I det här fallet, och i all den osäkerhet som råder om stort och smått, svarar jag som en av partiledarna ofta gör: Jag vet inte.

#0 "Det är nog människosynen. Det måste vara där vi skiljer oss åt, Halldorf och jag," replikerar Susanna Birgersson i en ledarkrönika i GP.

"Han argumenterar för att en gräsrotspacifism är enda vägen ut ur det mörker världen befinner sig i, våldets och krigets mörker. Grundantagandet är att det finns en väg. Att det kan bli global fred, att krigen kan bli ett minne blott, att människor kan sluta att vilja varandra ont. Det är, givet vad vi vet om människorna och historien, ett mycket spekulativt grundantagande."---

"Halldorf skriver om hur Sovjetunionen gick under utan att ett enda skott avlossades. Det var ju bra. Problemet är bara att medan Sovjetunionen existerade mördades miljontals människor. Kristna förföljdes, dissidenter avrättades, hela Östeuropa förslavades, allt andligt liv förkrymptes. Om sådana imperier kan kvävas i sin linda, om så med våld, bör det ses som något gott."---

"För det andra som skiljer Halldorf och mig åt är nog rädslan. I texten avfärdas rädsla som en dålig drivkraft, men det är som det är: Jag är livrädd för den globala islamismen som vill utplåna ”sionismen” och få västerlandet på knä. Jag är livrädd för Putins imperialism. Jag är livrädd för ett Kina vars hunger efter inflytande saknar gränser.

Krig är förfärligt. Försvarsindustrin är pengahungrig. Geopolitiken är inte vacker. Men i en värld där vi i de fria länderna lägger ner våra vapen kommer frihetens fiender snart att ha slukat oss med hull och hår."

Dick Erixon i Samtiden hävdar att pacifismen är livsfarlig:

"När världen inte består av endast demokratier måste vi som står för västvärldens ljusa och goda värderingar vara redo att bekämpa ondskan, oavsett om den tar form i imperialism (Ryssland) eller rasism och antisemitism (Hamas/islamism).

Om vi skulle sluta bekämpa dessa krafter, och när de tillgriper våld måste mötas av våld, då finns ingen chans för att våra goda värderingar ska överleva. Därför måste pacifismen avvisas som den villfarelse den är. Därför är Theodor Roosevelts ordspråk så träffsäkert: ”tala mjukt men bär en stor påk”.

Vi ska naturligtvis sträva efter fred och fredlig samexistens. Men när denna hotas, måste vi vara beredda att slå tillbaka de aggressiva och anfallande aktörerna med all kraft vi förmår. Bäst chans till fred får vi när vi ser till att ha tillgång till så stort våldskapital att de onda avskräcks från att ens försöka."

"Pacifism är en filosofisk lyxvara som tillhandahålls inom ramen för moderna och utvecklade demokratier. Och där lever den endast för att den aldrig prövas eftersom moderna demokratier inte angriper varandra," skriver Fredrik Haage på ledarplats i Smålandsposten.

"Ett land kan vara hur fredsälskande som helst men om det inte samtidigt är avskräckande, i bemärkelsen trovärdigt i sin vilja att ta till våld, lurar kriget likväl runt hörnet. Det vägrar pacifister att inse och därför har de fel i 99 procent av fallen."

Mitt svar är: nej.

Det är nog oerhört få som vill dra ut i krig eller bruka våld men ibland är det nödvändigt, som en defensiv åtgärd.

#5 Ja, även om åsikter som Halldorfs givetvis måste kunna finnas och höras känns det ändå, vilket redan framkommit, som om de är vad diktatorer som Putin, Xi Jinping och Kim Jong-Un vill höra.

#6 Halldorf får givetvis tycka vad han vill, men det är mer ett önsketänkande.
Jag önskar att han hade rätt, men som sagt…önsketänkande.

Haldorf har ju predikat pacifism i många år i spalterna, och i mars skrev han på Expressen kultur en tanke om att Ukraina borde ge upp sin frihet och underkasta sig invasionsmakten för att rädda människoliv.

"Nej, jag fördömer inte de ukrainare som försvarar sig. Men jag hade inte heller fördömt dem om de valt att kapitulera för den väldiga grannen. Det hade kostat dem deras frihet, men räddat tusentals människoliv. I en trasig värld tvingas vi ofta att välja mellan två tragiska alternativ. Den insikten borde vara utgångspunkten för alla samtal om krig och fred."

Den starkes rätt med andra ord.

#8 Man kan ju undra över hur Europa hade sett ut med det resonemanget.
Eller Asien? Om Japan inte besegrats.

#9 Precis.