"Löner och pensioner höjs 2022, men en högre inflation innebär att en stor del av inkomstökningarna kommer att gå åt till högre priser. Därför riskerar många löntagare få försämrad köpkraft 2022 jämfört med 2021 trots högre löner och sänkta skatter", förutspådde privatekonomen Arturo Arques på Swedbank den 4 januari.

Kaffepriset rusar, men: "det är som med bensin och diesel, kunderna köper ändå", säger en butikschef.

PRO:s årliga prisundersökning är en bra indikation på hushållets kostnader för inköp av dagligvaror. Den senaste gjordes i november 2021.

#3 Och apropå prisövervakning.

Per Gudmundson på Bulletin uppmärksammar den eskalerande prisspiralen och det folkliga missnöjet över utvecklingen.

"Under det senaste decenniet har plånboksfrågorna varit tämligen lågt rankade av väljarna. Låga räntor, stabila statsfinanser och obetydliga kostnadsökningar har gjort att Medelsvensson har haft mer kvar på lönekontot för varje månad. Det har påverkat de politiska prioriteringarna. I stället för ekonomin har skjutningarna, sjukvården och invandringen styrt den offentliga debatten.

Nu väntar magrare år. Riksbankens senaste penningpolitiska rapport, i förra veckan, flaggade för inflationens återkomst (10/2). Med nuvarande prisstegringstakt äts lönerna upp i år. Svensson får mindre kvar i plånboken. För att hjälpa ekonomin på traven behöll Riksbanken den låga räntan. Men eftersom inflationen till stor del drivs av stigande energipriser fungerar inte räntevapnet.

Ett pyrande missnöje väntar. Och det är valår. Vad kan möjligen gå fel?"---

Heineken går i spetsen för branschen med att varsla om ökande priser på öl, enligt TT. Även om alla inte tycker att det hör till hushållskostnader är det ändå dit det räknas.

"Den nederländska öltillverkaren räknar med att utvecklingen kommer att slå mot efterfrågan bland hushåll, som redan brottas med högre kostnader för energi, livsmedel och kläder."

#0 Även Demoskop/Kvartal konstaterar i sin månatliga opinionsavläsning att förväntningarna på ekonomin har dämpats. Två av tre menar nu att ekonomin är den viktigaste politiska frågan.

"Ekonomin är åter i fokus, och synen på framtiden mörk. Det är den mest tydliga opinionsförändringen den senaste tiden. Pandemin är över, och allt fler ställer in sig på en osäker ekonomisk framtid. Även Konjunkturinstitutet har rapporterat om allt mer negativa ekonomisk förväntningar.

Den pessimistiska grundhållningen angående landets utveckling är stabil. Långt fler menar att Sverige utvecklas åt fel håll än åt rätt håll. Män, som generellt är mer högerorienterade, är mest pessimistiska. De som sympatiserar med regeringspartiet eller något av dess stödpartier är generellt mer optimistiska."---

"Människor som lever på att arbeta kommer att bli fattigare i år, vinnare är de som dragit på sig stora lån", skriver Andreas Cervenka på Aftonbladet

"Att allt bara blir dyrare just nu än en känsla som nog många kan skriva under på. Det är inte inbillning.

"Vad är det då som har blivit dyrare?

Elen förstås, den har gått upp med 23 procent mätt i årstakt. Uppgången är dock inte riktigt lika galen som i december. Och i januari är elräkningen passerad av bensin och diesel som stigit med 33 procent (inte direkt en överraskning för alla som har bil).

Andra saker som kostar mer är möbler (+8 procent), avgifter och kostnader för att bo (+6,7), bilar (+4,6), och restauranger (+4,2).

Drar man bort energipriserna är inflationen 2,5 procent, upp från 1,7 procent i december. Det är den högsta nivån sedan 2009 och över Riksbankens mål på 2 procent."---

Till skillnad från maten som alltid går ner så går matpriserna upp.

Slut på bullfesten?

Till skillnad från hushållen förefaller handelns folk känna optimism och framtidstro.

Den ryska invasionen av Ukraina kommer att innebära kraftigt höjda livsmedelpriser, varnar livsmedelsproducenten Orkla (betalartikel).

Hushållen kommer också att indirekt drabbas när svensk jordbruksproduktion utsätts för följdverkningarna av kriget i Ukraina, landet som ju brukar kallas för "Europas kornbod".

"Det såg också ut att bli ett bra år för ukrainskt jordbruk, men det var innan den ryska invasionen. Produktionen av majs förväntades kunna slå ett historiskt rekord för perioden 2021/2022, enligt en rapport publicerad i februari av det amerikanska jordbruksdepartementet.

I år är också prognosen att Ukraina ska stå för en stor del av världens livsmedelsexport. Ukraina förväntas stå för 19 procent av den globala exporten av raps. Motsvarande siffra för korn är 18 procent, för majs 16 procent och för vete 12 procent. Men i och med den ryska invasionen lär det bli svårt att prognosen infrias.

"Störningar i den ukrainska livsmedelsproduktionen lär också bli märkbara på världsmarknaden. Vi lever i hög grad i en sammanlänkad värld. Det gör att oron i Ukraina kommer att märkas även här, både i form av berättelserna om mänskligt lidande och i form av betydande oro på livsmedelsmarknaden."

Ny undersökning om allmänhetens förväntningar på den egna ekonomin efter att Ukrainakriget bröt ut.

"Nu har Novus undersökt om de svenska väljarna är oroliga för sin ekonomiska situation som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina.

56 procent av väljarna är orolig för att kriget i Ukraina kommer att påverka deras personliga ekonomiska situation. 14 procent är mycket oroliga medan 41 procent är ganska oroliga. 35 procent svarade att man inte är särskilt orolig och 6 procent av väljarna svarade att man inte är oroliga alls."

”Tittar man på partisympati är oron absolut högst bland SD:s. Bland V:s sympatisörer är den extremt låg. Bara vara fjärde sympatisör inom V är oroliga för sin egen ekonomi."---

De negativa förväntningarna på hushållsekonomin är förstås knappast ogrundade när "allt blir dyrare".

#0 Situationen har inte förändrats till det bättre sedan undersökningen gjordes…

"Levnadskostnaderna för en genomsnittsfamilj väntas öka rekordmycket i år. Nästan 40 000 kronor dyrare att leva kommer det bli för en familj med villa, dieselbil och två barn", konstaterar SR.

Matpriserna skjuter i höjden - just nu i första hand som en effekt av pandemin, men snart väntas kriget i Ukraina medföra ytterligare prisstegringar.

Vissa dagligvaror kan öka med upp till 25% på kort tid med nuvarande prisutveckling, enligt sajten Matpriskollen.

#18: Då får man kanske skippa frukostägget framöver. 🤔

#19 Ja, nog märker man att priserna drar iväg! Själv är jag bland annat glad över att bara "behöva" en kopp kaffe om dagen (på morgonen).

#20: Är glad över att jag bara dricker kaffe när jag har gäster, vilket inte är så ofta. Då kan jag ta att ett paket hela kaffebönor kostar nästan det dubbla nu mot förra året. Ett paket varar länge här hemma.

Fortsatt dystert för kaffevänner. Bland andra.

#22 Här ligger priset på dryga 60:- SEK (500 gram).
Vi har nog inte sett slutet på dessa prisnivåer.

#23 Nej, kaffesurret börjar kännas som ett tänkbart alternativ, cikoriorna vid vägrenen lever farligt snart! Och doppet får väl bli barkbröd…🙄

#24 Haha, ja vem vet var det slutar?

#25 Ja, tecknen i skyn oroar... 🤔

#22 ff "Efter en rejäl prisökning under årets tre första månader har priset på kaffe stått mer eller mindre still i april. Det har dock aldrig legat lika högt som det gör nu, meddelar SCB.

– Prisstegringen har saktat ner. Men de senaste tolv månaderna har priset på kaffe stigit med strax över 29 procent i Sverige. Ingen månad sedan mätningarna började har vi sett ett högre kaffepris än i april i år, säger Mikael Nordin, statistiker på SCB, i myndighetens pressmeddelande."

Vissa löser dock tydligen kaffesuget i dyrtid på sitt eget vis…

Glädjen över de öppnade gränserna mellan de nordiska länderna kan bli kortvarig för gränshandlarna: de svenska priserna stiger snabbare än de norska, så många norrmän tvekar om det nu är lönsamt att handla mat i Sverige.

Levnadskostnadskrisen (”cost of living crisis”), ett begrepp vi tvingas bli familjära med? NWT:s ledarsida:

"Pandemin utgjorde startskottet för denna kris. Det är svårt att överdriva skadan som pandemin medförde på världsekonomin, i form av störda distributionskedjor. Detta utlöste vad som kallas en kaskadeffekt, där en kris utlöser en annan kris och så fortsätter det. Detta når till slut konsumenterna, då sannolikt i form av brister eller prisökningar. Detta har sedan förvärrats ytterligare av Rysslands invasion av Ukraina. I Sverige har vi hittills förskonats från några allvarliga varubrister, men däremot går vi mot saftiga prisökningar.

Till exempel så har Ica varnat för att de kommer behöva höja sina priser, bland annat till följd av att priset på insatsvaror ökat. Enligt SCB:s konsumentprisindex hade matvarupriserna i mars gått upp med fyra procent på ett år. Priset på kaffe och tomater har exempelvis gått upp med närmare 30 procent under samma period. Andra prisökningar, som de på drivmedel, har redan märkts i många plånböcker vid det här laget.

Denna levnadskostnadskris kommer tyvärr att späs på ytterligare av den höjda reporäntan. Att höja räntan är nödvändigt för att dämpa inflationen, men det är en realitet att många svenskar är högt belånade och kommer känna av detta."---

OT: i Finland är svenskkaffe en god affär för hushållen.

#30: Undrar hur svenskt kaffe kan vara billigare i Finland än i Sverige. 🤔

#31 Berättigad fråga.

Priserna fortsätter att rusa iväg, och annat var väl inte att vänta. Och fortsättning lär följa... 🤔

Dystra besked för hushållskasseförvaltare.

#34 Mossa och bark på menyn 😉

#35 Ja, dags för alla TV-program om matlagning att ställa om menyn! 😏

SEB har publicerat sitt årliga midsommarindex över matpriserna, och det kommer knappast som någon överraskning att den här midsommaren lär bli riktigt kostsam för den som vill införskaffa lite traditionella matvaror till helgen.

^{P.S. Priserna i filmen gäller inte.}

#37 Nä, har vi någon anledning att fira överhuvudtaget?
Bli hemma, släck ner, stäng av och begrunda ditt öde.

#38 Japp, det är min midsommar det!

Kan inte påstå att vi firar särskilt mycket. Det är ungefär som jul och påsk - ett trevligt tillfälle att träffa den närmaste släkten och äta lite gott. Inget överdåd på något sätt, utan lagom mycket, och bara under några timmar.

"Krympflation" presenterades som nyord 2020, men det är först nu som det börjar få genomslag. Det handlar om att producenterna minskar förpackningarna istället för att höja priserna, ett sätt att försöka dölja för kunden att till exempel kaffepaketet och chipspåsen blivit mindre men att du får betala lika mycket som tidigare.

Tillsynsmyndigheter räknar med att tillvägagångssättet ökar på grund av inflationen och man vill nu göra konsumenterna mer medvetna om vad om försiggår.

https://www.mabra.com/senaste-nytt/produkterna-som-blivit-mindre-ej-billigare/8648166

#41: Jo, det har man märkt - och fler och fler varor blir det som krymper.

"Fortsatt ganska hög inflation slår mot många hushåll och gör det tuffare att leva", säger finansminster Mikael Damberg. Damberg manar till återhållsamhet med vallöftena från partierna. "För när partier lovar vitt och brett till allt riskerar vi att driva upp inflationen, öka räntan ytterligare och svenska hushåll får det svårare", fortsätter han.

#43 Kan ställas mot vad Expressens ledarsida tidigare i sommar kallade "Magdainflationen".

Matkassen blir allt lättare att bära hem, medan det känns allt tyngre att läsa kontoutdraget.

Priserna fortsätter att rusa.

#46: Undrar hur mycket som beror på inflation och kriget, och hur mycket som beror på att handlarna passar på att smyghöja priserna?

#47 Berättigad fråga! 🤔

Sverige är en mycket speciell marknad med tre mycket dominanta aktörer; ICA, Coop och Axfood.
Som exempel har Lidl c:a 5-6% av den svenska marknaden.
Under verksamhetsåret 1 mars 2020 – 28 februari 2021 Gjorde Lidl ett minusresultat på 145 miljoner SEK. Året innan: minus 68 miljoner.

Dock verkar det som att Lidl ökar/växer i Sverige.

#41 ff Piggelin i blåsväder. 😲😉

#49 Som jämförelse så har ICA ungefär 36% av den svenska marknaden (troligen störst i Sverige).
Vinstmarginalen ligger på 4,57% för ICA Sverige AB. För ICA Gruppen AB är vinstmarginalen 3,97%.

Siffrorna avser år 2021.

#0 Oron över privatekonomin har inte direkt minskat sedan trådstart:

"Hela 75 procent av de svenskarna är ganska eller mycket oroliga för inflationens påverkan på Sveriges ekonomi. Det framkommer i en undersökning som företaget Novus har gjort. Bland de som bor i södra Sverige ligger siffran på 87 procent.

De tillfrågade fick även svara på hur oroliga de är för inflationens påverkan på privatekonomin. Där uppgav 63 procent att de är ganska eller mycket oroliga'"---

#52 Det kommer att kännas av, det är helt säkert. Värst kanske med elpriserna eftersom det kan bli rejäla summor över kort tid. Dessutom inte så enkelt att påverka, åtminstone för väldigt många.

Det är ju en sak att dra ner på onödig konsumtion, men el behövs till det mesta.

#41: GB Glace har anmälts till Konsumentverket.

En kund på Ica i Alingsås har fått nog av glassfiffel.
Nu anmäler hon GB Glace för att ha ”smyghöjt priserna” på Piggelin.
"De tror tydligen att deras kunder är helt korkade", skriver kvinnan i sin anmälan.

Kvinnan hävdar att antalet glassar i Piggelinförpackningen minskat från 15 till 10 stycken – samtidigt som priserna ökat från 43,50 kronor till 43,90 kronor, rapporterar nyhetsbyrån Siren.

GB Glace försvarar sig:

"Det stämmer att GB Glace har minskat antalet piggelin i multipack. Det är tydligt deklarerat på förpackningen. Priset på en vara i butik, bestämmer återförsäljaren eller butiksinnehavaren själv, varför priset på en vara kan variera mellan orter och butiker. Vi uppmanar konsumenten att alltid läsa jämförelsepriser i butik".

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wOMKOP/gb-anmals-for-prisfusk-med-piggelin

#41 #54 Piggelinrevolten växer.

Pristempen

#41: I USA har det myntats ett nytt uttryck; "skimpflation" vilket på svenska översätts med "snikflation". Det betyder att konsumenterna får mindre för pengarna, t.ex. man får vänta längre på saker man beställt, det är sämre kvalitet på kläderna man köper och det är omöjligt att komma i kontakt med verkliga människor när man har klagomål.

#57 (#41) (#55) De politiska nyorden får nog en del tillskott i år…😉

"Allt går igen", tänker vi som minns toapappershamstringarna från pandemitiden. När nu priserna rusar på denna produkt kanske vi får uppleva en repris?

#59 Idag var det nästan lika tomt som under pandemihamstringen i hyllorna för toa- och hushållspapperet i min stambutik. Åtminstone de billiga märkena lyste med sin frånvaro.

Karin Pihl på GP:s ledarsida uppmärksammar fulspel från livsmedels- och matproducenter under inflationens täckmantel.

"Det finns tydliga indikationer på att matbutikerna smyghöjer priserna. Riksbanken menar att mataffärerna höjer priserna för konsumenterna mer än vad det kostar att köpa in maten, ett påstående som tillbakavisas av livsmedelsindustrin. Men det kommer flera rapporter om bönder som ser sina egna produkter stiga i pris i livsmedelsbutiken samtidigt som de själva inte tagit mer betalt (TT 28/8)."---

"Varför gör de detta? Tja – för att de kan. I Sverige är konkurrensen mellan matkedjor dålig. Marknaden domineras till 90 procent av tre stora aktörer – Ica, Coop och Axfood. Det leder till höga vinstmarginaler. Ica är en av världens mest lönsamma butikskedjor (DN 21/10 2020).---

"Men även livsmedelsproducenterna smyghöjer priserna. Ett smart sätt att höja priset utan att det märks är att krympa förpackningarna – så kallad krympflation. Priset per enhet är detsamma men förpackningarna blir mindre. Vilket gör att kilo- eller literpriset kan öka utan att kunden tänker på det. Som DN rapporterade om i augusti har företag som producerar sådant som tomater, glass, kaffe och juice minskat förpackningarna, i hopp om att tillräckligt många konsumenter inte ska märka av att maten hemma tar slut lite fortare än vanligt."---

Man får söka sig tillbaka till tidigt 1980-tal för att finna motsvarande prishöjningar som vi nu ser på livsmedel.

#62: Det riskerar att slå tillbaka på handlarna själva. Med alla andra prisökningar så kommer väldigt många inte att ha råd att handla som tidigare, och då sjunker förtjänsten för affärerna. Visst, alla behöver mat, hygienartiklar m.m., men folk kommer att sluta handla mer än nödvändigt, och istället välja de billigaste varorna.

#63 Ja, den trenden känns redan vara här.

Nya aktörer som riktar sig till storpacksköpare håller på att etablera sig i Sverige. För att handla där krävs dock att man betalar en medlemsavgift på 300-500 per år. I bästa fall kan det sätta press på de etablerade kedjorna. SVT skriver:

"Ulf Mazur som är VD på Matpriskollen, en app för att jämföra matpriser, menar att de nya aktörerna kan skaka om marknaden:

– Det är alltid bra för konkurrensen att det kommer in fler aktörer. Och kommer man in nu måste man nog slåss ännu tydligare med priset. Det gör att de etablerade aktörerna måste se över sin kostnadsbild och jaga lägre priser för att fortsätta attrahera de kunder som de har haft.

– Jag tror att det kommer bli jättetufft för många butiker som har för hög prisnivå."

Kan man säga att 20-talet har börjat med en stämpel av oro?

#65: Här i nordvästra Skåne har vi Hyllinge Cash, som inriktar sig på företag, men som även är öppet för privatkunder. Vi kan köpa samma varor - både storpack och mindre förpackningar - som företagen, till samma pris. Allt är förstås inte billigt, men storpacken brukar vara billigare per kilo. Så har man plats i kyl-, frys och skafferi är det bara att handla - utan medlemsavgift.

https://www.hyllingecash.se/

#67 Minns att min mor fick hänga med en kaffeägare i släkten till grossistbutiker i Partihallarna i Göteborg och handla livsmedel på hans kort på sin tid. Säkert inte tillåtet, men hon är nu borta och kaffet stängt, så det är säkert "preskriberat"…😉

#66 Men kaffe och bullar gör mig glad. 😉

#68: Har inte varit på Hyllinge Cash på rätt länge, men det är roligt att gå omkring på storköksavdelningen (de har en "vanlig" avdelning också) och se vad de har. Kanske man skulle investera i en 10 kilossäck pasta eller en 30 kilossäck socker. 😁

#70 Fast då får du nog hyra en lastbil till slut, och bränslepriset har ju också gått upp. 🤔😊

#71: Har inte så långt dit, så bränslekostnaden blir nog rätt överkomlig, men jag får nog hyra ett extra lagringsutrymme också - och det kostar mer än bensinen. 😁

Mindre lyckligt lottade söker sig nu i ökad utsträckning till butiker som MatRätt.

#73: Det lär nog behövas flera sådana butiker framöver.

Har spanat lite efter rop på prisstopp, och en professor från Malmö (med tydliga vänsterpreferenser) blev "förste man ut" med ett inlägg på Aftonbladet debatt.

#75: Han har ju inte fel direkt.

#76 Nej, visst har han en poäng. Fast genom att han presenterar sig som professor vid Malmö universitet stöter han nog ifrån sig en del läsare som upplever honom som representant för den vänsterblivna akademiska världen p.g.a. hans politiserande skruv. Hade han skrivit som privatperson hade den misstanken inte behövt uppstå.

#77: Inte omöjligt. Fast professorer vill nog framhäva det, eftersom de tror det får dem att framstå som mer vederhäftiga.

#73 ff MatRätt i Göteborg börjar få ont om varor och vädjar till livsmedelsbranschen att dela med sig.

#41 Krympflation på brödhyllan.

Livsmedelspriserna stiger, och vissa matvaror har "chockhöjts" i januari.

#81: Märkte det när jag skulle köpa yoghurt (i hink) förra veckan. Tror den höjdes med runt tio kronor från ena veckan till den andra. Samma yoghurt som för ungefär ett halvår sedan kostade 24:95 kostar nu över 40 kronor. Minns inte exakt, men tror det var runt 43 kronor. 😱

Linda Jerneck på Expressens ledarsida uppmanar oss medkonsumenter att "vara otrogna mot ICA-Stig", det vill säga att inte vara godtrogna inför handlarnas lockrop om "extrapriser" där det istället rör sig om priser som borde vara de normala.

#83: Har sett det den senaste tiden. Varor som står med i reklambladet och i appen, men det verkar ändå inte vara extrapris. För egen del brukar jag kolla om jag tycker priset är rimligt. Är det inte det så köper jag inte varan.

Har ju turen att ha både ICA Maxi, City Gross och Lidl i princip granne med varandra (fast jag har ännu inte handlat på Lidl). City Gross brukar vara dyra, men den här veckan kostade deras 15-pack ägg tio kronor mindre än ICAs - som då också var på extrapris. Så på hemvägen svängde jag in om där och köpte två paket.

#84 Får hålla mig till ICA Maxi här, trots allt. Lidl har dåligt utbud och likgiltig personal, och Coop är mer kvartersbutik. Hemköp lär göra comeback men först om ett år, när deras nya lokaler står färdiga. Får säga till den lokale ICA-handlarens försvar att de ändå har en del faktiska extrapriser, inte minst för "stammisar".

#85: Har bara varit i Lidl-butiken en gång, och det var när jag följde med en kompis som skulle handla. Tyckte det var väldigt otrivsamt där, men det kan ju ha ändrats. Det var rätt många år sedan jag var där. Orkar bara inte kolla igenom deras reklamblad för det är långt som en roman. 😖

ICA Maxi håller hyfsade priser för det mesta, så jag handlar oftast där. Har en del andra affärer i närheten, men där har jag aldrig varit så jag vet inte hur de ligger prismässigt. Får kanske kolla upp vad yoghurten kostar där, för den har blivit otroligt dyr. Fast rör det sig bara om någon krona är det inte lönt att köra dit för att handla. Enda undantaget är City Gross och Lidl. Passerar Lidl på vägen till ICA Maxi och City Gross på vägen från ICA Maxi, så det blir ingen omväg. 😊

Hushållen tvingas anpassa sig till den stigande prisbilden och många har lagt om sina inköpsrutiner och matvanor, visar en färsk undersökning (föga förvånande.)

#87 "Över 80 procent av svenskarna säger att de har ändrat sitt sätt att konsumera", konstaterar Britta Svensson i Aftonbladet.

"Jag blev så skärrad att jag först stack huvudet i sanden. Efter jul satte vi oss till slut ner, gick igenom alla fasta kostnader och gjorde en ny kalkyl.

Vissa saker fick stryka på foten. Vi ska lägga upp matinköpen på ett annat sätt för att spara pengar. Vi måste granska varje extra utgift framöver och se var det här hamnar.

Inget konstigt, ni är många som har gjort samma sak.

Bland andra krönikörer och på sociala medier är det en sport att håna medelklassvenskar som plötsligt ska spara. Det sägs att det handlar om att bara välja Åre istället för att åka både till Åre och Mallorca varje år. Eller att köpa billigt bubbel istället för champagne.

Jag skulle snarare vilja säga att vi sitter i samma båt. Att det nu gäller för i stort sett alla att kunna göra en budget och en kostnadskalkyl, att tänka igenom sina utgifter och hur man konsumerar.

Och det är bra saker att kunna."---

Inflationen sjunker, men inte matpriserna?

#89 Fördröjning ligger sannolikt till grund.
Gissar jag 😉

#89 ff "Förra året skenade matpriserna – vilket blev kännbart för många*, skriver Expressen.

Det kommer inte dras några lättnadens suckar framme vid kassorna i matbutikerna den närmsta tiden heller.

Livsmedelspriserna fortsätter uppåt och har ökat med 20,4 procent under det senaste året.

– Vår bedömning är att det finns en risk att de fortsätter att stiga ett tag till. Även om inflationen förmodligen har toppat finns det olika delar i inflationen som har mer risk på uppsidan än andra. Livsmedel är en sådan vara, säger Annika Winsth."---

Trista men inte det minsta oväntade nyheter. 🤷‍♂️

#91 I allra högsta grad väntat.
Ett av de lunchställe som jag besöker har höjt priset, på 2 års tid, från 99:- till 125:-.
En höjning på 25%, men jag förstår att de måste.

Staten ”cashar in” i form av ökade momsintäkter.

Är orsaken till att matpriserna i Sverige sticker iväg anmärkningsvärt mycket i jämförelse med grannländerna att det finns för få aktörer på livsmedelsmarknaden i vårt land? Det är en fråga som Konsumentverket nu vill försöka ta reda på.

85% fler falukorvar hamnade i göteborgarnas varukorgar i januari i år jämfört med samma månad i fjol. Har troligen inte så mycket med Ebba Busch marknadsföring av varan i en debatt att göra, utan mer på att prishöjningarna tvingat konsumenterna att prioritera om från köttbit till falukorv.

https://www.mitti.se/nyheter/goteborgarna-toppade-med-falukorv-i-fattigjanuari-6.91.61089.d65656f6a9

"Häpnadsväckande" matprisökningar i februari, enligt sajten Matpriskollens grundare Ulf Mazur. Till de varor som ökat mest hör barnmat.

"Men det är inte bara barnmat som ökat. Även sådant som djurmat, grönsaker, snacks och godis har stigit rejält. Enligt Ulf Mazur handlar det inte längre om det jordbruksnära, som i början då matpriserna drog iväg. Nu finns ökningarna på allt, och i alla led. Förpackningar, transporter och råvaror, och så förstås allt som är importerat," skriver SVT.

Näringslivet är sin egen värsta fiende, skriver Aftonbladets Andreas Cervenka i en kolumn.

"Kulturkrigarna må tycka att han är woke, men ingen vid sunda vätskor skulle kalla Tim Cook för socialist. Som vd för Apple, världens största företag med ett börsvärde på 24 000 miljarder kronor, är han snarare en vandrande representant för den moderna kapitalismen.

Ändå har han krokat arm med svenska fackförbundet LO.

Nyligen begärde Tim Cook en lönesänkning med 40 procent. Visserligen till den fortfarande smått groteska nivån en halv miljard kronor.

Men symboliken gick inte att ta miste på. Enligt den traditionella logik som råder på finansmarknaden, där chefer belönas för sin förmåga att skapa ”aktieägarvärde”, fanns det ingen synbar anledning.

Apple levererade ifjol en vinst på 1000 miljarder kronor och aktien har klarat sig hyfsat oskadd genom börsraset.

Men spelplanen har förändrats. Inflationen eroderar människors köpkraft i den snabbaste takten på en generation. Det är helt enkelt inte läge att köra på som om inget har hänt.

Många andra amerikanska företagsledare tycks ha dragit samma slutsats.

Från Goldman Sachs till Google har en våg av sänkta chefslöner svept över Wall Street.

”Det handlar om solidaritet, vd:ar måste dela smärtan”, säger Nell Minow, på rådgivningsfirman Valuedge Advisors till CNN.

Alltså ungefär samma poäng som LO och andra svenska fackförbund försökt göra inför avtalsrörelsen.

Eric Yuan, vd för videokonferensbolaget Zoom som sagt upp 15 procent av arbetsstyrkan, meddelade att han sänker sin lön med 98 procent och avstår från årets bonus. I ett mejl till personalen skrev han att han vill ta ansvar ”inte bara i ord utan i handling”.

I Sverige hade ett sådant beteende varit otänkbart."

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/WR8VKg/cervenka-naringslivet-ar-sin-egen-varsta-fiende

”Bostadspriserna ökade med i genomsnitt 1,8 procent i Sverige i februari. Därmed har bostadspriserna stigit för andra månaden i rad. Priserna ökade på både hus och bostadsrätter i samtliga regioner, med undantag för hus i Mellersta Sverige där priserna föll tillbaka efter den stora uppgången i januari. Störst prisuppgång på lägenheter var det i Norra Sverige och på hus i Storstockholm.”

Källa: SBAB

Expressens ledarsida betonar vikten av att hålla nere lönekraven. Men inte ett ord om att det kan underlätta om de som tjänar bäst då föregår med gott exempel.

https://www.expressen.se/ledare/matpriserna-ar-inget-skal-for-hogre-loner/

Lågt förtroende för regeringens krispolitik. Blir lite överraskad att det är så låga siffror när det endast gått ett halvår sedan valet.

"Det är en knivig mix av dyrtider och fallande tillväxt som finansminister Elisabeth Svantesson (M) försöker få grepp om. Än så länge har hon inte imponerat på väljarna.

I en ny mätning uppger 22 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för regeringens förmåga att hantera den svenska ekonomins utveckling. Andelen har minskat med 4 procentenheter sedan i november. Andelen som har litet förtroende ökar i motsvarande grad till 48 procent."

"Regeringen bedöms av naturliga skäl hårdast av oppositionspartiernas väljare, men även bland Sverigedemokraternas sympatisörer finns en skepsis. Förtroendet är lägre bland kvinnor än bland män men minskar i bägge grupperna. Storstadsväljare är mer kritiska än andra."

https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-valjarna-tvivlar-pa-regeringens-krispolitik/

#100: Ja detta är ju ingen Kvick-Fix precis.
Tar säkert år att reda ut allt och få det på rätt köl igen. Men folk verkar vara så otåliga och inte ge den nya regeringen en chans ens.

Jag tror att hade Vänstern suttit kvar så hade de inte ens försökt att ordna upp allt.

"109 kronor kilot för paprika. Det är vad högrev kostade för bara något år sedan", konstaterar Karin Pihl på GP:s ledarsida.

"Matpriserna steg med 2,2 procent bara i februari. På ett år har priserna på livsmedel stigit med 20 procent. Nyhetsflödet fylls med artiklar om familjer som lyckats sänka sina matkostnader med olika knep. Riksbankschefen Erik Thedéen uppmanar folk att spana efter röda prislappar.

Att jaga extrapriser har blivit en folksport. Till skillnad från Vasaloppet är det dock ingen som vinner. Särskilt frustrerande är det för människor som redan tidigare hade det ekonomiskt tufft. Men även medelsvensson kan få det svettigt framöver."---

Tycker du att det är dags för Prisstopp på livsmedel?? Den frågan kan du svara på här.

#61: Apropå krympflation så såg jag ordet "matflation" idag. Ingen förklaring till ordet, men gissar på att det betyder att maten stiger i pris i snabb takt.

Det enorma avståndet mellan medelklassen och dessa, de superrika, är ett av de fenomen som nu avtäcks i den bredare kostnadskrisen med stigande räntor, energipriser och matflation.

Har i veckan åter fyndat en del matvaror till bra priser. Med lite marginaler skänkte jag i veckan också några hundralappar till räddningsprojektet för de här ljuva varelserna.

#105: Fint initiativ. 👍❤️

Bra att snabbkika vad butikerna i närheten har för erbjudanden. Har just varit iväg och bunkrat gravlax till bra pris som jag ska frysa in, 300 gram för 69,90. Och gratis resa på cykeln, med ett motionspass på köpet. (Sedan är ju det här lite lyxkonsumtion som många måste avstå helt, det är jag fullt medveten om.)

Inflationen sjunker, men inte priserna.

#108: Är någon förvånad?

Ser dock i vissa livsmedelsbutiker att de skyltar om varor som fått lägre pris. Men det kanske är på marginalen.

#110: Ja, det är inga större sänkningar. Köpte ost på extrapris den här veckan. Kilopriset var 95 kronor, vilket är högre än normalpriset för ett år sedan om jag inte minns fel. Samma med många andra varor. Det som räknas som extrapris nu är mycket högre än normalpriset var för inte så länge sedan.

#41ff Krympflationseffekten: flerförpackning schnitzel från Scan, förut 8 stycken i förpackningen nu 6, samma pris.

Kritiskt för många låntagare, medan storbankerna gör rekordvinster och klyftan mellan in- och utlåningsräntan växer.

"I skrivande stund har tre av fyra storbanker rapporterat sina nyckeltal för årets andra kvartal. Swedbank har mer än fördubblat sin vinst på ett år och Nordea, vars vinst landar på 19,5 miljarder kronor, har inte redovisat så här höga siffror sedan innan finanskrisen 2007–2008.

– De fyra storbankerna närmar sig nu en samlad vinst på 200 miljarder per år. Det är enormt mycket pengar i det sammanhanget, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg som tidigare jobbade som sparekonom på nätbanken Avanza.

Den drivande faktorn bakom bankernas nya vinstrekord är det växande räntenettot, som mäter vad banken tjänar på skillnaden mellan sina in- och utlåningsräntor.

– När räntorna stiger blir det lättare för bankerna att ta ut högre marginaler och det utnyttjar de just nu utan att konsumenterna hänger med. Det märks i låga sparräntor och boräntor som stuckit iväg kraftigt. Det är ett nästan tragiskt samband, ju mer bankerna tjänar desto dyrare blir det för bolånetagarna.

Situationen är särskilt prekär eftersom åren med minusränta har fått många svenskar att ta allt större lån. Därmed märks de stigande räntorna i större utsträckning hos många hushåll än tidigare högränteperioder.

– Det bidrar också till att det blir rekorddyrt för många bolånetagare samtidigt som bankerna gör rekordvinster."

https://www.dn.se/ekonomi/bankerna-tjanar-miljarder-pa-dyrare-bolan/

Den som står i skuld är inte fri, var det någon som sa en gång.

#113 Ja, nog sticker bankernas rekordvinster i ögonen på många av oss. Samtidigt så har nog många låntagare varit rätt oansvariga i lånekarusellen: "Den som är satt i skuld är icke fri", som en av våra välkända kapitalister uttryckte det en gång.

(Ser nu att Hayabusa slagits av samma tanke. #114) 😊

Jag är i alla fall glad att jag skuldsatte mig hos CSN och läste på universitet i 4 år, eftersom jag vid fyllda 30 endast hade 2-årigt gymnasium. Men den skulden är avklarad nu efter 16 år. (Hos CSN var det väldigt låga kostnader för att låna, så jag förstår att exempelvis MUF drivit på för att avveckla CSN.)

#116 Det är skillnad på lån och lån, "Lyxfällan" benämns numera som något av en folksjukdom.🤔

#117 Ja, det är tveklöst skillnad på lån och lån. Sedan kan det ju svänga fort också när det gäller utbildningar och hur arbetsmarknaden är inom olika områden.

Bankers affärsidé är att tjäna pengar, den som inte kände till det är naiv eller inte intresserad.
”De kan aldrig höja räntan”…jodå, den kan höjas och kommer säkert att göra det. Dagens räntenivå är, kanske, helt ”rätt”?

Finansministern är irriterad över att "det går för bra" för bankerna och utesluter inte fler politiska initiativ för att förbättra konkurrensen.

https://www.dn.se/ekonomi/finansministern-jag-har-ringt-bankerna/

”Statliga banken SBAB rapporterar, liksom en rad andra banker, ett ökat räntenetto för andra kvartalet.”

Läst i HD 19.07.2023

Här en som inte behöver oroa sig för hushållsekonomin.

https://aktuelltfokus.se/handelsbankens-vd-pensionerar-sig-vid-62-far-100-miljoner-i-pension/

#122 Grattis 👍🏼

Intressant läsning.

"Den 1 november höjs lägstalönen för att få arbetstillstånd i Sverige till 27 360 kronor. Nu vill Kommunal i Umeå förhandla upp medlemmarnas ingångslön till samma nivå.

– Regeringen har satt en summa på vad som är god försörjning. Vi måste agera på det, säger sektionsordförande Ethel Henriksson."

https://ka.se/2023/10/13/kommunal-i-umea-vill-ha-samma-lon-som-regeringen-kraver-for-arbetskraftsinvandrare/

En av fem tillfrågade tror att den svenska ekonomin förbättras 2024, och en av fyra tror att det egna ekonomin blir bättre under året enligt en opinionsundersökning som SR Ekot låtit göra.

SEB ökar vinsten och höjer utdelningen med 70%.

https://www.affarsvarlden.se/artikel/seb-okar-vinsten-hojer-utdelningen-70

#126 Det är bra 👍🏼

#127 De kanske borde öka skillnaden mellan in- och utlåningsräntan ytterligare?

#128 Det vet jag inte, men jag fick (för 2023) ett 5-siffrigt belopp i ränta. Skatt på det, givetvis vilket staten nog gillade.
Visst sticker det i ögonen att banker (eller företag) tjänar pengar.
Däremot anser jag inte att just utdelningen har någon inverkan på hushållens ekonomi. Väldigt låg, eller t om minusränta, ränta har möjligen gjort att folk levt ett liv de inte har råd med.
Sedan finns det alltid de som drabbas illa, oavsett.
Utdelning är i sig inte olaglig eller någon form av ”skumrask”.

”Allt fler hamnar hos Kronofogden och skuldberget ökar. En ny grupp som hör av sig för att be om hjälp är personer med bra inkomster eller där hushållets ekonomi vilar på två personers löner.”

https://www.hd.se/2024-01-24/skuldkris-drabbar-valavlonade-soker-hjalp

#126: Många småsparare äger bankaktier och glädjer sig åt den ökade utdelningen.

#131 Så är det.

Det verkar som SD börjar acceptera en mer "Reinfeldtsk" syn på a-kassan, om att lägre ersättning ska sätta fart på de arbetslösa.

”'Vi kommer inte att köpa några försämringar' var Jimmie Åkessons budskap i valrörelsen när a-kassan kom på tal. 'Där är jag väldigt tydlig' sa Åkesson och beskrev a-kassan som 'den tuffa förhandlingen' inför regeringsskiftet.

Och till en början såg SD ut att få igenom sin linje. Tidö-partierna enades om att behålla maxersättningen på 1 200 kronor per dag. Moderaterna hade gärna sänkt nivån precis som de en gång i tiden gjorde i Fredrik Reinfeldts alliansregering.

Det är ingen slump att just Sverigedemokraterna satte klackarna i backen för en borgerlig a-kassepolitik. Inget annat parti har så stor andel arbetslösa väljare. I förra valet var det fler arbetslösa som röstade på Sverigedemokraterna än på Socialdemokraterna.

Där Sverigedemokraterna betonat tryggheten för de arbetslösa har de borgerligas tanke varit att lägre ersättning ska förmå fler människor att skaffa sig ett arbete.

Nu har SD accepterat en modell som till stora delar går den borgerliga tanken till mötes. Visserligen sänks inte nivån till en början. I stället införs en nedförsbacke som sänker a-kassan efter var hundrade dag. Det ska bli jobbigare och jobbigare att vara arbetslös ju längre tiden går."

"Sverigedemokraternas tuffa löften om a-kassan i valet 2022 har alltså stött på två fiender. Den borgerliga regeringens 'arbetslinje' och inflationen som bägge kommer att trycka ner ersättningens värde för många arbetslösa."

https://www.dn.se/sverige/tomas-ramberg-sd-far-svalja-borgerlig-a-kassa/

Rätta mig om jag har fel, men detta gäller väl redan idag:

”Man kan få maximalt 1 200 kronor om dagen före skatt från a-kassan. Det gäller om man varit medlem i minst 12 månader och tjänat 33000 kronor eller mer. Efter 100 dagar sänks ersättningen till maximalt 1000 kronor per dag. Man kan alltså max få 26 400 kr/mån före skatt, i snitt får man 22 dagar per månad om man är arbetslös på heltid.”