”… PM-klassen har flytt segregationen, kopplat upp sig mot globala identiteter – mer lika varandra än resten av det omkringliggande samhället. I avsaknad av gamla identiteter som nation, religion och samhällsstånd definieras de nu av sina värderingar, sin konsumtion och sin status bland andra inom PM-klassen.

På ytan ser det ut som att de driver klassiska vänsterfrågor – mot imperialism och storkapitalet och för minoriteterna och de fattiga. Men i själva verket utmanar de aldrig kapitalismen eller förstår vilka problem de maktlösa dras med. De odlar i stället en abstrakt och idealistisk bild av ett framtida progressivt samhälle där normerna är upplösta och människans identitet är satt i konstant förändring.”