra makthavare missar.

Detta är ett mycket beskt piller att svälja för de flesta. Men från och med nu måste integration och brott och straff diskuteras utifrån sakfrågorna. Vi har inte tid att ha en debatt om ”debatten” och dess dekorum.

Vi slösade tio år på detta. Nu måste vi gå vidare."

Frågan är vad, mer konkret, ”integration” ska resultera i?
Vem/vad ska integreras i vad?

”I svensk kontext har integration kommit att betraktas som ett smörgåsbord av valmöjligheter, som är helt upp till individen att efter eget intresse ta del av. I valmöjligheten finns därmed också möjligheten att inte välja alls, att helt välja bort, utan några kännbara konsekvenser för den enskilde – trots de långtgående problemen för samhället.
Det centrala för den lyckade integrationen, eller funktionella anpassningen som är en bättre term, är frågan om vilken identitet, och därmed lojalitet, som odlas. Är det avståndstagandet, eller identifikationen, som utgör grunden för modellerandet av en ny identitet, i ett nytt land, i en ny kultur?”
https://timbro.se/smedjan/en-kastad-sten-mot-polisen-ar-en-markering-mot-allt-sverige-star-for/?utm_medium=ad&utm_source=facebook&utm_campaign=smedjan-weekly-ad

#6 Berättigad fråga där på slutet från Teodorescu Måwe. 👍

.

#8 Sverige anpassar sig lydigt. 🙄 Med lite tur kan det bli en nådig klapp på huvudet från Erdogan.

#9 Stämmer.

#8: 🤬

Vad har Sverige med ramadan att göra ?

#11 Ramadan är en integrerad högtid i Sverige. Dessutom en äkta sådan.

#12 Ja, det var en självklarhet redan 2013.

#13: Det är ingen tradition jag firar i alla fall, och inget jag någonsin kommer att fira. Åtminstone inte om jag inte blir tvingad till det.

Varför ska vi rätta oss efter deras kultur som tex Ramadan nu? När de inte rättar sig efter våra seder och kulturer? (inte alla nu men mååånga utav de)

#13 ff Vi som fått höra att vi inte har någon egen kultur får glädja oss åt den kulturberikning som pågår. (Lex Aftonbladet.) 🙄

^{Ironi? Jadå, men inte utan ett stänk av allvar.}

#16 Jajamen 🗣️

#13: Ja det kan de ju tycka. Det är en tradition som jag aldrig kommer följa, och jag kommer inte upplysa mina barn eller barnbarn om den heller.

Om det ses som något lovvärt med en självvald distansering till det svenska samhället, varför då uppröras över att samma personer inte betraktas som svenskar? Alice Teodorescu på Fokus:

"Det vilar något sorgligt över det faktum att unga människor, inte sällan födda i Sverige, en glädjens dag så tydligt väljer  att manifestera sin minoritetsidentitet, att befästa ett mentalt avstånd gentemot det samhälle som är deras och som de förhoppningsvis avser att bidra till. Det är ett val som får konsekvenser. För hur kan den som inte betraktar sig som svensk förvänta sig att betraktas som svensk av andra?

En del raljerar över den här numera årliga diskussionen. Den anses som ytterligare en symbol för det kulturkrig som rasat i svensk offentlighet de senaste decennierna. Men frågan har relevans, för den illustrerar de parallella samhällen som vuxit fram i Sverige.

Om inte ens de som är födda här kan identifiera sig med Sverige, hur ska vi då ha en rimlig chans att skapa den integration som alla talar sig så varma för?"

#19 Mer i samma ämne hät.

#19: Tyvärr betalartikel.

#21 Men inte hos mig… (Fast utdraget säger väl lite om vad artikeln handlar om.)

#19 "Trots att många bott i Sverige i mer än ett decennium så befinner de sig fortfarande mentalt i sina hemländer och lever därefter", skriver Jimmie Åkesson på Expressen debatt. Kanske även en förklaring så god som någon varför man viftar med andra länders flaggor vid firandet av den svenska studentexamen?

"Naturligtvis finns det massor av människor från andra länder som bidrar till Sverige på ett bra sätt. Jag och Sverigedemokraterna har aldrig påstått något annat, tvärtom har jag otaliga gånger påpekat just detta. Det får dock inte hindra oss från att lyfta de problem som massinvandringen och mångkulturen faktiskt bär med sig."---

"Mångkulturalismen har lett till att Sverige i dag är ett splittrat land som inte längre klarar av att hålla ihop. Segregationen har gått allt för långt. I våra förorter lever människor vid sidan om det svenska majoritetssamhället. Trots att många bott i Sverige i mer än ett decennium så befinner de sig fortfarande mentalt i sina hemländer och lever därefter. De pratar inte svenska och kommer sällan eller aldrig i kontakt med det svenska majoritetssamhället."---

"Svenskarna brukar i internationella jämförelser framstå som mindre skeptiska till främlingar än de flesta andra. Många från fjärran länder har också valt att söka sig just hit. Ändå har en självspäkande sanning etablerats: nykomlingarna har flyttat till problem, inte från dem", skriver Lars Åberg i Fokus. ^{(Artikeln kan vara läslåst för vissa läsare.)}

"De som nu dömer ut integrationspolitiken som otillräcklig eller misslyckad, glömmer att den sedan länge har använt sig av precis de åtgärder som nu efterfrågas. Fritidsgårdar, resursförstärkningar, omfördelningar, bidragshöjningar, samarbete skola-polis-socialtjänst och projekt inom snart sagt alla samhällsområden har i mer än fem decennier ingått i arbetet för att förebygga sådana problem, som nu dominerar samhällsdebatten."---

"Det har inte räknats på vad allt detta har kostat under 50 år, och förmodligen är det omöjligt att summera. Mängder av utgifter ligger dolda i förvaltningars och myndigheters löpande verksamheter, från simskolor till sjukhusväktare, och det blir ogörligt att ta reda på hur många som har anställts för att direkt eller indirekt arbeta med en integrationspolitik som få verkar nöjda med.

Den får nu skulden för det mesta och kan liknas vid en voodoodocka som man sticker nålar i.

Det välmenande samhället har uppenbarligen suttit fast i orimliga förväntningar om snabb och omfattande integration. Med goda moraliska föresatser är det svårt att erkänna att man tänkt fel, men i detta nya segregerade Sverige går det inte att förlita sig på att en utdömd integrationspolitik plötsligt ska bli lyckosam."

#24 Den absolut viktigaste ingrediensen har man missat, eller valt att inte ta med. Förväntningar eller rent av krav på den eller de som ska integreras.
Då blir det som det blir.

#25 Ja, Lars Åberg skriver (#24) hur förutsättningarna för den utvecklingen skapades: "Genom det beramade mångkulturbeslutet 1975 slog en enig riksdag fast att invandrare inte behövde bli särskilt svenska och därför skulle få ekonomiskt stöd för att behålla sin gamla kultur och religion. Beslutet innebar också att det, i en djupare mening, skulle finnas två olika sorters medborgare: vi och de.

Assimilering ansågs vara av ondo. Alla skulle bli lyckliga på sin fason. Byalaget Sverige skulle bli byalaget Världen."---

#26 Precis. Det är fullkomligt huvudlöst och nu är det för sent att vara efterklok (om nu någon politiker är det).

I Mechelen i Belgien har man lyckats med integrationen - genom hårt arbete och tuffa krav.

Fler poliser, tuffare krav och satsning på lokalt engagemang har gjort belgiska Mechelen till en modell för fungerande integration. Skärpt polisövervakning var första steget.
– Vi var för naiva tidigare, säger borgmästaren Bart Somers.

I stadsdelen Pennepoel finns en blandning av höghus och radhus, uppförda i miljonprogramsstil efter andra världskriget. Här syns också tydligt de saker som Mechelen satsat på: renoverad miljö och lokala aktiviteter – men också en poliskamera över lekplatsen.

– Det första var att investera i polisarbetet. Utan en säker stad kommer folk aldrig att engagera sig utan bara kasta anklagelser om vems fel det är. Det andra var att bekämpa segregationen. Staden kan bara fungera om folk lever med varandra, inte isär från varandra. Skapa inga ghetton, utan bryt upp dem i stället. Det tredje var att investera i den offentliga miljön, för det är där folk möts, säger Somers till TT.

Språket är en nyckelfråga. Som integrationsminister har Somers drivit igenom krav på obligatorisk utbildning i flamländska för de nyanlända.

– Vi var för naiva tidigare, vi trodde att om folk bara kommer hit så kommer de att anpassa sig – men det är inte sant. Det kräver en stor ansträngning från samhället men också från de nyanlända, konstaterar han.

Ett annat krav är att lära sig om det belgiska samhällets syn på rättsstatsprinciper, jämställdhet och religion.

https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/polis-och-tuffa-krav-fick-integrationen-att-funka-1.109465298

"Sverige möts"?

Integration är bara ett ord, inte någon verklig process. Den fanns bara som en idé, inget annat. Bara att inse.

#29 Mats Skogkär på Bulletin såg också på "Sverige möts".

"I Sverige möts i SVT på torsdagen var ämnet för kvällen hur våldsutvecklingen och nyrekryteringen av barn till gängen ska stoppas. En av de medverkande, advokat Björn Hurtig, svarade så här på sin egen retoriska fråga om hur man konkurrerar med gängen, hur man erbjuder barn ett alternativ till att ta en kalasjnikov och dra iväg en salva genom en lägenhetsdörr:

“På min tid var det ganska enkelt för då var det fritidsgårdar och kompisarna där, då var det fotbollen, alla hade vi råd att köpa fotbollsskor, det har inte alla i dag. Då var det brottarträningen, alla hade råd att dra på sig en trikå för en hundra spänn, det har man inte i dag.”
I rättvisans namn ska tilläggas att förklaringen enligt Hurtig är betydligt mer mångfacetterad än så, ett “sammelsurium”. Men ändå.

Förorternas fattiga har enligt Hurtig alltså inte råd med fotbollsskor, vilket åtminstone delvis kan förklara varför deras barn blir kriminella. Ändå ingår i riksnormen för försörjningsstöd, det som förr kallades socialhjälp, bland annat kostnader för “lek och fritid”."---

Lite OT då: jag minns själv från en sedan länge förfluten ungdom hur jag genom familjens flytt kom till en mindre stad som nybliven tonåring. Jag gjorde väl skapligt ifrån mig i skolfotbollen, så jag blev "värvad" till juniorlaget i ortens idrottsförening.

Lagledaren bestämde tid med mig för att gå till sportaffären och pröva ut ett par fotbollsskor. Jag fick pröva det ena paret efter det andra, trots att de passade. Det som inte passade var priset förstod jag snart, och till slut sa lagledaren att "äsch, vi kollar i materialförrådet, det finns nog några avlagda dojor där". Så alla hade inte råd att köpa fotbollsskor, inte ens fotbollsklubbarna.

"Folkblandning – på aldrig tidigare skådad skala. Detta kräver socialdemokraterna för att lösa Sveriges integrationsproblem. Hur ska detta genomföras? Vad innebär egentligen denna storskaliga blandning? Och vad händer med ett parti som åsidosätter medborgarnas vilja för sin egen ideologis skull?"

Det är frågor som Jönsson tar upp i veckans video om “tvångsblandning”.

Innehållsförteckning:

(00:00 - Intro
01:26 - Tvångsblandning
07:41 - Blandmissbruk
08:59 - Blandad kunskap
10:31 - Blandat boende
12:26 - Blanda och ge upp
15:50 - Blandningens chimär
(21:00 - Outro)

Johan Westerholm på Ledarsidorna noterar att nyanlända från arabspråkiga länder idag "integreras" av Ibn Rushd och han välkomnar den centraliserade Sverigeinformation som regeringen efter sedvanligt utredande avser införa. Problemet är att de nya rutinerna inte kommer att kunna införas förrän tidigast i slutet av valåret 2026, med påföljande risk att de upprives vid ett maktskifte. Westerholm:

"Det avgörande för att reformen ska lyckas är att, som framgick av pressträffen, den kommunala vuxenskolan kommer svara för huvudmannaskapet. Vilket kommer kunna stå som någon form av kvalitetssäkring."---

"Vidare har Ibn Rushd inför tidigare regeringen positionerat sig som den organisation som möter nyanlända tidigast och har den största effekten för nyanländas mottagande och integration.

Studieförbundets huvudsakliga verksamhet kretsar kring undervisning i arabiska och islam enligt tim- och ämnesredovisningarna i deras egna årsredovisningar.

För varje timme i Svenska för invandrare, SFI, genomförs det 10 timmar i arabiska. Ibn Rushds kursutbud är mer anpassat för integration i stater som Qatar, Syrien, Jordanien, Sudan, Algeriet eller Yemen. Alla länder som domineras av teokratiska ideal, sharialagstiftning, antiseemittiska vanföreställningar och begränsade mänskliga demokratiska rättigheter.

Tidigare ingick Dawa, eller mission, i åtagandet men det togs bort efter att professor Erik Amnå granskat förbundet.

När arbetet med integration av nyanlända fokuseras och stramas upp samt får en tydligare huvudman kommer kvaliteten att höjas samtidigt som frifräsare, lycksökare samt ombud för främmande makt eller politiskt extrema idéer får ett mindre inflytande på svensk migrationspolitik.

Utredningen, som ser ut att bli komplex, skall vara klar i februari 2025 varför det inte rimligt att förvänta sig en genomförd reform före utgången av 2026."

2024 Bama Neng, invandrad från Kamerun, tycker att den svenska integrationspolitiken är bra. Men: det talas inte så mycket om vad invandrare själva behöver göra för att anpassa sig till svensk kultur, anser han. Neng har nu skrivit en bok för att dela med sig av sina erfarenheter.

Källa.