Jag har tyckt hela tiden att man skall ändra i lagstadgarna och skriva in där att de som kommer hit skall läsa svenska för invandrare, och vill de inte det, ja men då kan de åka tillbaka hem igen.

Ja, det är ju en del av helheten, men som Pihl skriver så gäller den undermåliga språkkänslan även svenska studenter, så problemet är mer komplext än så.

Sedan kan man ju i förlängningen fundera över vad som händer med elever på SFI som  skall lära sig svenska av lärare som i sin tur inte är "hundra" i svenskkunskaperna.

Som Olle Josephson skrev i SvD 2016: "Utbildningsanordnare kan lida av föreställningen att sfi-lärare inte behöver kunna så mycket svenska för att undervisa dem som kan ännu mindre. Men det enkla och självklara är svårt att lära ut."---

 "Att förklara det enkla kräver avancerade svenskkunskaper och termer. Ett flerspråkigt Sverige vilar på hög kompetens i svenska." 

https://www.svd.se/det-ar-en-fordel-om-sfi-larare-kan-svenska

Ett flerspråkigt Sverige vilar på hög kompetens i svenska"- den insikten är inte mindre aktuell idag! (Där kommer även tolkverksamheten in, men den har vi uppmärksammat på annat håll.)

Edit.

Norrmännen, som av olika orsaker kanske värnar sitt språk mer än vi, är inte helt bekväma med att tvingas tala engelska i restauranger och butiker med personal som inte kan/vill tala deras språk:

"På caféet där Nawraj Sapkota arbetar, hör både anställda och kunder hemma i flera kulturer. Han kom hit som student och har varit i Norge i fem år, men han har ännu inte lärt sig språket.

- Jag kan bara lite norska, så jag pratar engelska med gästerna, säger han.

Samtidigt visar en undersökning på uppdrag av språkrådet  att över 80 procent av gästerna föredrar att servitören talar norska."---

https://www.nrk.no/kultur/bare-engelsk-pa-kafe-1.14759554

Fetstilen från artikeln.
Gissar att det är ställt på samma sätt även på vår sida Kölen. Själv har jag beställt mat på engelska hos en svensk expedit, men det var på en hamburgerrestaurang som profilerar sig som engelskspråkig, både på menyer och hos personal. Vad nu det skall vara bra för…🤔

Det här är kanske ännu ett exempel på att skolorna i praktiken konkurrerar med att överbjuda varandra med glädjebetyg till eleverna. Och att många då får godkänt i språk fast de inte borde.

Minns själv när jag som 35-40-åring läste på universitet. Använde en gång ordet "brasklapp" vid ett grupparbete och ingen visste vad jag menade. Efter det var det (på skämtsam nivå visserligen) tjat om brasklappar i flera dagar. Det gladde mig väldigt de kommande månaderna när flera föreläsare använde uttrycket. Efter en föreläsning sade jag till en kurskamrat: "Det var väl tur att jag lärde dig vad brasklapp betyder!?"

Ett annat exempel: En yngre student hävdade med bestämdhet att man inte kan prata om hygien i exempelvis ett soprum. Hon hävdade att ordet är synonymt med "personlig hygien" och inget annat. Även där gladde det mig när vi senare hade en kurs om säker livsmedelshantering, där föreläsarna ofta återkom till uttrycket "livsmedelshygien".

"Det larmas då och då från universiteten om studenter som inte kan skriva begriplig svenska. Men frågan är om gemene man kan föreställa sig hur illa det är", undrar Ann-Charlotte Marteus, som också tagit del av  Garberdings nödrop.

Marteus  verkar instämma med #4  om orsaken:

"Så - vad är det för oseriösa och grymma skolor och gymnasier som släpper igenom elever med glädjebetyg - humbugbetyg - och låter dem kraschlanda när de tar sina första steg i vuxenvärlden?

The usual suspects är oseriösa, vinstjagande friskolor som vill ha gott rykte bland niorna. Men även kommunala skolor kan säkert ge snällbetyg."---

"Till syvende och sist är det upp till våra politiker att låsa in Centern och Liberalerna i lämplig garderob så att en renovering av skolmarknad, läroplaner och betygssystem kan genomföras.

Kvaliteten på Sveriges högre lärosäten måste absolut värnas - universitet och högskolor måste ges incitament att värna kvalitet före kvantitet. Studenter som inte håller måttet ska inte vara där, för nivån kommer annars att sjunka."---

 https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/man-maste-kunna-skriva-for-att-ga-pa-universitetet/

#4 "Det här är kanske ännu ett exempel på att skolorna i praktiken konkurrerar med att överbjuda varandra med glädjebetyg till eleverna."

Nej, det är det inte. Betyg är enbart ett mätverktyg - den faktiska kunskapen är vad den är. En avvikelse mellan de två är inte att föredra, men påverkar egentligen inte den aktuella kunskapsnivån. Betyg kan ställa till det i andra sammanhang som t ex  Gymnasielagen. "Särskilt ömmande skäl" kan ju ge ett hyfsat betyg, för den goda sakens skull - men innebär inte att kunskapen de facto är god. 

Bristande kunskaper i det svenska språket beror nog på en rad olika omständigheter, antar jag. Som t ex:

- Engelskans inflytande

- Förortssvenska dialekter

- Globalisering

Språk förändras under en ständig process, den svenska som talas idag liknar kanske inte den som pratas om 100 år? 42 % av Malmös befolkning hade 2014 ett annat språk än svenska som förstaspråk - det finns fog för att tro att det påverkar språkkunskaperna. 

För den som verkligen VILL bli bättre i svenska finns hur många möjligheter som helst - och det oavsett var du är född.

#6 Men höga betyg underlättar att komma in på högre studier, även om kunskapen är vad den är.

Debattinlägg från december av lärare och medlem i liberalerna som är kritisk mot det egna partiet, min fetning. Björklunds svar på denna kritik har återkommande varit "det är en pseudodebatt".

I dagens skolsystem finns felaktiga incitament som uppmuntrar till fusk i stället för kvalitetsfokus. Det tycks löna sig bättre att konkurrera genom att sätta glädjebetyg än genom god undervisning. Denna farliga incitamentsstruktur skapar en allians mellan skolledare/lärare/föräldrar/elever där det lönar sig för samtliga med glädjebetyg, samtidigt som samhällsintresset och rättvisan tar skada. Undersökningar tyder på att framförallt skolor som drivs av aktiebolag sätter omotiverade betyg. Sådana missförhållanden skapar sedan problem på högskolan. Dels riskerar duktiga elever att missa utbildningsplatser på grund av att andra elever fått felaktiga betyg. Dels blir det svårare för den som fått glädjebetyg att klara framtida högre studier.

Också kontrollsystemet brister. Nationella prov rättas internt och i de ämnen där dessa prov inte förekommer är myndigheternas kontroll över betygsättningen svag. Konkurrens och valfrihet ger ofta kvalitetsvinster, men det bygger på att ”systemet” (marknadens regelverk) ger incitament till kvalitetsökningar och prissänkningar snarare än för fusk. Utfallet av dagens skolmarknad är det skoldebattören Isak Skogstad kallar för ”fritidsgårdar utan lärande”. Till detta tillkommer ett antal märkliga religiösa friskolor. Offren för dessa oseriösa skolor är våra elever.

Tyvärr har borgerliga politiker ofta undvikit att erkänna dessa problem. Sannolikt för att frågor om valfrihet och aktiebolag skapar ideologiskt besvärliga dilemman. Men valfrihet och aktiebolag borde ses som medel i en skolpolitik som syftar till en välfungerande kunskapsskola, inte som överordnade dogmatiska mål.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/vi-borgerliga-maste-erkanna-skolans-problem-25260

#7 "Men höga betyg underlättar att komma in på högre studier, även om kunskapen är vad den är."

Det är sant, vilket jag poängterat. Men fortfarande - kunskap och betyg är inte samma sak:

"En avvikelse mellan de två är inte att föredra, men påverkar egentligen inte den aktuella kunskapsnivån. Betyg kan ställa till det i andra sammanhang som t ex  Gymnasielagen. "Särskilt ömmande skäl" kan ju ge ett hyfsat betyg, för den goda sakens skull - men innebär inte att kunskapen de facto är god. "

Ska vi prata "hitte-på-betyg" så måste Gymnasielagen få någon form av pris…och inte var det ett privat företag som tog fram, och godkände, den.

#9 Nej, kunskap och betyg är inte samma sak. Och vad värre är, kunskaperna sjunker medan betygen stiger. Och fortfarande är det till stor del via betygen man tar sig in på högre utbildning. (En viss del är ju via högskoleprovet.)

#10 Vilket i så fall är ett annat ämne - diskrepans mellan betyg och kunskap. 

Som sagt - ska vi prata behörighet till "högre utbildning" så kan man med rätta sätta ett stort frågetecken kring Gymnasielagen. Blandat med betyg (bland de som berörs av nämnda lag) som sannolikt avviker från kunskap.  En skandal, faktiskt.

#11 Gymnasielagen handlar väl om studier på gymnasie- och inte universitetsnivå? För det är ju studier på universitetsnivå som tas upp i #0.

Syftet med tråden är väl som rubriken anger, en diskussion om krisen för språket och ingen diskussion om studier på universitetsnivå i största allmänhet. Som jag ser det är den språkliga utarmningen där bara en av flera indikationer på hur illa ställt det faktiskt är för vårt språk.

#13 Och att skolor i praktiken konkurrerar med att överbjuda varandra med glädjebetyg lär som sagt inte förbättra situationen, även om vissa hävdar att detta är en pseudodebatt.

#5 Skärmdump från artikeln, kunde inte hålla mig.😇

"Sveriges framtid hänger kunskap"

Som språkrådet uttryckte det i en debattartikel tidigare i år:

"Det är en ödesfråga. Om kommande generationer inte ges utbildning på det nationella språket så dör det ut. Svenska måste ha en särställning och svensk skolas viktigaste uppgift är att ge alla barn goda kunskaper i vårt gemensamma språk."

 https://www.expressen.se/debatt/svenska-spraket-ar-hotat-i-dagens-skola/

Det borde vara en självklarhet, men dessvärre ser det mörkt ut.

#15. Det är ju redan citerat i inlägget i #5, så varför skärmdumpen?  🤔

#12 Tråden handlar om bristande kunskaper i svenska, inte om glädjebetyg (som du tog upp).  Att hävda att bristande kunskaper i ett ämne (eller flera) beror på glädjebetyg är missvisande. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Eftersom du drog upp ämnet glädjebetyg så är, ju, Gymnasielagen ett praktexempel på det.  

Det finns säkerligen lämpliga trådar för glädjebetyg, Gymnasielagen m fl som du kan fortsätta i.

#16 Kan inte se att just rubriken "Sveriges framtid hänger kunskap" finns med i citatet i #5. Tror det var den kamera0710 menade, för den är ju fel. Såvitt jag vet kan inte framtiden hänga något alls. 😉

#18 Ja, det var den poängen!

#17 Jag hävdar att glädjebetygen bidrar till problemen i som citeras i #0, eftersom det innebär att personer med bristfällig kunskap lättare kommer in på utbildningar på universitetsnivå.

#20 Det förklarar inte anledningen till bristande kunskaper i t ex svenska.

Ett av problemen är att väldigt m,ånga lärare, redan i grundskolan, lägger mer tyngd på engelskan är de gör på svenskan. Pratar man engelska flytande, så kan man göra sig förstått av de flesta.

Det är någonstans där det brister. Mina 3 yngsta är 11. 12 och 14 år, de pratar engelska flytande, de tappar tom svenska ord ibland och tar de på engelska istället. Jag blir snortokig, de är svenska barn, de skall prata svenska hemma.

Vad gäller skriftspråk, jag ljuger inte om jag säger att barnen  är bättre på engelsk grammatik än de är på svensk grammatik.

Det tycker jag är helt fel.

#22 Ja, att det är helt fel tycker jag att du har alldeles rätt i.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/On710V/dags-att-sta-upp-for-vart-svenska-sprak  (augusti 2018)

Federico Moreno (Kvp/Expressen):

"Bara de som lär sig språken har nycklar till portalerna.

Malmö har många invånare som har de där nycklarna.

Men också sådana som inte har någon nyckel alls.

De språklösa.

Människor som kallas tvåspråkiga bara för att de har föräldrar med utländsk härkomst men som egentligen inte kan något språk överhuvudtaget.

Det finns förskolor och grundskolor i Malmö där en majoritet av eleverna pratar samma begränsade språk. Där en del av de vuxna tilltalar eleverna på ett bristfälligt modersmål.

Barnen får dålig svenska och knappt någon modersmålsundervisning alls."

#21 Nej självklart kan det inte ha något med glädjebetyg och önskan att tillfredsställa "kundernas" efterfrågan på höga betyg (trots låga kunskaper) på den fria skolmarknaden. Skolmajoren Björklund har ju klart och tydligt sagt att det här är en pseudodebatt och då är det ju så. De som påstår det är kanske helt enkelt "ludermässiga", för att låna ett av major Björklunds favorituttryck när han var i det militära.

#25 "…glädjebetygen…innebär att personer med bristfällig kunskap lättare kommer in på utbildningar på universitetsnivå. "

Orättvisa betyg är orättvist. Bristande kunskap beror, helt enkelt, på bristande kunskap. Även om individen som kom in på "utbildningar på universitetsnivå" INTE skulle kommit in så har personen i fråga samma kunskapsnivå i berörda ämne. 

Sam sagt - orättvisa betyg är orättvist, diskrepans mellan betyg och faktiskt kunskap är negativt. Men att anledningen till bristande kunskap i det svenska språket skulle bero på glädjebetyg är missvisande.

Se #24 som ett exempel. Ett annat, färskt exempel är förslaget från Malmö att införa tre  terminer istället för två. Varför? Jo:

" Många barn som inte har svenska som modersmål tappar mycket under sommarlovet. Det är inte alla som talar svenska hemma eller har svensktalande personer i sin närhet, och då märker man en försvagning i kunskaper som går ut över alla ämnen, säger hon."

"Hon" är, i detta fall, Sara Wettergren som är Kommunalråd i Malmö. Ansvar för skola & utbildning.

#25 Förstår att du längtar alldeles vansinnigt efter din major, och vi kan väl börja med honom för att få den saken avklarad. Jag blev nyfiken på var uppgiften att benämningen "luderaktig" skulle vara Björklunds "favorituttryck" i det militära kommer ifrån. Jag googlade på uttrycket tillsammans med namnet, och fick tre träffar, varav två kom från samma blogginlägg 2016, och ett från något lika obestyrkt håll 2011. Lite mer borde det väl ha florerat på nätet om det är ett "favorituttryck"  han spritt omkring sig? Det om detta, så till huvudfrågan.

Det är ju framförallt de bristande språkkunskaperna i svenska på universitetsnivå och nedåt som diskuteras. Om kompetensförlusten enbart berodde på glädjebetyg så borde ju även andra ämnesföreträdare klaga i motsvarande grad, men det verkar vara svenskan som tappar framförallt, vilket också är anledningen till denna tråd.

Vad är din förklaring till kompetensförlusten- lägger du alla dina resterande marker på glädjebetygen och din så saknade major eller kan du se fler möjligheter på spelbordet?

#26 " Många barn som inte har svenska som modersmål tappar mycket under sommarlovet. Det är inte alla som talar svenska hemma eller har svensktalande personer i sin närhet, och då märker man en försvagning i kunskaper som går ut över alla ämnen, säger hon."

Vilket går tillbaka till mitt inlägg om att man skall lära sig språket om man skall vara kvar i landet. Hur svårt kan det vara att se till att de flyktingar som kommer SKA lära sig språket ? Ge dem ett par tre månader, vill de inte …….Nej då kan de åka tillbaka till sitt hemland igen…!

#27 Jag tror att nuvarande skolpolitik där en stor del av lärarna (25 procent enligt vissa undersökningar) känner sig pressade att sätta högre betyg än kunskaperna motiverar är en av de viktigare förklaringarna. Även om Björklund är övertygad om att det inte är så.

När jag googlar på "Björklund ludermässig" får jag drygt 300 träffar. I programmet "Rakt på" med KG Bergström medgav han att han använt detta språkbruk. Dessutom har han haft ansvar för svensk skola i 8 år med alliansregering.

#29 Fortfarande inget svar på varför just det svenska språket tycks vara speciellt utsatt.

Ja, min sökning gav fel resultat. Ser att en vänsterpolitiker 2009 såg det som angeläget att Björklunds yttrande skulle spridas, vilket man uppenbarligen lyckats med eftersom det åberopas även i ovidkommande sammanhang 25 år efter att det har yttrats i tjänsten- Björklund tog tjänstledigt från försvaret 1994.

"Det rafflande innehållet lutar åt skvaller- och avslöjarhållet. Detta bara måste spridas: Björklunds favorituttryck i det militära var ”luder”. Enligt några tidigare värnpliktiga sa han att "man såg 'ludermässig' ut, var 'ludermässig' när man rörde sig långsamt eller inte vikt upp kragen rätt".---

http://helenaduroj.blogspot.com/2009/10/minister-forfoljd-av-luder-fran-armen.html

(I intervjun som åberopas av bloggaren sade Björklund för övrigt att ”Jag misstänker att det finns betygsinflation.”)

OT: ett av mina befäl i lumpen hade ett annat favoritutryck, i de fall någon såg vilsekommen ut. Det var "stå inte där som en nypippad sädesärla". Men han blev inte politiker…

#30 Det verkar vara ett generellt problem i skolan, inte bara något som gäller svenskan. Men du kanske har tillgång till källor som säger något annat.

https://lararnastidning.se/utredare-ska-granska-orattvisa-betyg/

Källorna där oro uttrycks över svenska språkets utarmning finns i länkarna  mina tidigare inlägg, som t.ex. i TS:

"Efter att ha jobbat som högskole- och universitetslärare i över 20 år, anser jag att problemet har förvärrats under de senaste åren. Andelen studenter, som inte klarar av att skriva godtagbar och förståelig vardagssvenska när de börjar sin högskole- eller universitetsutbildning, har ökat dramatiskt."---

https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter

Det är förvisso ingen undersökning utan en iakttagelse, styrkt med exempel på den språkliga torftigheten.

Att det finns en samtidig debatt om betygsinflationen motsäger inte uppgifterna att språket kan vara speciellt utsatt, det styrker det inte heller. Men du vill se en allmän debatt om skolan även här, och tycks totalt ointresserad om vad som händer med det svenska språkets ställning, i skolan idag, i samhället i morgon.

Jag förstår att betygsinflationen även kan påverka svenska språket i undervisningen. men är  tillsättandet av en utredning om betygsinflationen svaret på just denna fråga? Det tror inte jag!

Jag tror att det finns fler syndabockar, precis som Hayabusa (#6) och Rovfisk uttryckt i tidigare inlägg. 

Edit.

Ej korrekt satta betyg ger en missvisande BILD av kunskapsnivån, men berättar inget om HUR/VARFÖR kunskapsnivån är som den är.  

Ett (av flera) tydligt exempel återges i #26. Förslagen åtgärd (tre terminer istället för två) har inget med orättvisa betyg att göra typ: "Ger vi eleverna rättvisa betyg så kommer kunskapen att öka".

 Bristande kunskap kan sminkas över med (medveten) missvisande mätning - vem minns inte uttryck som "Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina”.? 

"Betygsinflation" är negativt och det samma gäller behörighet till utbildning. Såvida det inte finns "Särskilt ömmande eller humanitära skäl", givetvis…

Boel Godner (S) är kommunalråd i Södertälje och missnöjd med inflyttade barns möjligheter att lär sig svenska.

"Som det ser ut nu är det många i den kommun hon är ansvarig över som kanske aldrig kommer att lära sig svenska, säger hon. I Södertälje har så många som 68 procent av barnen i skolan rätt till modersmålsundervisning. 

– Många lär sig jättebra svenska, men alla gör inte det. I skolan går barn som pratar samma språk som du och på fritiden pratar du ingen svenska, för att det är så i ditt område. Svenskan måste vara huvudspråket och det är något stort som behöver göras nu."---

https://www.expressen.se/nyheter/s-kommunalradets-varning-helt-okontrollerad-invandring/

#34 Ja, något stort måste göras - nu. Ur artikeln:

"

Södertälje

Befolkning: 97 381.

Politiskt styre: I kommunalvalet blev Socialdemokraterna största parti med 31,3 procent av väljarna. Socialdemokraterna styr tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

Andel av befolkningen med utländsk bakgrund: 54,3 procent."

54,3 procent……..! 😮 Och de delar allihop våra demokratiska värderingar om respekt för rättsstaten, yttrandefrihet, religiös tolerans och mänskliga rättigheter för kvinnor osv? Jaså, inte. Hmm…😕

Varför skall barn som inte kan svenska eller inte vill lära sig svenska, ens sättas i en svensk skola ? Det är för mig helt obegripligt.

Som jag skrev innan, mina barn som går i mellan och höstadiet, tvingas lära sig engelska hellre än svenska, för att klasskamraterna överhuvudtaget skall fatta vad de säger. Många barn praatar inte engelskaa heller, och då blir det kroppsspråk och enstaka engelska ord.

Det är så j**la fel. Jag vill att mina barn skall lära sig svenska, även grammatik, innan de skall börja tvingas prata och skriva engelska flytande.

Jag är född och uppvuxen i Norge,jag pratar både Norska och Svbenska flytande,  barnen vill lära sig Norska, men jag vill inte lära dem norska än. De bor i Sverige och de skall lära sig svenskan först, ALLA moment i det svenska språket.

När de är helt säker på det svenska språkets alla moment, ja då kan jag lära dem även Norska.

#35 Buss 754 mellan  Södertälje C- Scaniarinken är 99,9% utländsk härkomst. 80-90-talet fanns det säkert 800-1000 svenskar i Ronna och Geneta. idag knappt 50 st.

#37 Det finns sådana bussar i Stockholmstrakten också, och även vissa sträckor av tunnelbanan. Man tror att man har hamnat utomlands plötsligt.

Befolkningsutbyte kallas det visst. Antar att S, V, MP och C tycker det är en bra idé. Andra vill nog gärna folkomrösta om saken!

Spårvägens linje 4 mot Angered har sedan länge döpts om till "Orientexpressen" i folkhumorn.

Expressens ledarsida konstaterar att tillströmningen av lärare med utländsk bakgrund ökar närmast explosionsartat, och i detta ser man såväl för- som nackdelar. 

"Kvaliteten på svenskkurser för invandrare är ojämn. Verksamheten har byggts ut väldeliga på grund av den stora invandringen och bristen på behöriga lärare är ett problem även där. 
När fackförbundet Kommunal undersökte kvaliteten på vårdutbildningar för nyanlända klagade många vårdlärare på att elever helt uppenbart hade fått med sig glädjebetyg från oseriösa anordnare av SFI och svenska som andraspråk. Deras språkkunskaper var undermåliga.

_Rimligen kan det problemet dyka upp även på lärarutbildningen för nyanlända.
_

Här gäller det att utbildningsanordnarna tar sin uppgift på allvar; att man inte vinkar förbi lärarstudenter som saknar ett fast grepp om svenska språket. 

Utan goda språkkunskaper fungerar man inte som lärare oavsett hur väl man kan sitt ämne. Eleverna mister snabbt respekten, skriver Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i en rapport. Dessutom bygger undervisningen i Sverige på ett oupphörligt resonerande mellan lärare och elever. Det förutsätter en sofistikerad språkförståelse.

Lärarbristen kommer att kräva ständigt nytänkande - men kvaliteten måste hållas hög."

https://www.expressen.se/ledare/larare-maste-kunna-tala-utmarkt-svenska/

Det tog sin tid, men nu verkar fler partier och fackliga organisationer, åtminstone lokalt, ha insett att språktester inte är en "SD-fråga".

"I Botkyrka tog vård- och omsorgsnämnden nyligen beslutet att från den 1 juli införa ett språktest för nyanställning i äldreomsorgen, LSS-verksamheten och förskolan. "Tuva Lund anser att tiden är mogen för ett språktest, och är självkritisk till hur kommunen agerat tidigare.  (Lund (S) är ordförande i omsorgsnämnden i kommunen.)

– Man har inte lagt tillräckligt stort fokus på språket vid rekrytering. Jag tror ofta att man underskattar omsorgsyrket och inte ger det den komplexitet som det har. När det gäller förskolan framhåller hon att behovet av språkutveckling är särskilt stort i stadsdelarna Fittja, Alby och Hallunda. – De barn som har störst behov av språkutveckling ska också ha personal som har bäst förmåga att ge dem det. Så är det inte i dag."---

"Kommunal driver hårt att alla som jobbar inom äldreomsorgen ska kunna läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. I höstas kom fackförbundet med en rapport om språkproblemen inom äldreomsorgen. Den är skriven av utredaren Mari Huupponen, som är positiv till Botkyrkas nya linje. – Kommunal tycker att det är helt okej att språktesta vid rekrytering. En arbetsintervju är också ett slags språktest. Kanske kan man säga att det här är ett lite mer transparent sätt, säger hon."---

"Sverigedemokraterna är det parti som mest ihärdigt argumenterat för språktest för anställning inom äldreomsorgen. Partiet har motionerat om saken i ett stort antal kommuner – dock med mycket begränsad framgång. – Vi måste kunna prata om språkproblemen i äldreomsorgen. Att vara lösningsorienterad i den här frågan är livsviktigt för äldreomsorgens framtid. Då kan vi inte bara lämna det här och säga att det är en SD-fråga. (Säger Huupponen.)"---

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/botkyrka-spraktestar-ny-personal-32485

#41 Kommunikation är viktig i väldigt många yrke. Kanske alla yrke t om? Är det en "SD-fråga"? Nej, knappast men att relativisera sakfrågor är alldeles för många i Sverige expert på.

En jätte-jättebra ledare i GP idag  om inflationen i förstärkningsord.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/rekordhandel-i-norge-i-sommar-nar-svenska-gransbutiker-ligger-ode

#43 Du har nog lagt in fel länk.

#44 Tack - det blir lätt så när man tror att man kan hålla flera bollar i luften samtidigt…🤪

Jag servar om så får vi se om jag kommer över nätet den här gången:

https://www.gp.se/ledare/allt-%C3%A4r-s%C3%A5-himla-superkul-nu-f%C3%B6r-tiden-1.31126435

#45 Läste jag just på artportalen att en rosenstare setts i en "apstor" flock med starar…

#43 ”Varenda röst är jättejätteviktig”. Stefan Löfven, april 2019.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/statsministern-om-omvalet-varenda-rost-ar-jattejatteviktig

Man blir faktiskt "jättejättebekymrad" över språklikgiltigheten även på högsta nivå.

Facebook-kommentar av artisten Christer Sandelin. Kanske är han dyslektiker och det är ju inget att skämmas för, men då går det ju att ta hjälp av någon när man skriver.

#48 Han kanske skulle ha tagit av sig solglasögonen? 😎

Antalet SFI-elever i Malmö som har fått godkänt under de senaste sex månaderna har minskat. Det beror till stor del på att man har ställt om till distansundervisning sedan coronaviruset bröt ut i Sverige, enligt en analys som den kommunala SFI-verksamheten i Malmö har gjort.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7563304

DN i går, antar att det är betalvägg:

"Det var förra veckan som DN avslöjade att grundskolan Dibber international Sollentuna började undervisa på engelska utan att ha tillstånd från Skolinspektionen.

När en klass med 11-åriga elever kom tillbaka efter sommarlovet möttes de av lärare som inte kunde ett ord svenska. Några av föräldrarna anmälde skolan till Skolinspektionen som har startat en utredning.

Nu har även kommunen reagerat på uppgifterna och på måndagen krävde bland annat ordföranden för utbildningsnämnden, Soley Aksöz Lithborn (M), att skolledningen kommer till arbetsutskottet och utbildningsnämnden för att förklara sig.

– Vi ser oerhört allvarligt på de här uppgifterna som framkommit och menar att ledningen behöver komma och förklara vad det är som ligger bakom det här haveriet, säger Soley Aksöz Lithborn.

Samtliga av kommunens politiker måste få all information på bordet, menar hon.

– För oss är oerhört viktigt att våra skolor, både de kommunala och de fristående, håller en hög kvalitet eftersom vi är en av Sveriges bästa skolkommuner. Från politiskt håll har vi varit väldigt tydliga med att alla barn i Sollentuna är allas vårt gemensamma ansvar, säger Soley Aksöz Lithborn.

En av de viktigaste frågorna som behöver besvaras är hur det gick till när ledningen fattade beslutet om att skolan ska undervisa på engelska och hur ledningen sedan informerade vårdnadshavare och elever om detta, menar hon."

https://www.dn.se/sverige/skolans-ledning-kravs-pa-svar-om-engelsk-undervisning/

Engelska är ju kanonbra att kunna 👌

#52 Tveklöst, frågan är bara hur lärorikt det är att kastas "rakt in" i undervisning på enbart engelska om man har svenska som modersmål. Att det verkar vara olagligt gör inte saken bättre.

#53 Bryter de mot lagen så är det bra att frågan kommer upp på bordet. Brott ska stävjas, även om straff inte hjälper.

Saxat från artikeln:

"Under veckan fick också de båda skolorna Dibber international Sollentuna och Dibber international Helsingborg bakläxa av Skolinspektionen.

Ansökningarna om att få undervisa på engelska höll inte måttet och därför skickade Skolinspektionen tillbaka en lång lista med uppföljande frågor.

Bland annat om vilka ämnen och årskurser som skolan ska undervisa i på engelska eftersom högst 50 procent av undervisningen i grundskolan får vara på engelska."
"På måndagen svarade ledningen för Dibber att cirka 40 procent av undervisningen planeras att vara på engelska."

Richard Sörman ömmar på Det Goda Samhället för vårt språk:

"Svenskan är inget världsspråk. Det är inte ett språk som studeras i andra länder. Därför är det upp till oss själva att hålla våra svenska språkkunskaper levande. Det är upp till oss att bevara svenskan som ett förfinat kulturspråk. Vi är dessutom inte så många. Sverige är ett litet land. Och just nu är vi utsatta för hårt tryck. Globalisering och migrationer gör att svenska språket tappar i status i Sverige! När invandrare utvecklar sina egna varianter av svenska förenklas språket."---

https://detgodasamhallet.com/2020/10/20/richard-sorman-erovra-ert-modersmal-svenska-ungdomar/

^{Se även Mohamed Omar: "Modersmålet – vår ädlaste arvedel".}

.

Nästan lite rörande när Jonna Sima på Aftonbladets ledarsida ställer upp till försvar för bevarandet av svenska språket och därvidlag ser påverkan från engelskan som det stora hotet, och det är "fine with me" (Som det väl heter numera?)

Enligt Sima pratas det mer eller mindre svengelska för hela slanten på P3, och jag förstår om hon i så fall tycker att det låter vederstyggligt, för att använda ett utrotningshotat svenskt ord. Nu lyssnar jag själv inte på den kanalen, men när jag bläddrar i "Attityder till spår av andra språk än svenskan", en forskningsöversikt som Institutet för språk och folkminnen gav ut i våras läser jag:

"Språk­vårdarna påpekar att klagomålen mer sällan kom­mer från P3-­lyssnare, trots att röster med brytning eller förortsklang oftare hörs i just den kanalen. P3 har en yngre lyssnarpublik och språkvårdarnas kvalificerade gissning är att de här formerna av språklig variation inte är lika främmande för dessa mer globalt orienterade unga människor. Många unga idag möter helt enkelt oftare olika sätt att tala svenska i sin vardag."---

Så tycker dom alltså - men åter till Simas ledare:

"Svenskan är trots allt huvudspråk i Sverige. Det slogs till och med fast i den språklag som vi fick 2009. I den lagen står det också att det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas.

Trots det håller svenska språket på att avskaffas som undervisningsspråk i grundskolan på många håll. Det sker obegripligt nog i det tysta, utan stora politiska protester.---

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/LnnrqV/svenska-spraket-tas-bort-utan-protester

"Agree"! 😉Men det trista med Simas värnande om det svenska språket är att det utmynnar i och dör ut efter ett utbrott mot Internationella Engelska Skolan som den språkliga Stora Satan i det här fallet (och inte blir det bättre av att ägarna är Trumpister, tänka sig!).

Det finns väl trots allt även ett hot mot det svenska språket på andra flanken, i form av Rinkebysvenskan? Har man sagt "A" i det här fallet så borde man väl i ärlighetens namn även klämma fram med detta "B"?

Varför är det fel när föräldrar (inte enbart svenskspråkiga) vill ge sina barn en möjlighet att få sin huvudsakliga undervisning på engelska, men "helt okej" om man vill ge dem hemspråksundervisning med svenska som andraspråk?

"I dagens skola så har ungefär 25% av eleverna annat modersmål än svenska. Svenska som andraspråk är ett viktigt ämne för många elever i skolan. De senaste åren har antalet elever som läser svenska som andraspråk ökat kraftigt. Läsåret 2016/2017 läste nästan 110000 elever svenska som andraspråk, detta motsvarar 10% av eleverna enligt statistik från Skolverket (2018)."---

Källa examensarbete Örebro Universitet VT 2019.

Pedagogen Isak Skogstad uppmärksammar i en gästledare i GP fenomenet förskolor där ingen talar svenska.

"Att barnen går i förskola är dessvärre inte en garanti för att de lär sig svenska. Det finns faktiskt förskolor i Sverige där det svenska språket försvinner. För två år sedan varnade forskare för utvecklingen. De hade besökt förskolor och upptäckt att det på flera håll talades så lite svenska att barn med andra modersmål inte fick någon chans att lära sig språket ordentligt."---

"Det kan aldrig vara okej att anställa pedagoger som inte förstår svenska, bara för att förskolan ligger i ett utsatt område. Barnen i sådana områden förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket, lika mycket som barnen i välbärgade områden."

https://www.gp.se/ledare/i-sverige-finns-f%C3%B6rskolor-d%C3%A4r-ingen-pratar-svenska-1.37409076

"Det är ju faktiskt så attt mer en helvten av alla forskningsresultat är ju rent undermåliga och felaktiga."

Kommentar på facebook.

Christer Sandelin är igång igen…

Förortslingo, en snobbmarkör bland unga?

#61 I en del fall - absolut.

Long live Långfilsgatan!

De nordiska samarbetsorganen förbereder sig för engelska som arbetsspråk.

#64: På engelska ? Det låter ju lite konstigt.Skall det inte vara på de Nordiska språken ?

#65: Nog lättast om du inte begriper finska och danska 😊

#66: Jo det förstås ;)

#66 Fast EU godkänner ju alla medlemsländernas hemspråk, då borde det inte vara svårare för det nordiska rådet. Enligt artikeln är ett tungt vägande syfte att göra den nordiska politiken och tillvaron mer tillgänglig för icke nordbor- de vill väl synas mer i världen, kan man tänka.

Besökte Island på 90-talet, då körde vi också främst med engelska.

#68: Norska begriper man någorlunda och viss danska beroende på var dom kommer från. Värre med finska och isländska.

För några år sedan läste jag en artikel från nordiska rådet, där det framkom att danskarna ansåg att finlandssvenska var det talade språk som borde vara ett språkligt föredöme, eftersom det var lättast att förstå för flertalet.

Här finns en äldre artikel som delvis bekräftar den åsikten, delvis kullkastar den.

Väldigt intressant debattinlägg, förtjänar att läsas i sin helhet.

"Enligt dagens skolförordningar får engelskspråkiga grundskolor ha undervisning med upp till 50 procent engelska och i gymnasiet upp till 90 procent (allt utom svenskämnet).

Detta rimmar inte riktigt med riksdagens språklag från 2009 som föreskriver svenskan som "det allmännas språk" i Sverige. Redan här sätter vi alltså det svenska språket i en underlägsen ställning och premierar ett annat språk framför vårt eget.

Förutom detta så riskerar barnen i dessa skolor att tappa en hel del kunskaper i svenska språket. De tappar viktiga fackord för de olika ämnena i NO, SO och matematik.

Ett exempel är att många elever från engelskspråkiga skolor inte förstår vad grundämnena natrium och kalium är. De har bara lärt sig de engelska orden (sodium och potassium).

Och SO-lärarna möts av ett näst intill omöjligt uppdrag där de förväntas undervisa barn och ungdomar om svenska samhällsbegrepp eller svensk historia på engelska. Hur översätter man viktiga begrepp som Saltsjöbadsanda, kohandeln, snapphane, Dackeupproret, Vasaloppet till engelska?"

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/X8127n/engelsksprakiga-skolor-forstor-svenska-spraket

#70 Finska och isländska är ju två språk som skiljer sig tämligen mycket från t ex svenska/norska/danska. Visst kan man se släktskapet med isländska, men olikheterna går ju inte komma ifrån.
Dialekter påverkar också, även i det svenska språket. Det finns t ex dialekter i Skåne som jag har väldigt svårt att förstå, trots att jag är född och uppväxt i Skåne. Värmländska är en annan dialekt som har ett brett spektrum av varianter. Detsamma gäller så klart även Danmark och Norge. Ibland blir det helt obegripligt pga dialekter och lokala varianter.

#73 Apropå dialekter så kan man lätt göra sig impopulär i en stor del av riket genom att säga att någon pratar "norrländska".

#74 Är själv ganska allergisk mot det uttrycket, som uppvuxen i Jämtland.

#75 Ja, det är ju en viss skillnad i att säga att någon pratar med en norrländsk dialekt mot att säga att denne pratar norrländska.

#74 Dialekter är ofta föremål för debatt och, möjligen, irritation. Eller t om raljerande hån. Som när någon gaphals på P3 (inga namn…) ska härma dialekter från Skåne och Göteborg.

#77 Götteborrrg eller? 😉

#78 Ja, det gäller att hålla checken på den kneckedecken :)

Riksdagsledamoten Peter Helander (C) noterar att älvdalskan definieras som en dialekt av regeringen, och eftersom dialekter är tillåtna i riksdagen, så… 😉

Ur ett debattinlägg av Magnus Ranstorp:

"Det blir ironiskt, på gränsen till löjeväckande, när en av de två forskare – Leif Stenberg – som Pahnke stödjer sin ensidiga tes på har nästan fyra gånger färre citeringar i Google Scholar än vad jag har. ”

Själv trodde jag att man säger "en fjärdedel" i detta sammanhang.

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/2d7EqB/elina-pahnke-fultolkar-om-folkbildningen

Kommentar till Henrik Jönssons senaste youtube-inslag, under rubriken "Miljöpartiets manipulation".

"Ett gammalt borrprov från grönland har dykt upp….vad hittade man i ca 1 km djupt borrhål genom isen?….kvistar, löv, gräs……mmmmhhhmmm GRÖNland……o att människan har en stor effekt på klimatet? jämfört med tex solen? eller diverse gigantiska strålningar från universum?…..NIX, inte ett dugg faktiskt….o för alla där ute sluta att tjöta om CO2 halten, den är mindre än 0,4 procent av hela atmosfären…..o är ni fortfarande förnekare av fotosyntesen och forskning inom Biologin i så fall?, mer co2 ju mer syre i världen….ja CO2 är livets gas, inget annat…..just sayin"

#64 ff "Skandinaviska" är inget språk, men språkens släktskap har gjort att det med lite god vilja gått att kommunicera grannfolk emellan. Men nu verkar den förmågan glida isär, och istället tillgriper vi engelskan när vi skall tala med varandra. Karin Pihl i GP tycker att det är trist, och att det inte enbart bottnar i språkförbistring, utan att vi även mindre intresserar oss för vår korsbefruktade kultur till förmån för amerikaniseringen.

"Genom att inte tala ett gemensamt språk upprättas en barriär. Det hindrar kulturutbyten och skapar en distansering som inte hade uppstått om samtalet hade förts på skandinaviska.

Engelskans intåg är också ett tecken på vad man på 1970-talet skulle kallat ”amerikansk kulturimperialism”. I Nordiska rådets undersökning uppger 96 procent att de tagit del av engelskspråkig kultur de senaste månaderna, men inte ens hälften hade tagit del av kultur från ett annat nordiskt land. Vår populärkulturella konsumtion är i dag så genomsyrad av amerikanska filmer och tv-serier att det konkurrerar ut skandinavisk kultur."---

"När den politiska och kulturella referensen blir USA i stället för Norge eller Danmark riskerar vi därför att få en felaktig uppfattning om oss själva."

^{(Talar vi sedan om språken inom norden tillkommer ju det finska språket, men den aspekten utelämnas just här.)}

Ovannämnde Henrik Jönsson har ofta slagit mig med alla engelska uttryck han ständigt slänger sig med. Hörde exempelvis honom prata om "wishlist" i stället för "önskelista", när han deltog i Kvartals panel för några veckor sedan. "Approach" är ett annat engelskt uttryck han ofta använder.

#81 Utryck som "fyra gånger färre" eller "fyra gånger större" är, rent matematiskt, lite klurigt och kanske (beroende på vad som vill påvisas) inte heller korrekt. Men lär betraktas som normalt enligt Svenska Akademins grammatik.

Uttryckssättet är dock sedan länge så vanligt både i svenskan och i andra språk att det är någon större mening med att eliminera det. Det är också funktionellt på så vis och att det av läsare och lyssnare uppfattas på samma sätt som de som använder det i skrift och tal.

Vill man på ett mer matematisk korrekt sätt förmedla en information/fakta så kan man vara tydligare. Det beror sannolikt på sammanhanget

Men denna fråga rör ett språks grammatik och inte språket som sådant.

Källa: Min granne som är lärare i svenska på högstadiet.

#83 Engelskans inflytande på de nordiska språken är intressant. Personligen tror jag att det finns flera parametrar till att det blivit så.
Engelska, enligt min mening, är ganska lätt att lära sig.
En lite lustig sak som jag upptäckte härförleden är att After Work, eller AW om man vill vara lite mer modern, är ett uttryck som är "hitte-på".
Det är engelska men förekommer inte alls i engelskspråkiga länder.

#86 Ja, och det verkar svårt att få fram någon svensk variant till After Work - iFokusare började slita med frågan för sex år sedan...😉

#86: Jo engelska hör man ju ofta på tv. Tror nästan engelska är lättare att begripa än danska.

För min del är det stor skillnad mellan att förstå skriven danska och att höra den. Redan för så där tio år sedan hördes danskarna själva klaga på att deras talspråk blivit allt grötigare, och några år senare började danska filmdistributörer texta danska filmer på danska för att publiken inte uppfattade vad som sades. Så vi behöver inte skämmas för att tycka att danska är svårt att förstå.

#87 Se där, det hade jag missat. Vissa uttryck blir vedertagna eftersom "alla" inblandade förstår innebörden. Finns det då någon konkret anledning att hitta ett svenskt ord för After Work? Engelskspråkiga hade ju ändå inte förstått vad det gick ut på.
Alla språk förändras över tid, det finns inget språk som är eller blir färdigt.

#88 Enligt min mening så är engelska ett språk som är relativt enkelt att lära sig (som andraspråk). För många svenskar är danska svårt, men jag tror nog att de svenskar som flyttar till Danmark faktiskt lär sig väldigt fort.
Det handlar, enligt mig, väldigt mycket om vana. Hör man det ofta så blir det allt mer enklare att förstå.
Men det är rätt som Göstage påpekar i #89. Det finns stora variationer inom varje språk, alleles oavsett. Nyheter på Dansk TV är enklare att förstå än en fiskare från Esbjerg.
De verkliga språkproblemen uppstår när man inte har något språk gemensamt, då går det inte att kommunicera.

#90: Är det inte så att det finns olika dialekter av danska?

Kottvägen i Bankeryd får inte längre heta så "på grund av språkförbistringar".

https://karta.jonkoping.se/gatunamn/?ort=Bankeryd&gata=Kottv%C3%A4gen

#92 I Sjöbo finns det en gata som heter Fackgatan. Upp till protest, alla anglofiler!

Ey, yo - nu blir rap en väg till att lära sig nutida svenska på Andersbergsskolan i Halmstad.

#83 ff "Nån som vill exchangea gifts?" Färsk rubrikfråga på en sajt nära oss.

#91 Jodå, men det finns nog dialekter i alla språk skulle jag tro.
Ibland är variationerna så stora att det nästan blir som två olika språk.
Ja, inte enbart i Danmark utan generellt.

#93 På den gatan är alla anslutna :)

PS Till facket…

Eftersom det danska språket varit på tapeten i denna tråd:

"Språkkrav har orsakat årets mest infekterade strid i Göteborgspolitiken. Långt från de politiska finrummen lever Gert Larsson, 81, ständigt med den frågan. För honom orsakar hemtjänstpersonalens bristande svenska oro och otrygghet varje dag."---

Ingressen på en artikel bakom betalmur i GP.

#99 Annika Borg tar upp samma ämne på Bulletin, och hennes inlägg är (ännu) inte dolt bakom betalvägg.

"När språkproblem inom vården uppmärksammas har det ofta handlat om vårdtagare som talar minoritetsspråken – meänkieli, finska, jiddisch, samiska eller romani – eller om dem som inte behärskar svenska. Att vårdtagare med svenska som modersmål skulle få problem med vård och omsorg på svenska, har diskuterats påfallande lite. Ändå har frågan utretts och lyfts fram från myndighetshåll. Trots det har situationen förvärrats."---

"Så här kan det inte fortsätta. Det går inte att pumpa ut människor utan kunskaper i svenska till verksamheter inom vård och omsorg.

Äldre människor ska inte användas som integrationspolitiska krockkuddar. Privatlivets helgd och den kroppsliga integriteten gäller alla människor – hela livet ut.

Självbestämmande är en mänsklig rättighet. Rättigheter och behov försvinner inte i takt med att vi blir äldre. Elsa och alla äldre ska få hjälp på ett värdigt sätt. Den humanitära stormakten Sverige måste lära sig att prioritera bland målkonflikterna."

OT: Kul att höra dalmas, konduktören som ropar ut trafikinformation på pendeltåget är från Dalarna hör jag på rösten. 👍

Peter Kadhammar på Aftonbladet avreagerar sig om svengelskans utbredning i Sverige, tyvärr väl förgäves, men välkommet så länge någon reagerar.

"Språk handlar om klarhet. Klarhet kan vara många saker. Jag skriver en sak och du begriper omedelbart vad jag vill ha sagt. Det är klarhet. En poet skriver en mening som jag först inte förstår men som sätter igång tankar, fantasin, leder vidare. Det är också ett slags klarhet. Eller ljus.

Den outhärdliga svengelskan är inget av detta.

*Den vittnar blott om språklig oförmåga. Fantasilöshet. Inbilskhet.

Och nonchalans."---

"Så är det med svengelskan som förpestar vårt samhälle. De som använder den tror att de vidgar världen men de gör den mindre, tafattare och intellektuellt torftigare.

Och de stänger ute stora delar av befolkningen, de som faktiskt inte kan engelska och som därför avstår från att köpa boken, se filmen eller vad det nu kan vara.

Dumheten går alltid hand i hand med den provinsiella fåfängan".

^{Sannolikt plusartikel senare.}

Lars Åberg på Bulletin om språkets makt och maktens språk.

"Ord har stor betydelse. Språkets makt innebär att påtagliga missförhållanden kan förvandlas till utmaningar. Samhällsfrågor som fortfarande söker sina svar integreras i den löpande verksamheten och ingår därmed som beståndsdelar i en ny normalitet.

Vi iakttar problemen – arbetslösheten, skolan, vården, tryggheten – och får veta att en utredning tittar på dem. Vi inkluderas alla i denna väntan på att något ska hända. En styrgrupp är tillsatt för att se till att ingen hamnar utanför.

Visserligen exkluderades under många år personer som nämnde de här svårigheterna – några kallades fula saker, andra bemöttes med tystnad, andra åter fick besvär på jobbet – men numera talas det om skavankerna även i tv."---

Prexis!

Bekymmer med särskrivningar, stavning och annat. Kan det ha att göra med "pantemin"? Eller är det de "kommunististiska" diktaturerna som är orsaken?

Från en kommentar på facebook om länkad artikel.

https://www.expressen.se/ledare/politikerna-har-baddat-for-hoten-mot-lararna/

Einar Askestad har svårt att göra sig förstådd, och får svårt att förstå.

"Jag gick till stadsbiblioteket, tog en nummerlapp. En äldre utländsk kvinna log och tog emot mina frågor. De rörde en nobelpristagare och två berömda filosofer. Hon känner inte till dem. Vad värre är, hon talar inte svenska. Jag tilldelas ett litet papper, där jag skall skriva upp de namn jag frågat efter. Efter många om och men har jag de böcker jag vill ha, och stiger ut på gatan igen, rätt illa till mods.

Vad återstår egentligen av en kultur, av en gemenskap, om dess medborgare inte ens talar modersmålet?"---

#105 "Vad återstår egentligen av en kultur, av en gemenskap, om dess medborgare inte ens talar modersmålet?""

Inte mycket.

"Det tragiska är att väninnan hade bott i Sverige i fyra år och inte kunde svenska, men hon kunde detta: Att hissa den svenska flaggan var rasistiskt", skriver Luai Ahmed i en betalkrönika på Bulletin.

En app som ska lära ut älvdalska - det är på gång i Älvdalen.
Än så länge har man tagit fram prototyp av appen som nu har testats av förskolepedagoger och barn.

https://sverigesradio.se/artikel/ny-app-ska-lara-ut-alvdalska-fantastiskt

#108 Liuotbra!👍

"Jag tycker även att utrymmet att undervisa på främmande språk (i praktiken engelska) kraftigt borde begränsas. Om svenskan gradvis ska avskaffas som språk i Sverige bör det bestämmas via explicit riksdagsbeslut och inte av enskilda skolhuvudmän."

Jonas Vlachos

Dagsbild från svensk skola: efter larm från rektorer har Lindesberg börjat med språktester på sina förskolor.
"– Vissa pedagoger förstår inte vad som sägs, säger verksamhetschefen för förskola Kristina Öhrn."*---

Bulletin-grundaren Tino Sanandaji verkar behöva lära sig grunderna i svenska språket.

"Men nu så har Expressen gått så lång i sina sjuka fantasier där de har en bild med mig som påstår att jag och Dan Korn har gett 'uppdrag' till en 'trippelmördare':

Expressem bara ljuger, och kommer för anmälas pressetisk samt för förtal.

Deras påstående att en före detta mördare 'fått i uppdrag att göra en utredning av vad den nyvalda styrelsen' (Tino Sanandaji, Jannik Svensson och Dan Korn) saknar grund - det är ren påhitt.

Styrelsen i Bulletin har aldrig gett uppdrag till någon, än mindre än en före detta mördare. Det vet också Expressen. Men de publicerade inte våra svar, bara smaskiga men knäppa påhitt."

https://www.facebook.com/tino.sanandaji/posts/10158646374808231

Kul att Värnamo går upp i allsvenskan, vilket redan konstaterats i Superettantråden på Sport iFokus. Sedan kan man ju rent OT tycka att Victor Claessons ord om " otrolig bedrift " och "kontrollerande, stabilt och välförtjänt" låter betydligt värdigare än den upphetsade standardkommentaren "så jävla sjukt" från spelarhåll. Ingen förväntar sig väl något segertal i det läget, men det är trist att sportspråket inte alltid räcker till utan blir så torftigt.

#113 Mycket känslor som svallar, kan tänka mig att det påverkar språkbruket.

#114 Jo, det är klart att det gör. Ansvaret vilar väl kanske mera på sportmedia, som kunde ge intervjuoffret en minut att tänka efter. Kan inte vara särskilt kul att som morfar sitta och bläddra i klippboken med barnbarnen och läsa de bevingade orden igen.

Neil Armstrong hade som tur var tid att förbereda sina ord vid månlandningen 1969, och hade kanske ett färdigt manus medskickat. Skönt i alla fall att han inte skuttade ner på månytan med att utropa "så jävla sjukt, alltså"…😉 (Inga jämförelser i övrigt.)

Ja, uttrycket "sjukt" har jag också känt mig trött på.

#115 ff Eller varför inte:

-Ni har just fått veta att ni får Nobelpriset i litteratur - vad är er kommentar?

-Å fy fan va gôtt!

Apropå språk satt på undantag: på Brandkärrsskolan i Nyköping har 98% av de 180 eleverna annat modersmål än svenska.

"– Svenska är ju så klart ett språk som används även i Brandkärrsskolan, men det är klart att somaliskan tar sin plats för du använder ju det språk som ligger dig närmast till hands när du leker med kamrater, säger Malin Thunström, rektor på Gruvans skola där Brandkärrsskolan ingår."---

#118: Barn från Vänsterpartister lär knappast gå i skolan där.

#119 Möjligen barn till somaliska vänsterpartister i så fall.🙄

Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin, på Kvartal i en aktuell fråga:
"Politikerna överbjuder varandra med förslag för att öka integrationen av invandrarbarn. Det gäller särskilt i skolan, och syftar även till att förebygga utanförskap, motverka hederskulturer och minska gängkriminaliteten. Men varken de åtgärder som genomförts eller planeras verkar ha någon större effekt då de ofta sätts in alldeles för sent.

Det viktigaste är framför allt inlärning av det svenska språket och därmed också vår kultur. Där behövs åtgärder tidigt i livet."---

Problemet är ju dessutom att barn på förskolorna riskerar att dagligen umgås med pedagoger som saknar eller har bristande kunskap om det svenska språket. #111

"Att lyssna till modern svenska är som att lyssna till ett ostämt piano", suckar Natan Shachar i DN.

"Att svenskan är nedlusad med oreflekterad engelska är illa. Att allt färre uppfattar missljuden är värre. Så här skriver Sveriges Radio i en platsannons:"

"Den agila transformationen på Sveriges Radio går in i en ny fas! Nu bygger vi intern förmåga inom coachning och söker därför en strategisk enterprise agile coach som driver vår fortsatta agila transformation framåt, ansvarar för att hålla ihop vad agilt på Sveriges Radio är och leder arbetet med att bygga upp vår interna agila coachningsförmåga."

Detta från landets dyraste språkvårdande instans."---

#113 ff Apropå segerintervjuer: så fint det var att höra Sandra Näslunds kloka och samlade svar efter OS-guldet.👍

Tipsar om boken "Lagom finns bara i Sverige - och andra myter om språk", på årets bokrea. Lånade hem den och skummade, sedan bestämde jag mig för att köpa den.

https://www.bokus.com/bok/9789185701452/lagom-finns-bara-i-sverige-och-andra-myter-om-sprak/

Ur Emma Leijnses bok "I en annan klass" (sidorna 97-98):

"Ett specifikt politiskt beslut som har ökat ojämlikheten i läsförmåga bland vuxna i Sverige är beslutet att ta bort kravet på högskolebehörighet för yrkesprogram i gymnasiet. När de allmänna ämnena minskades på yrkesprogrammen, sjönk också läsförmågan hos de som gick där, visar en nordisk studie som jämfört olika generationer och olika former av gymnasieutbildningar.

Lite i taget kommer de ut på arbetsmarknaden, de unga som tillhör generationer där läs- och skrivförmågan har blivit både sämre och mer utspridd.

Och det märks: i polisrapporter där det inte går att utläsa vad som egentligen hänt, arbetsskaderapporter som behöver rättas, relationer med kunder som skadas när företagets anställda skriver vårdslösa mejl, felstavningar som leder till att felaktiga läkemedel skrivs ut. Vissa företag gör språktest innan de anställer unga Medarbetare, eftersom många av dem särskriver, inte behärskar styckeindelning, meningsuppbyggnad eller skillnaden mellan de och dem."

https://www.bokus.com/bok/9789127176881/i-en-annan-klass-ett-reportage-om-skillnaderna-i-den-svenska-skolan/

#125 Om du skulle besöka en högstadieskola och med egna ögon se hur det ser ut, så hade du troligen blivit en smula förskräckt.
Kanske var det lika dåligt på min tid, men det förändrar inget egentligen. Dagens kravbild är högre och språk, i tal och text, är så oerhört viktigt överlag.

#126 Jag besöker skolor regelbundet i jobbet (från förskolor upp till gymnasienivå), när jag inspekterar deras kök/livsmedelshantering. Det blir vid dessa inspektioner också en hel del samtal med pedagogerna.

Senast i veckan var det livat på en förskola, när vi skulle samtala (med kökspersonalen under pågående servering) och barnen var trötta och det därmed var mycket gråt och skrik.

#127 Matsal är en sak, lektioner en annan. En helt annan situation. Att det är livat i matsalen eller cafeterian kan man leva med, men håll det isär från lektionstid.

#128: Som sagt, det blir en hel diskussioner med lärare också. Och ibland även med föräldrar.

#129 Jag pratar om att vara med på lektioner och de facto se vad elever presterar konkret. Att med egna ögon & öron se hur det är. Det ÄR en skillnad, tro mig.
Det är inte i matsalen som lektionen hålls.
Föräldrar i all ära, men här är det inte sällan som det finns en dissonans vad det gäller elevers uppförande eller förmåga.

Du har en hel del diskussioner med lärare. Vad säger de?

Ursäkta inhoppet, men är inte den senare delen av den förda diskussionen mer en fråga om skolan och arbetsmiljön än om det svenska språket?

#131 Jo, det är det. Dock hänger det till viss del ihop även om det gick ifrån lektionssalen med svenska till matsalen :)

#131 Ja, ibland vandrar diskussionerna fritt, och det är ju trevligt med trådar som lever. Fast ibland kan det, liksom i skolan, behöva tillämpas en viss disciplin…😉

#133 Helt rätt!

Diskussion flyttad hit.

https://debatt.ifokus.se/discussion/1535050/skolan-och-arbetsmiljon-2

#135 Ännu en spelplan för hågade skoldebattörer. 🏒

Skribent på facebook klagar över lågutbildade mp-väljare, med ett språk som är på lågstadienivå:

"Miljöaktivister är oftast lågutbildade (många gånger lallar utbildning som statsvetenskap) och har noll på omvärlden och glömt bort att det är inte tack vare de vi har fungerande ekonomi därmed också demokrati. Lilla miljöpartister är de första förlorarna på att om man avskaffade allt de förespråkar om utan att veta ngt om världsekonomin dylikt"

"Engelskan blir allt vanligare som undervisningsspråk vid de svenska universiteten. Förändringen sker på bekostnad av svenskan", rapporterar SVT.

2019 skrevs 99 procent av Chalmers doktorsavhandlingar på engelska, en enda var skriven på svenska. Men om vad engelskans dominans innebär finns det ingen forskning på.

"– Det finns studenter som definitivt lär sig mindre när man studerar på engelska, säger Hans Malmström biträdande professor på Chalmers och en av dem som skrivit en rapport i ämnet."---

Tycker det är så fel. Varför skall vårat språk försvinna och bytas ut mot ett annat .

#138: Men doktorsavhandlingar brukar väl vara på engelska? Delvis för att publikationerna de baseras på är utgivna på engelska och att forskning till stor del sker på engelska - det handlar ofta om utbyte med forskare i andra länder. Man sitter ju sällan i en egen liten svensk bubbla med sin forskning även om det säkert skiljer mellan olika forskningsområden.

Visst är det synd att det svenska språket på det viset utarmas och att det i många fall faktiskt saknas svenska alternativ för de engelska begrepp som används.

Dock ser jag detta som ett betydligt mindre problem än att "vardagssvenskan" försämras och att det finns många elever i grundskola och gymnasie som inte har en god svenska. Det gäller för den delen även vuxna, där ser jag den stora språkbristen - inte på universitet och högskolor.

#140 Fast det är ju inifrån Chalmers (i det här fallet) som "larmet" kommer, så uppenbarligen ser de det själva som uppseendeväckande. Visst förstår man att det undervisas och doktoreras på engelska, inte minst på grund av de många utländska forskarna och studenterna som finns där, men fördelningen 99-1 i doktorsavhandlingar låter rätt förkrossande. Det låter i alla fall på den biträdande professorn som att det inte är oproblematiskt med studieresultaten när i det närmaste all undervisning sker på engelska.

Javisst finns det många andra språkliga brister man kan reagera på, men det här var ju fråga om uppmärksamhet på ett specifikt fenomen.

Det är bara att kolla vilken Facebook tråd som helst. Finns inte en vuxen människa som kan skriva på korrekt svenska. Blir tokig på det.

Vad retar oss mest i omgivningens hantering av vårt språk? Språktidningen har låtit Novus undersöka den saken, och det här irriterar vi oss mest på, men det finns skillnader mellan unga och äldre.

1. Felaktiga särskrivningar: 22 procent
2. Det könsneutrala pronomenet hen: 22 procent
3. Onödiga engelska lånord: 15 procent
4. Användning av ord som lapp, zigenare, indian och eskimå: 8 procent
5. Fel på de och dem: 7 procent
6. Fel på var och vart: 2 procent

• Irriterar mig inte på något: 12 procent
• Irriterar mig främst på andra saker: 9 procent
• Vet ej: 2 procent

(Ärligt talat trodde jag inte att den yngre generationen skulle vara den som retar sig mest på "sär skrivningar". Jag har levt med övertygelsen att det är bland dem som det är vanligast förekommande.)

#142 Och i många falla är ju ämnet bristande kunskaper i svenska. SD i Södertälje tar upp "krafttag kring bristande svenskkunskaper i skolan". I kommentarsfältet kan man läsa:

"Samma dag det beslutades för statligt subonnerade friskolor, samma dag började vår urholkning av kunskap… eleverna blev kunder, betyg faktureringen s underlag och lärarna blev servicepersonal. Idag börjar vi se skörden av det vi sått."

"Sverigedemokraterna Södertälje Håller på er o så men måste ändå på peka att det finns väll ändå större problem just nu självklart ska alla lära sig svenska men om va som e relevant just i nu läget så borde man försöka göra något åt alla skjutningar mm med inte hur många skjutningar o bomb dåd de har varit i Södertälje på senare tid. men har varit alldeles för många"

https://www.facebook.com/photo?fbid=362515815915730&set=a.217956957038284

.

#143 Sär-skriv inte, om du inte vill utmana språk-poliserna, manar en doktorand som följt trafiken på bl.a. Twitter.

^{Jag vet…😉}

Att särskriva kan ju ibland helt ändra ordens innebörd. Exempelvis är "kassaapparater" något helt annat än "kassa apparater".

Har just ätit hotellfrukost i Funäsdalen. Det var engelska som gällde när jag betalade. I hotellets reception var det dock inga problem att prata svenska.

#148: Funäsdalen ligger väl i Sverige?

#149 Javisst, i Härjedalen.

April 2018:

” - För att kunna leva sitt liv fullt ut i Sverige behöver man också kunna tala svenska, sade finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff, mot en bakgrund av en stor skärm med budskapet "Alla som lever i Sverige ska kunna svenska".”

Magda har inte ändrat sig på den punkten och hon har rätt. Däremot har många på vänsterkanten helt fel när de tolkar språkkravet på sitt eget sätt.
Invandrare bör lära sig svenska för sin egen skull, det är det saken handlar om. Inte att det skulle vara någon form av kulturell bestraffning med rasistiska inslag.

#150: Märkligt då att inte all personal pratar svenska.

Verkar vara lite varstanns att man måste prata engelska för att bli förstådd.

Vi ringde till turistinfo i Stockholm, vi tänkte kolla upp vilka sevärdheter som finns och vilka hotell som är bra/dåliga. Den vi pratade med kunde ingen svenska alls, utan det var engelska som gällde.

#153 Närmast komiskt.

Kan väl lägga till att jag i jobbet hört att de på många restauranger haft svårt att hitta duktiga kockar. Många verkar ha skolat om sig under pandemin. Det kanske är en bidragande orsak till att de just i serveringen på hotellet inte pratar svenska.

Här några bilder från de senaste dagarna. Stenskvätta, lavskrika, ljungpipare och lappsparv.

#154: Jo det kändes mycket märkligt. Nu har jag inga större problem med engelskan, så för min del går det ju bra. Men det finns väldigt många, både yngre och äldre, som inte kan engelska alls, hur skall de kunna få hjälp ?

#155 Jo så kan det ju absolut vara, men man borde ju kunna få tag i någon som kan svenska i varje fall, särskilt på en turistbyrå i Sverige.

#156 Nog är det underligt, även om engelskan är relativt spridd här i landet.
Som anställd på en turistbyrå så anser jag att kunskap i språk vore en bra förutsättning. Svenska, engelska samt kanske tyska och franska också.
Men det är enbart min åsikt, det finns ju alltid nätet att ta till om man vill få veta något.

#157: Vi brukar normalt kolla det mesta på nätet, men det var så "luddigt" så vi blev osäkra så då ringde vi istället, för att få svar den vägen.

Jag har aldrig tidigare varit med om att det inte finns någon som kan prata Svenska på turistbyråerna i landet.

#158 Mycket udda, anser jag. Personal som ska informera eller svara på frågor om Sverige, men pratar inte svenska.

#158: Det kanske hade varit en programidé för något granskande tv-team; varför kan inte personalen på turistbyråerna prata svenska? 🙂

#160: mycket bra ide. Kanske Kalla Fakta eller liknande kan kolla in på det 😊

#161: Frågan är väl bara om SVT eller TV4 vågar ta upp det. 😉

Man kan ju fråga sig hur kriterierna för att få jobbet såg ut?

#162: Jo det var ju det också. Skall jag vara ärlig, så tror jag inte de vågar/vill ta upp det.

Företrädare för skol- och kunskapspartiet liberalerna slår till igen.

.

Ett uppdrag för Myndigheten för kulturanalys 🥸

#145 #165 m.fl. Är du dyslektisk politiker eller "bara" råkat slinta på tangenten? Skit samma, domen är hård bland petimetrarna på andra sidan rummet. Gud nåde Buschan när hon skriver "dem" istället för "de" på Twitter! Lars Ohly sätter sig yrvaket upp och skriker rätt ut. Anders Svensson på Fokus:

"Kommentarsfisket förvandlas snart till en storm i en såsskål. Läsarna bryr sig mindre om den bästa kebabsåsen och mer om partiledaren som gör fel på de och dem.

Politiska motståndare gör magplasket till en språkpolisiär såsopera. Lars Ohly, tidigare ledare för Vänsterpartiet, utnyttjar det för att angripa Kristdemokraternas politik: ”Klarar inte ett språktest. vad DEM äter, herregud!” Och han är långt ifrån ensam om att dra paralleller mellan Ebba Buschs felaktiga dem och partiets mål att införa språktester för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd."---

"Vissa sätter likhetstecken mellan friskolor och usel svenska genom att anta »att om man går i en religiös friskola så kan det tummas på kunskapskraven«. Felet blir också en anledning att ignorera Ebba Busch helt och hållet: »Inte oväntat fel på de/dem i första meningen. Och där slutade jag läsa.« Andra gissar att det är just svenska politiker som såsar med språket: »Tror ni Angela Merkel gjort grovt språkfel på tyska? Boris Johnson på engelska?«---

"Kombinationen av krav på språktest och en av svenskans mest pulshöjande språkmissar är förstås oemotståndlig som retoriskt tjuvknep. Oavsett om det är ett slarvfel eller inte så är det tillräckligt för att många ska diskvalificera Ebba Busch som politiker."---

"Det är rimligt att ställa krav på makthavares språkbruk. I sociala medier är det inte bara politiker som förväntas skriva korrekt. När en kändisbloggare – som har dyslexi – särskriver blir en läsare så upprörd att vederbörande tänker bojkotta den kattmat bloggaren gör reklam för: ”Sådana här samarbeten, som sköts så dåligt från din sida, gör att jag tar avstånd från företaget.” Men bloggaren får också stöd av läsare som tycker att kritikerna överreagerar: ”Herregud! Sverige!”---

#168 Se #60 t ex, där Christer Sandelin klagar över andra som inte kan svenska…

#169 Har försökt att hitta originalet till klippet du lagt ut från Sandelin utan att lyckas- är det säkert att det inte är från någon memesfabrik? Bylinen stämmer inte med andra inlägg han gjort på Facebook.

I övrigt så ser jag att den dyslektiske artisten lade ut ett Facebookinlägg 2015 om att han ville se Åkesson som statsminister, något han gjorde avbön för.

Är Sandelin verkligen av den politiska digniteten att hans åsikt är av allmänt intresse?

Ser man till inlägget innan (#59) så verkar det också vara skrivet av någon person med dyslexi. Det har du lagt ut utan kommentarer, så jag undrar vad som var syftet med det.

#170 Sandelin verkade ha tagit bort sitt facebook-konto, senast jag kollade. Då försvinner allt man skrivit, vad jag vet.

Sedan noterar jag många gånger att en del skriver på temat "andra är så okunniga inom ämne x och y", med ett språk som är mer eller mindre på låg- eller mellanstadienivå. (#59 är ju ett exempel på det.) Då kan jag inte tycka annat än att det blir tragikomiskt.

Sedan är ju dyslexi inget att skämmas för, men det kan väl inte vara så svårt att då ta hjälp av någon.

Men är det så att du rentav börjar ändra åsikt om det du tog upp i #0? Citerar lite här:

"Studenterna kan inte ens uttrycka sig hyfsat korrekt på vardagssvenska. Problemet rör inte bara studenter med utländsk bakgrund utan också personer som har svenska som modersmål, påpekar Garberding, och menar att det har blivit värre på senare år.

Det handlar inte om lite knackig engelska, tyska eller franska, utan obegriplig svenska. Det är hemskt. Att så många uppenbarligen inte kan skriva ordentligt på sitt modersmål är nästan hjärtskärande tragiskt."

Tillägg: Se även #125.

#171 Nej, jag instämmer helt med vad Karin Pihl skriver i sin ledare, där hon refererar till flera forskare.

Jag tycker även att det finns relevans i det Anders Svensson skriver i #168.

Dom säger att dem skall avskaffa de.

^{(OK- det är ironi!)😉}

"Webbkaka" aldrig riktigt slagit igenom som svensk benämning på nätets cookies. Finns det något bra svenskt ord, eller är "cookie" redan alltför inarbetat? (I Norge och Danmark kallas det för "informationskapslar".)

Låt inte engelskan sluka det svenska språket i skolundervisningen, uppmanar Expressens ledarsida.

”Svenskans ställning i skolan måste stärkas”, krävde 238 svenskar på Expressen Debatt i mellandagarna. De anfördes av Svenska Akademiens Horace Engdahl, Peter Englund och Per Wästberg.

Det specifika hot man riktar sig mot är engelskan, som stadigt breder ut sig i utbildningssystemet, på svenskans bekostnad. Att detta kan ske beror på att Sverige, till skillnad från andra länder, inte har några skarpa regler på detta område."---

"Det har blivit allt vanligare att skolor och gymnasier undervisar på engelska. För friskolor innebär erbjudandet av en ”internationell profil” att man kan locka till sig resursstarka akademikerbarn som är billiga i drift. Men kommunala skolor har apat efter."--- 

"De varningar som Horace Engdahl & Co utfärdar måste tas på största allvar:

Om svenskan förlorar mark i skolan, om vi inte kan tala med varandra på riktigt, förstå de viktiga nyanserna, kommer gruset att växa i samhällsmaskineriet. Om vi inte kan formulera oss precist eller förstå andras argument ökar risken för missförstånd och konflikter. Om vi inte kan skriva eller tolka lagar, avtal och förvaltningsbeslut är demokratin i gungning. 

Om kommande generationer inte kan tänka komplext, för att de saknar svenska ord och begrepp och träning i komplexa resonemang på sitt modersmål, kommer hela Sverige bli dummare och i alla avseenden fattigare.

Svensk skola måste vara en alert, för att inte säga paranoid, vakthund vad gäller värnandet av det svenska språket. Den uppgiften har aldrig varit viktigare, just på grund av att unga i dag genomdränks av engelska. 

Vi svenskar är inte experter på engelska. Vi är bara rätt bra på engelska för att vara utlänningar. Ett duktigt B-lag. Vi bör satsa vårt krut på att förbli ett A-lag i svenska."

#175 Sant. Dessutom, ska man bli bra på engelska så är det en god idé att först bli bra på svenska.

"Det är socialt oacceptabelt att skryta, men vi svenskar är generellt sett duktiga på att överskatta vår förmåga. Inte minst när det kommer till att prata engelska. Språkdocenten Lars Melin har kallat det för en svensk ”livslögn”, att vi skulle vara nästan lika bra på engelska som på svenska", skriver Karin Pihl på GP:s ledarsida.

"Distansen mellan akademin och medborgarna ökar när den samhällsvetenskapliga forskningen har engelska som huvudspråk. Relationen till den svenska historien och det svenska kulturarvet försvagas.

Regeringen borde skärpa språklagen som infördes 2009. Det är bra och viktigt att kunna tala och skriva på engelska. Men det är ännu viktigare att behärska sitt modersmål."

Det finns dock fler språk som gnager sig in i vårt nationella tal- och skriftspråk, vilket dock verkar svårare för vissa samhällsdebattörer att ta in.

Alla språk påverkas av andra, och svenskan är absolut inget undantag därvidlag- från att det tidigare har förnyats och förändrats av franska och tyska är det nu engelskan som är förhärskande "influencer" (för att använda en i våra dagar flitigt använd anglicism)

Men även arabiskan påverkar vårt språk, det är ingen nyhet- vi har säkerligen lånat en del ord därifrån sedan urminnes tid ("kaffe" är ett välkänt exempel). Nytt är däremot den snabba expansion av arabiskt tal- och skriftspråk och diktion som vi nu ser följa med den stora invandringen från arabisktalande länder.

Josefin Utas gav i september 2021 på sin hemsida ett flertal exempel på pågående utveckling, inte bara hur dessa språk påverkar vårt eget, utan hur en anpassning snabbt skett och sker från myndigheter och organisationer till att kommunicera på dessa språk. En artikel väl värd att läsa och återvända till. "Jag hoppas att detta viktiga ämne, om språken i Sverige, kommer att börja granskas och framför allt diskuteras. Det får inte vara som hittills, att ämnet ignoreras politiskt och ingen fakta tas fram", skriver Utas.

Att inleda sina påståenden med ”Jag tänker att” är något Ulrica Carlsson på Axess tycker till om.

"Detta ”Jag tänker” försvagar påståendet som följer, och är svagare än de alternativa prefixen ”Jag tycker” och ”Jag tror”. På något sätt är det alltså fegt. Å andra sidan måste det sägas att det ligger något sympatiskt i samtal som består i att man delar med sig av sina tankar och erkänner att man inte är helt säker på om man i slutänden tror på det ena eller det andra eller tycker så och så, och alltså är öppen för andras tankar om saken.

Men när det går till överdrift är detta uttryck irriterande på samma sätt som presensformen i historiska dokumentärer. Här sitter vi och pratar om ett ämne, och du börjar prata om vad som pågår i ditt huvud."---

För min del tror jag att det är kalkylerat från engelskans "I think", som ju kan betyda såväl jag tänker, tycker som anser.

#180: Jag tänker att(!!!😄) det kan vara när det är något man funderar på, att man inte har "tänkt färdigt" utan mer bollar öppet med sina egna tankar. Det är onekligen ett uttryck jag använder mig av rätt ofta, när jag inte riktigt har tänkt tillräckligt mycket för att kunna skriva "jag tycker".
(Och så är det lite Lona-mesigt, kan erkännas. Bättre att vara försiktig än att stövla på med att man tycker och tror.😉😄)

#181 Ja, det vore underligt om inte uttrycket sprider sig till allmän användning, så ofta som det uttrycks i media. Det är väl ett modeord/-uttryck helt enkelt, ungefär som när så många meningar som inte är manusbundna numera inleds m,ed "ja, men.." resepektive "nej, men".

Sökte på Postnords hemsida om nästa utdelningsdag på en ort, och fick svaret "N/A". Har man bytt koncernspråk, månne?

Wikipedia om N/A: "N/A är en engelsk förkortning och betyder not applicable ("inte tillämplig") eller not available ("inte tillgänglig" eller "finns inte", i betydelsen "ingen uppgift"). Det kan även förkortas med det äldre svenska ordet ej.Förkortningen används ofta i svarsformulär, faktatabeller med mera.

Förkortningen kan skrivas n/a, n / a eller N/A, och förekommer allt oftare även i svenska texter."

Den som ivrar för att all högre utbildning och forskning i Sverige bör bedrivas på engelska och detta utan att något därmed går förlorat borde kanske lyssna på Linköpingsprofessorn Catrin Lundström. Åsa Linderborg i Aftonbladet har gjort det:

"I veckan uppmärksammade Catrin Lundström, professor i Linköping, jätteproblemet med att svenskan utarmats i den högre utbildningen.

Den som läst en avhandling på engelska i vilket ämne som helst som rör svensk historia, vet hur mycket som därmed går förlorat.

Framför allt är det ett demokratiskt problem, eftersom forskare har till uppgift att förmedla sina skattefinansierade resultat och kunskaper. Inte minst ökar den sociala snedrekryteringen om bara de språksäkra har en chans.

Det är mitt språk som gör mig till mig. Med ord och intonation kan jag vara lekfull, poetisk, rolig, elak, korkad, smart, frågvis, ömsint, allvarlig, irriterande, ärlig. Oförvägen – hur översätter man ens ett sånt ord?

Allt det där som gör mig till människa. En som inte pratar engelska. En bland många. Långt, långt fler än man kan tro."

#184: Det beror kanske på inom vilket ämne det rör sig, det vore väldigt svårt att inte bedriva forskning inom vissa ämnen på engelska.

Om artikeln det länkas till ovan syftar på forskning i svensk historia - det är lite svårt att avgöra om hela innehållet syftar på det eller i forskning rent allmänt - så är det förmodligen rimligt att hålla en stor del av publikationer, undervisning och så vidare på svenska.

Inom en del andra områden skulle det försvåra forskningen avsevärt. En stor del av forskningen sker i utbyte med andra forskargrupper, internationella publikationer och så vidare. Det brukar dessutom finnas många utländska forskare på våra universitet och andra ställen där det bedrivs forskning på motsvarande nivå.
Man behöver helt enkelt ett universellt språk och det är i princip alltid engelska.
Det kanske man som svensk snarare skulle vara tacksam över, även om man är obekväm med att kommunicera på engelska skulle det definitivt inte vara lättare på något annat språk.

Jag har helt enkelt svårt att se att det skulle kunna fungera smidigt på ett annat sätt.

#184: Kanske hade det då varit på sin plats att själv inte publicera sig på engelska.

Fattar hon vad hon själv skrivit?

Här är den senaste publikationen (2023):

https://www.routledge.com/Race-in-Sweden-Racism-and-Antiracism-in-the-Worlds-First-Colourblind/Hubinette-Lundstrom-Wikstrom/p/book/9781032385891#

#185 Jovisst, som alltid finns det en annan sida av myntet, och jag är övertygad om att såväl Lundström och Linderborg är medvetna om det och även nämner det i respektive debattartikel och krönika.

Mycket forskning bedrivs ju med nödvändighet på engelska, men i den citerade krönikan specificeras det ju till att gälla undervisning: "Den som läst en avhandling på engelska i vilket ämne som helst som rör svensk historia, vet hur mycket som därmed går förlorat", skriver Linderborg. (Vad Lundström skrev kan jag inte referera till, eftersom jag bara har tillgång till Linderborgs referens.)

#186 Fast Routledge är ju ett brittiskt förlag, och jag förmodar att det vore lite övermaga att begära att de skulle publicera boken på svenska för sin kundgrupp.

#187: Varför överhuvudtaget anlita ett brittiskt förlag för sin publicering om man anser att forskning ska ske på svenska?

#188 Så du tycker att man skall vara diskvalificerad från att publicera sig på engelska i en forskarrapport utgiven på ett engelskt förlag om man i en debattartikel (som du förmodligen inte ens läst) uttryckt åsikten att att svenskan utarmats i den högre utbildningen?

#189: Jag har läst både debattartikeln och vad Carin Lundström skrivit i frågan plus hennes publikationer så du behöver inte ge mig kritik för att hon inte lever som hon lär.

Varför ska en docent klaga på andra när man själv inte lever som man lär.

Vad är hennes syfte med att klanka ner på andra forskare?

#190 Är det "att klaga på andra" när hon debatterar inom sitt kompetensområde? *"Klaga på andra" och "klanka ner på"- det är uttryck man ägnar sig åt på TikTok, Twitter (X) och andra hobbydebattmiljöer.

Men tycker du att Lundström bör tiga så kanske du skall meddela henne det? Jag tog mig friheten att citera Åsa Linderborg i en tråd med ämnet "ett språk satt på undantag" eftersom jag ansåg att det hör hemma inom ämnesområdet. Jag har dock ingen lust att chatta vidare om det in absurdum här. Punkt slut alltså.

#191: Självklart har jag rätt att använda mig av vad du tycker är TikTok-slang.

Om vi ska prata om mig använder jag till skillnad från dig inte TikTok utan jag skriver på vedertagen svenska.

Om du uppfattar att vissa konstruktioner i språket endast får användas på TikTok är det din åsikt.

Jag förstår heller inte kommentaren i artikeln :

Den som läst en avhandling på engelska i vilket ämne som helst som rör svensk historia, vet hur mycket som därmed går förlorat.

Det var därför jag gick vidare och om det är så som det skrivs är det den värld som Lundström själv bevakar som ger ut forskningsrapporter som inte håller måttet oavsett språk.

Därför är i mitt tycke åsikt och handling två olika saker.

Varför skulle inte en forskare i svensk historia kunna publicera sig på engelska när hon själv gör det inom sitt forskningsområde.

Vad tycker du?

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/mQdRRg/catrin-lundstrom-om-svenskans-minskande-betydelse

SAOB går i mål efter 140 år.

"Så här kan det bli när svenska skolor är engelskspråkiga. Läs denna informationstext från ”orienteringen” på Internationella engelska skolan i Sigtuna…"

Kan bara instämma med dem som kommer att tänka på sketchen om "ormet kruper".

https://twitter.com/AndersQBjorkman/status/1697630206985470015

Godkänt i matte, svenska och engelska.

Fortsättning här.