Ämnesintroduktion om vårt språk.

En riksdagsledamot för socialdemokraterna i central position säger enligt SVT att "svenska språket är helt avgörande för människors livschanser" och vidare *"vi har också förväntningar på att svenska språket ska brukas i välfärden". Detta säger alltså en företrädare för ett parti som varit starkt vållande till nedvärderingen av svenska språket. (Se nu avslutade tråden "Tolkservice livet ut - varför lära sig svenska då?") . Och nu är man "kritisk till att vi inte har någon tydlig språkpolitik i Sverige."🙄

"Många höjde nog på ögonbrynen när S-ledaren Magdalena Andersson beskrev sig själv som patriot. Men enligt S-profiler som Politikbyrån talat med finns det en strategi bakom Socialdemokraternas nya vurm för Sverige och svenska språket."---

"Sverige och svenska språket är ett viktigt fokusområde för partiet framåt. Riksdagsledamoten Lawen Redar leder ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”, en av elva arbetsgrupper som ska utforma Socialdemokraternas framtida politik.

Hon beskriver segregation och integration som en av de absolut viktigaste politiska frågorna i Sverige. Därför är svenska språket en prioriterad fråga för S.

– Vi erkänner att den svenska demografin har förändrats. På 20 år har vi tagit emot en miljon nya människor till vårt land och det är entydigt att svenska språket , säger Lawen Redar i Politikbyrån och fortsätter:

– Vi har också förväntningar på att svenska språket ska brukas i välfärden. Därför ställer jag mig väldigt kritisk till att vi inte har någon tydlig språkpolitik i Sverige. Jag hoppas att det här arbetet ska leda till att förtroendet för vår politik ska öka.

Lawen Redar tycker inte heller att det är konstigt att Magdalena Andersson kallar sig för patriot – hon beskriver nämligen också sig själv som en patriot. – Absolut, säger hon."

"Spanarna" hör inte till de radioprogram jag brukar lyssna på, men i natt råkade jag under ofrivillig sömnlöshet lyssna på det, och hörde då bland annat Patrik Hadenius tala om "spretig svenska", roande men samtidigt lite oroande för den som omhuldar vårt språk.

Hadenius grundade Språktidningen och var dess chefredaktör och ansvarige utgivare mellan 2007 och 2017.

Lyssna gärna på avsnittet mellan 06:40 och 12:00 av programtiden.

^{Edit Hadenius, inget annat.}

"I dag läser mer än 140 000 elever svenska som andraspråk i Sverige. Men redan i årskurs tre börjar eleverna som inte har svenska som modersmål halka efter i läsförståelse. Konsekvenserna för integrationen är oöverskådliga. Detta är ett stort och växande samhällsproblem, som riskerar att skapa första och andra klassens medborgare. Detta måste vi gemensamt ändra på", skriver Katarina Radosevic, lärare i svenska som andraspråk på GP debatt.

^{(Radosevic är lärare på på Internationella Engelska Skolan, i vad mån det spelar in i detta fall har jag inte kompetens att bedöma.)}

Håkan Boström tar i en ledare i GP att invandrarungdomar generellt lyckas bra i sina studier i Sverige, men att det verkar gå en rågång mellan de som anlänt före nio års ålder och de som kommit senare, och där tycks språkkunskaperna vara en viktig faktor.

" Enligt en nyutgiven studie från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) går det faktiskt relativt bra för ungdomar med utrikes bakgrund i ett längre perspektiv. För dem som tar sig hela vägen till högskolan går det ofta riktigt bra (DN Debatt 6/9).

Forskarna har följt ungdomar, som antingen själva invandrat eller har två utrikes födda föräldrar, upp till 25-årsåldern. Resultatet visar att det främst är gruppen som anländer efter nio års ålder som får problem att hänga med i skolan och etablera sig på arbetsmarknaden. De har en given nackdel av att tvingas lära sig ett nytt språk ”för sent” och inte ha kommit in i den svenska skolgången från början."---

"Det finns skillnader som beror på vilken del av världen man kommer i från. Det tas också upp i studien. Ändå är den viktigaste faktorn vid vilken ålder man anländer till Sverige, enligt studien. Här står vi inför en utmaning eftersom fler har kommit efter nio års ålder på senare år. Denna grupp bör helst behandlas separat både i statistiken och i insatser."---

Mer om IES och kunskap i svenska (och även engelska).

"Vad gäller svenskan är det ibland svårt att hitta den skyldige. Att söka ”tyska lärare” i Östersund kanske inte är aktiv diskriminering. Men när ”perception” blir ”fredsskapande” i Lund är det inte autoöversättning utan inkompetens. Eller nonchalans. Vad är viktigt? Engelska? Svenska? Snabba pengar?

Ibland är Google uppenbart skyldig – men det är en människa som har valt att autoöversätta. I Sigtuna hittade man prao-platser med ”krok och skurk” (senare korrigerat), och att herr Clement, biträdande rektor (vem säger herr 2023?), ”kommande från Ontario”, har ”idealisk passform”, är säkert bra vid klädinköp. Hur det gör honom bättre i skolvärlden är dock oklart. Där har texten senare uppdaterats, så nu är han ”ideell medlem” av lärarteamet – jobbar han gratis? Det kanske även de nya lärarna gör, presenterade under rubriken ”Träffa vart ny lärarna”. Idealister är billiga för en skola ägd av tyska biltvättare och hedgefonder i Luxemburg.

Är detta okej? Bedrövlig engelska, usel eller obefintlig svenska. Företrädare för IES hävdar till och med (i privat mejl) att IES är en engelsk skola, fast i Sverige, med svenska pengar och svensk läroplan.

Nej, de leker engelsk privatskola och är en invasiv art: ingen vet hur de kom hit, de sprider sig snabbt, och är svåra att bli av med. Men det betyder inte att vi behöver leva med dem. Om de vill komma till din kommun: protestera, och håll barnen borta! De är en verksamhet som saboterar grunden för Sverige – vårt gemensamma språk. Och de gör det inte av illvilja, utan för snöd vinnings skull. Det är faktiskt ännu värre."

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jlA8MA/sprakforsvaret-om-ies-och-engelskan

#6 Omg! 👀

#7 Ja, jösses…

Språk är viktigt, anser jag. Dvs att ha kunskaper i språk, kunna läsa och skriva samt förstå innebörden.
Att sedan ett talat språk konstant förändras är, delvis, en annan sak.
Man kan tycka att man är bra, eller väldigt bra, på engelska men även här finns det olika nivåer på vad man faktiskt förmår förstå. Men det i sig har inget med anledningen till vinningen och nyttan med att lära sig svenska.
Om man nu bor i Sverige, vill säga.

Hur länge är det skäligt att dra ut på SFI-undervisningen? Naomi Abramowicz på GP:s ledarredaktion om en utredning som blottar politiska skiljelinjer:

"Nyligen meddelade Pehrson att han kommer att gå vidare med flera av utredningens förslag: bland annat att ska det bli enklare att kombinera praktik och språkstudier, en förbättrad screening av elevernas förkunskaper och en yttre tidsgräns för hur länge man får läsa SFI.

Det sista förslaget ses märkligt nog som kontroversiellt. Det har redan kritiserats av Socialdemokraterna, innan Regeringskansliet ens har uttalat sig om tidsramen, och avfärdats som ”populism” (Arbetet 24/8). Den särskilda utredaren Karin Sandwall förutsåg kritiken och la till en ängslig brasklapp i utredningen: ”Att begränsa individers rätt till SFI är en till synes skarp åtgärd”.

Det märkliga är inte att införa en tidsgräns för hur länge man ska få läsa SFI, utan att det inte finns någon sådan tidsgräns i dag. Det ska givetvis finnas undantag för dem som verkligen behöver mer tid på sig. Men att förlänga SFI-studierna i all oändlighet gör det närmast omöjligt att lära sig svenska. Därför vore det en god idé att införa Sandwalls förslag om en tidsgräns på fyra år."---

"Det är inte hållbart att fortsätta som man har gjort hittills, och pumpa in pengar i ett utbildningssystem där hälften av eleverna hoppar av sina studier utan att ha lärt sig ens duglig svenska."

#10 Hur många går på SFI utav anledningar som inte har med att lära sig svenska att göra?

"Engelskan som en skogsbrand i utbildningsväsendet. På avancerad högskolenivå är engelska vanligare än svenska," konstaterar Expressens ledarsida.

"Kanske är det inte svenska språket i sig man ska bekymra sig mest över, utan att förmågan att ta in kunskap, och göra din till sin, är sämre när undervisningsspråket inte är helt hemtamt."*---

"Sverige har inte råd att bli dummare för att föräldrar och skolpolitiker på alla nivåer har en känsla av att det är smart with lots of English."

The language of honor and heroes?🤔

Manal Hamo med bakgrund som lärare i sitt hemland Syrien säger att hon inte vill sätta sina barn i förskola i Biskopsgården eftersom personalen har dåliga kunskaper i svenska språket. Förskoleförvaltningen i Göteborg bekräftar att det finns personal på förskolor i Biskopsgården som inte pratar svenska alls.

Källa.

#13 Konsekvens.

Mathias Bred på GP:s ledarsida skriver om skolan och "svengelskan":

"Ett särskilt problem som man kan tänka sig är att det utvecklas en särskild skol-svengelska som egentligen inte har särskilt hög kvalitet. Svenskar har en tendens att ibland övervärdera sin förmåga att prata engelska. Ta alla som skriver att de har ”flytande” engelskkunskaper i sina CV:n. Skulle dessa personer kunna redogöra för utrustningen i ett kök, eller på ett bygge, om de bara fick använda engelska ord? Sannolikt inte. Att ha bra uttal efter att ha tittat mycket på engelsk film eller TV är inte detsamma som att ha engelska som modersmål.

Om trenden med mer engelskspråkig undervisning ska fortsätta behövs större förståelse och kunskap för hur det påverkar barnen. Tills vidare är det nog bra att ha en förståelse för att annat undervisningsspråk än modersmålet medför fördelar men också en hel del fallgropar."

It´s movietime, Sweden! 🤡

Du sköna nya skolvärld än en gång.

"Sveriges största friskolekoncern inom grundskolan anställer lärare med mycket lite eller inga kunskaper i svenska – trots att det saknas studier på hur elevernas inlärning påverkas.

– När jag skrev min avhandling 2004 var det en av slutsatserna, att hur kan så många elever utsättas för detta? Det har gått några år, men väldigt lite har hänt, säger Liss Kerstin Sylvén, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet.

Minst 44 000 svenska barn går i grundskolor som har tillstånd att undervisa i vissa ämnen på engelska.

Av dem går drygt 30 000 på Internationella Engelska Skolan, IES, som själva skriver på sin hemsida att deras utländska lärare ofta saknar kunskaper i svenska när de kommer hit."

"Och när SVT går på öppet hus på en skola i södra Sverige, stöter vi omedelbart på två lärare som inte förstår enkla frågor när vi ställer dem på svenska. En av dem säger att de inte är ensamma om att ha bristande kunskaper.

– Jag och min kollega (en annan än den SVT själva träffat) kämpar fortfarande med vår SFI, säger den brittiska kvinnan med ett skratt.

Den läraren har jobbat på IES sedan 2018."

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/sprakforskarens-reaktion-hur-kan-sa-manga-elever-utsattas-for-detta--dz8u0v

"Självklart are we staying tuned", meddelar svengelskans mästare Henrik Jönsson. Men visst, den han svarar skriver också på svengelska.

https://twitter.com/jonsson_henrik/status/1730901823274291204

#18 "Sure, man- now we´re talkin´! 🤠

#19 Yeah, man!😊

Årets engelska ord är "rizz", och "rizzken" finns nog att det blir inne även här, med tanke på anglifieringen.

"Nu startar Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket. För det trängs från flera håll: engelskan, chattsvenskan, läskrisen, men den kanske mest uppenbara utmaningen kommer genom invandringen. Ett fattigt staccato-språk breder ut sig. Är det dags att damma av rikssvenskan, undrar Ola Wong i del ett."---

De flesta Kvartalartiklarna är numera betallåsta, men den här är ett undantag- ännu så länge…

"Sverige har utan någon större diskussion satt språket i kris, och flera språkauktoriteter verkar mer intresserade av att teoretisera förfallet än att värna god svenska. Någon enkel räddning finns inte. Mer avreglering är knappast vägen framåt. Visst kan man vilja medvetandehöja rekryterare, men att försöka hindra dem från att välja bort sökande med svagt språk är som att förbjuda vatten från att rinna neråt."---

" Men själv undrar jag om inte ett tydligt och starkare fokus på rikssvenska i skola och samhälle hade varit en krycka för en fallande svenska."

(Själv gillar jag åtminstone våra hävdavunna dialekter, vilket inte hindrar att jag tycker att Wongs åsikter är tänkvärda.)

#22 Absolut. De som har ett ”fattigt staccato-språk” skriver i regel därefter = oläsligt.

#22: Det värsta är att de så kallade "språkvårdarna" anser att det är vi som pratar "vanlig" svenska som ska ändra oss och bli mer toleranta för de som pratar en svenska som knappt går att förstå.

#24 Jag har svårt att se fördelen med ett fattigt språk i tal och skrift.
Även om jag är tolerant mot det, så blir kommunikation oerhört bristfällig.

#24 Ja, vi som uppnått mogen ålder kan nog inte riktigt föreställa oss vilken språklig påverkan i olika former de yngre generationerna är utsatta för.

#25 Torftigheten är på frammarsch tycker jag, som varande språkligt konservativ gamling.👴

#26 Det är ju inte du eller jag som blir lidande.

#27 Nej, vi är lingvistiska relikter. 😏

#28 Att kunna skriva och utrycka sig väl är en kunskap som man alltid har nytta av. Det ger så oerhört många fördelar - för sin egen skull.

#29 Ja, vi får hoppas att det förblir så.

"Våga kalla spaden för en spade"- roande läsning i Språktidningen om oroande trend i vårt språkbruk.

När Södertälje kommun började med det som kallas lean, som ska ge "effektivare flöden", hade vi diverse konsulter på besök. En pratade om vikten av "att få ett schysst flow i röret" och diverse andra floskler.

"Engelskan tar allt större plats på svenska universitet, och studenterna riskerar att missa mycket som blir lost in translation". menar Mimmie Björnsdotter Grönkvist i Expressen.

"Svensk högre utbildning har blir allt mer internationaliserad. Det vill säga anglifierad, för det är utan tvekan engelskan som är den internationella forskarvärldens lingua franca.

Därför måste svenska forskare så klart använda det, inte minst för att kunna få sitt arbete publicerat i välrenommerade utländska tidskrifter, vilket är viktigt för den akademiska karriären. "---

"Utvecklingen är logisk, och inte unik för svensk akademi. Men den innebär ett flertal problem.

Risken är dels att studenterna helt enkelt lär sig sämre. En studie pekar på att språk inte är utbytbara, utan att svenska studenter som undervisas på sitt modersmål presterar bättre än de som undervisas på engelska.

Egentligen inte ett särskilt förvånande resultat. Ibland överskattar vi nog vår förmåga på engelska, och missar vad som blir lost in translation."---

"Men den stora vida världen är inte allt, det spelar också roll vad som händer här hemma. Att vårt modersmål fortsätter vara ett bildat språk, och att det forskas och folkbildas om våra inhemska förhållanden.

Lösningen är inte att stänga ute engelskan, utan att hitta en avvägd balans mellan den och svenskan.

Svenska lärosäten behöver slå vakt om det svenska språket."

#33: Ja tänk när all högre utbildning var på latin - så mycket möjj de missade då. 🫢

#34 Ignoramus et ignorabimus

#35: Nos melius quam

#36 Satis dictum.

#37: QED

Reflektion från Lars Åberg:

"Vi håller på att anpassa oss till pidginsvenska på samma sätt som vi vänjer oss vid att snöröjningen upphört, skolan gått i konkurs och tågen stannat på grund av att folk springer på spåren.

Själv har jag slutat lyssna på radioprogram, där människor kommer till bukt med problem och aldrig förstår skillnaden mellan innan och före."---

#39 *"Ska svenska barn tala "ortensvenska" nu?", undrar Richard Sörman och Tina von Schinkel på Riks. (43 min.)

Introtext: "Vad har svenska myndigheter och kulturinstitutioner gjort för att skydda svenska språket från invandringen? Har Svenska akademien uttryckt någon oro över det svenska språkets ställning i Sverige? Har kultur-Sverige uttryckt någon oro? Vad har man gjort på de myndigheter som har till uppgift att värna vårt språk och vår kultur? Richard Sörman och Tina von Schinkel pryglar vår svenska kulturelit för dess svek mot vårt älskade språk."

#39 #40 Signaturen "Kristoffer" på "Fria Ord" i GP instämmer med föregående skribenter.

"Tyvärr breder en mindre smickrade version av svenska ut sig i Sverige - den med en brytning som ofta förknippas med gäng, utsatta områden och en nonchalant attityd till just integration. Den haltar grammatiskt, har ett begränsat ordförråd och låter tämligen obildad. Den är inte charmig eller främjande på något sätt utan får i stället många att kategoriskt döma personen i negativ bemärkelse. Men det som framstår som mest obegripligt är att den ofta talas av svenskfödda som haft alla möjligheter att ta till sig ett korrekt språk."---

#41 Ett tecken, av många, som visar hur det står till i Sverige.

Jacob Hård, som knappast har några problem att förstå och göra sig förstådd på engelska, skrev ett inlägg på sociala medier om ett restaurangbesök i Stockholm där menyn var skriven på engelska, och inlägget har väckt stort engagemang.
"Man skall inte behöva känna sig (språkligt) exkluderad i sitt eget hemland", menar Hård i en intervju i Expressen, och jag skall av egen erfarenhet be att få instämma.

För några år sedan var jag inne på en restaurang i Göteborg där inte bara menyn var på engelska, utan serveringspersonalen pratade enbart engelska trots att jag förstod att tjejen som tog upp min beställning nog var lika svensk som jag. Det kändes faktiskt snudd på skämmigt att inte få göra sin beställning på svenska, och något mer besök på den restaurangen har det inte blivit, trots att käket var okej. (Jag kan ha skrivit om det här i föregående tråd.)

#43 Märklig situation.

SVT tycker uppenbarligen att "cravings" är ett relevant svenskt ord.

#45: Ja eftersom det inte finns en svensk motsvarighet är det väl inte fel eller vill vi att det svenska språket aldrig förändras?

Det finns ingen ”formell motsvarighet” på svenska. Craving(s) är som du säger vanligt i dag i svenskan, ….

Läs mer här:

https://spraktidningen.se/qa/lanord-med-olika-motsvarigheter/

#46 Jag ansluter mig till det som också skrivs i svaret att det kan vara ett övergående trendord. Det kan säkert vara vanligt i samband med graviditeter (som det också sägs i svaret), men att det skulle vara vanligt i andra sammanhang låter märkligt- jag har det i alla fall inte hört det tidigare i svenskt språkbruk.

Det borde inte ha krävts så mycket energi att formulera om rubriken så att "längtan" blivit huvudord eller att använda "sug efter". Tycker jag.

En artikel i Medical Daily 2016 förklarar begreppet sålunda: "Cravings are essentially our brain’s way of telling us we need something when actually we don't." Omsatt till Södertäljebornas längtan efter ljus är då att de suktar efter något som de egentligen inte behöver. Eller?

#45: I det här fallet tycker jag "längtar efter" och "längtan" passar bättre. Cravings uppfattar jag mer som ett sug efter något ätbart. Åtminstone verkar det vara den vanligaste betydelsen på engelska. På svenska har vi ju "sötsug" när man längtar efter något gott.

#48 Instämmer i det. "Cravings" är som nämnts ett uttryck förknippat med "plötsliga behov av något" i samband med graviditet och gott kan få stanna i det sammanhanget.

Sveriges självutnämnda krav-på-kunskap-i-skolan-parti skriver:

'"Brott utdrag ur belastningsregistret ska inkludera brott som inkluderar minderåriga och brott mot terrorbrottslagen."*

https://twitter.com/liberalerna/status/1776169775757922558

"Ett socialt brott i Sverige är värre än alla andra: att prata stapplig engelska. Ertappas man med att fumla med orden stämplas man för evigt som obildad byfåne," skriver Karin Pihl på Expressens ledarsida apropå att den nyblivne EU-parlamentarikern Dick Erixon presenterade sig för sin partigrupp i EU på knagglig engelska.

"Goda engelskkunskaper är i Sverige synonymt med världsvana. Och eftersom stora delar av den svenska befolkningen, inte minst stockholmare, lider av kroniskt bonnläppskomplex blir det känsligt när en representant för svenska folket pratar halvtaskig engelska.

Han eller hon drar då ner brallorna på hela nationen, och avslöjar att vi är ett gäng lantisar i utkanten av Europa snarare än en internationell stormakt.
Om någon gör bort sig på det viset förvandlas hela Sverige till en enda stor klan som måste mobba ut stackarn som vågat öppna munnen och därmed dragit landets heder i smutsen.

Men om det är något som är pinsamt är det reaktionerna", konstaterar Pihl, som avslutar sin ledare:

"Dick Erixons kritiker har dock rätt i att det råder dubbla språkmåttstockar i Sverige.

Just eftersom engelska har så hög status är också toleransen för engelskspråkiga invandrare som struntar i SFI:n hög. Somalierna ska minsann lära sig svenska, men sköna snubbar från Australien som träffat en backpackerbrud på Bondi Beach och flyttat till Stockholm för att jobba som bartender slipper.

Han kan kräva att alla ska anpassa sig efter honom, år efter år. Han behöver inte ens lära sig vad ”en öl, tack” heter på svenska.

Men det är klart. Engelskspråkig serveringspersonal gör ju att man för en stund kan låtsas att man bor på Manhattan och inte i Hökarängen.

Alltid något."

Som om det vore det största dilemmat vi dras med.

”En tredjedel av elevunderlaget i Malmö (SFI) har inte läs- och skrivkunnighet- i sitt eget språk”.

L. Redar

#52 Ja, det finns ett visst klientel som sitter i TV-sofforna eller framför datorskärmen med skämskudden (shame pillow?) i högsta hugg, ifall någon landsman inte talar felfri engelska, grammatiskt och fonetiskt. Men ta till exempel en sådan som Jens Stoltenberg, som visserligen inte har några problem med sitt engelska ordförråd, men som har en otvetydig norskklingande språkmelodi. Jag tror inte att några norrmän skäms för den sakens skull, utan är stolta över vad han får uträttat istället.

#54 Gissar att många i EU-parlamentet använder sig av tolk.
Fransoserna håller sig nog gärna till sitt eget språk 😉

"Engelskan äter sig in i vår kommunikation som en omättlig parasit", suckar Ann-Charlotte Marteus på Expressens ledarsida. Good point there! 😉

#56: Lite roligt att hon själv "går i fällan". 😊

Vi riskerar att få ett mer alienerat, mindre njutningsfullt liv om vi låter engelskan sprida sig som verbalt ogräs.
(Min fetstil.)

Jag tror att inte att Henrik Jönsson agree about that.😊

#56: Intressant med en debattartikel om språk med illustration av amerikanska flaggor.

Visst är det skillnad på amerikansk engelska till skillnad från de övriga varianterna?

Vad avser skribenten - om man nu ska vara petnoga?

#57: Alienerat är inte ett engelskt låneord - ursprunget är från latin och har funnits i svenskan sedan länge eller tänker du på ngt annat vis?

#60: Tänkte fel. Var inne på alienate.

#59: Hon tar ju delvis upp det:
savor (savour i England)

Ja det är modigt att debattera om språk! 😳

#56 Lite snobbism och elitism, vill jag påstå. Man vill gärna framstå som bildad, framåtlutad och modern.

#64: Jag vet inte om det är så mycket elitism snarare ett mänskligt beteende att ta till sig nya begrepp - är det inte så våra språk förändras och utvecklas?

#65 Det finns sannolikt olika infallsvinklar på företeelsen.

Anglicismerna i vårt språk i form av namngivning av olika nybyggnationer bland annat har även nått GP:s ledarsida.

#67: Kanske är det historielösheten som drabbat de göteborgska skribenterna på GP?

Kanske en och annan nu levande Göteborgare minns Grand Bazar?

Undrar om namnet gjorde intryck även då?

Ord är inte bara ord utan får annan betydelse beroende på vart vinden blåser.

Till exempel i tider då nationalromantiska idéer blir som nya 🥹

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grand_Bazar

#68 Jag minns det- jag har till och med jobbat där ett år i väntan på lumpen…😉

#67 ”Ingen vill ha ett coolt namn på stadens stationshus. Det behöver bara ligga bra i munnen och beskriva platsen på ett dugligt sätt. Framför allt vill man ha ett enkelt namn som man kan säga utan att behöva skämmas ögonen ur sig.”

#70: Och varför skäms man för ordet Grand?

Tänk när man kunde namnge höga svenska torn till Turning Torso utan att få någon kritik - kan det vara ett skånskt fenomen som kommit till Götet.

#71 Jag gissar att det känns tramsigt.

#72 Turning Torso hamnar i samma kategori, trams. Inte ett ”skånskt fenomen” 😉

#72 Göteborg har ju sitt Karlatornet. Jag tror inte namn som Charles Tower hade gått hem.

#74 ”Kålle på höjda” 😂

"So far står jag fast vid", inleder svengelskans mästare Henrik Jönsson en mening.

”Bannon är ett bra exempel, Paul Gosar är ett annat (han delade en anime-video där en seriefigur högg ner AOC). Så nu har vi två exempel på republikanskt våldsförhärligande, och 31 exempel på demokratiskt.

So far står jag fast vid att denna ratio motiverar formuleringen "nästan uteslutande".”

So weit, so gut 👍🏼

Hörde en intervju med den här ynglingen på radion nu på morgonen och blev imponerad, och snudd på rörd, av att höra någon i den åldern kunna berätta sammanhängande utan stöd av några "va", "liksom" eller "jamen" (något enstaka "asså" bara, det må passera). Det fick mig att åter inse hur vackert språk vi faktiskt har, och med så många variationsmöjligheter. Så "heders", Love! 👍

"Alltså det här är så jävla sjukt, alltså förlåt! Jag blir så himla rörd och tacksam, Gud!"
Pristagare på Kristallengalan i sitt tacktal.

När får vi den förste Nobelpristagaren i litteratur som i sitt tacktal säger: "Asså, så jävla sjukt"?

"Himmel å plättar….🙄

Rubriksättning i kvällstidningar i ett nötskal: En "profil" blir "chockad" över "galna" bilderna. Vad var det som hade hänt då? Jo, en travhäst som vann trots ett oförmånligt lopp. Experten blev häpen och kvällspressen rycker ut.

#51 #52 DN har en lång och intressant artikel om vårt förhållande till engelska språket (måtte den förbli olåst!). Man dräller engelska uttryck kring sig, svenskar emellan, i underhållningsprogram på TV, samtidigt som den som pratar dålig engelska i allmänhet och med hörbar svensk accent i synnerhet får landsmän att gripa efter skämskudden.

"Linus Salö, språkvetare och professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, tycker att diskussionerna är intressanta."---

Att Sveriges storsatsning på engelska i skolsystemet på 1940-talet nära nog sammanföll med en växande vurm för amerikansk ungdomskultur bidrog till att engelskkunskaper blev en sorts nationell identitet, fortsätter han.

– Engelska blev den moderna svenskens språk, och vi är fortfarande konstigt stolta över att vi är bra på engelska. Kommer du ihåg när BP-chefen Carl-Henric Svanberg sade: ”We care about the small people”? Det utsågs ju till det årets mest pinsamma händelse i Sverige. Eller när Håkan Hellström sade ”cockbooks” i ”Skavlan”? Det sved. Och samtidigt finns den här irritationen mot engelskan, vilket är paradoxalt."---

Läkaren och debattören Kajsa Dovstad skriver på ledarplats i GP om färdigheter som inte skall gå att anpassa bort i skolan eftersom följderna inte bara drabbar de som genomgått skolan utan också samhället i stort.

"Anpassningarna börjar redan i grund- och gymnasieskolan. Tidningen "Vi lärare" har just nu en serie om inkludering. Högstadieläraren Anna Niklassons i Göteborg kan ha 10-12 elever med särskilda anpassningar i samma klass. Vissa behöver material på andra språk, några ska lyssna i stället för att läsa och ytterligare ett par behöver “dubbla böcker” – en extra lärobok i skolan för att de glömmer att ta med den de har hemma.---

"Anpassningshaveriet i grundskolan skapar inte bara en orimlig arbetsbörda för lärare. Det gör eleverna en björntjänst. En elev med dyslexi behöver få träning av särskilt utbildad personal, och hitta strategier för att kunna hänga med i ordinarie undervisning.

Om man under sin skoltid mest har fått titta på Youtube-filmer istället för att läsa, och har kryssat flervalsfrågor istället för att skriva, är risken större att man sedan inte klarar av det man vill göra i livet."---

#83 Anpassningar är i sig ett utslag för god vilja, men kan dessvärre ha motsatt effekt. Det ligger mkt i det Dovstad skriver om.

#83: På vilket sätt skulle youtube filmer som ger kunskap om både det ena och det andra påverka hur man klarar av resten av livet.

Är det faktiskt inte tvärtom?

#85 Det beror kanske på vad man tittar på, och vad tittandet eventuellt ersätter?

#86: Ja det är väl klart att det är så men det kan inte förstöra någons framtid oavsett - är det inte språkvårdande att avstå ifrån skrämselpropaganda eller är det mer en fråga syntax än om semantik som är poängen?

#86 Så är det.
Det finns elever som inte kan, men gärna vill. De ska få all hjälp de behöver.
Elever som varse sig kan eller vill är en annan femma. Deras ambition och målsättning är att ta sig ur skolan med minsta möjliga motstånd.
Det är då enklare, och bättre för gruppen, om dessa får sitta med hörlurar och göra precis vad de önskar - så länge de inte stör gruppen så blir det en vinst. Bra? Nej, men under strecket ett bättre val än alternativet.

Här borde det, enligt min mening, finnas ett alternativ för en traditionell skolgång.
De är i regel inga teoretiker, inget fel i det, och hade möjligen kunnat hitta en vettig plats i samhället med ”alternativ skola”.

Oavsett det, är språk viktigt? Absolut.

#87 Tar man ut en enskild mening ur sitt sammanhang så kan resultatet te sig obegripligt.

Så här skrevs det i en artikel 2018 om digitaliseringen av den svenska skolan:

" Många befarar också att datorerna kommer att innebära ännu större störningsmoment i undervisningen när eleverna, genom sina skärmar, ständigt är uppkopplade även på lektionstid.

Och den farhågan bekräftas delvis av det flera elever i klass 7A på Frejaskolan berättar.

-Ja, jag använder datorn till mycket annat än skolarbete. Vi spelar, tittar på youtube och chattar massor. Även på lektionstid, erkänner Erik Henningsson och flera andra av kompisarna i klass 7A."

Fast det var kanske bara barnsjukdomar i digitalanvändningen?🤷‍♂️

#88: Fast inget av det framgår i debattartikeln - där står

Om man under sin skoltid mest har fått titta på Youtube-filmer istället för att läsa, och har kryssat flervalsfrågor istället för att skriva, är risken större att man sedan inte klarar av det man vill göra i livet.

Att titta på youtube filmer är i sig inte fel snarare tvärtom då en hel del av skolböckerna är förlegade och faktiskt innehåller faktafel.

Hur många företag har inte internutbildning via webb - är det också fel?

Hellre tråkiga långtravade instruktioner som beskriver saker på ett komplicerat sätt än en film som avhandlar ämnet på fem minuter.

Det ska bara finnas ett sätt att lära och det ska vara tråkigt!

#90 Det är inget fel på Youtube i sig. Inte heller med digital underhållning eller tidsfördriv, det kan ge en individ väldigt många lärdomar och visdom.
Om det dock används som flykt från det som anses tråkigt och jobbigt, då kan det komma med ett oönskat kvitto.
Det är roligare att spela på Xbox eller PS5 än att städa, men det senare är kanske viktigare.
Om eleven i fråga själv får välja vad som ska kollas på, så är risken uppenbar att det blir mer trams & underhållning än något vettigt. Hur många väljer Matte XYZ än att kolla på någon rolig Youtuber?

För övrigt stämmer jag in i #89. Så är det. Är det en fara? För en stor del elever, inte alls. De fixar lärandet ändå, där blir digital underhållning endast ett litet andningshål. För en del andra, inte lika bra…Så, vad göra?
Som jag skrev så vore en alternativ skola kanske en väg framåt.

#91: Fast att ha alternativa inlärningsmetoder är inte underhållning.

Om vi antar att författaren till debattartikeln inte vuxit upp med youtube - hur kommer det sig då att hen inte faktagranskat sitt egna bidrag?

Vad är det som saknats under skolgången för att man ska skriva rappakalja?

#92 Det är inte så jag läser artikeln.

#93: Artikeln handlar om en läkarstudent som anmält ett fall till Diskrimineringsombudsmannen då han tycker att han fått för lite tentahjälp.

Sedan raljeras det med anpassad skolgång och avslutas med nedanstående där skribenten insinuerar att det är ngt fel i att lära sig via youtube-filmer.

Om man under sin skoltid mest har fått titta på Youtube-filmer istället för att läsa, och har kryssat flervalsfrågor istället för att skriva, är risken större att man sedan inte klarar av det man vill göra i livet.

Vad är det du ser som inte jag ser?

#94 ”Det är inget fel på Youtube i sig. Inte heller med digital underhållning eller tidsfördriv, det kan ge en individ väldigt många lärdomar och visdom.
Om det dock används som flykt från det som anses tråkigt och jobbigt, då kan det komma med ett oönskat kvitto.”

Så ser jag på saken. Samt att språk är viktigt, men samtidigt bygger lärandet på frivillighet.

#95: Så kan det vara men det finns ingen koppling till en elev som anmäler att hen uppfattat sig som diskriminerad till att skribenten fördömer youtube.

Vet vi överhuvudtaget om anmälaren använt youtube i utbildningssammanhang och varför tar debattartikeln överhuvudtaget upp detta?

#83
”Anledningen är att lärosätet vägrar göra om en tenta till flervalsfrågor. Studenten, som har dyslexi, har redan fått förlängd skrivtid och extra stöd, men trots det misslyckats med den vanliga skriftliga examinationen.”

Man får anta att lärosätets beslut var befogat och välgrundat.

#97: Det går säkert att överklagas men det har fortfarande ingen koppling till hur utbildning generellt bedrivs och att det på något vis skulle vara sämre med anpassad utbildning i den mån det går.

Det finns heller ingen koppling till youtube.

Vad är syftet med artikeln - att hindra anmälningar till diskrimineringsombudsmannen?

Ny tråd startad.

^.

Låser tråden. Ny finns HÄR