#0 Så Annika Strandhäll har kommit på lösningen: hon vill rösta bort oss.

Jag har haft det på känn. Länge.

Har köpt hans bok, men inte börjat läsa den.

https://www.bokus.com/bok/9789127176171/girig-sverige-sa-blev-folkhemmet-ett-paradis-for-de-superrika/

#0 "Flygskam, köttskam och snart elskam. Det är begrepp som subtilt men effektivt förflyttar skuldbördan" (från politikerna), skriver Cervenka i trådstartens citat. Och politikerna tycks ha stöd från ett uppoppande moralistiskt medborgargarde.

"Det är allvaret som kommer att ta kål på oss. Inte hatet." Den misstanken uttrycker Johan Hakelius på Fokus om en generation av ordningsmän av alla kön som ser misstänksamt på det mesta i sin omgivning.

"Kanske är det, om man nu ska tala om generationer, den levda erfarenheten av snipiga trettioåringar, som aldrig försitter en chans att predika flygskam, inkluderande nyspråk, intersektionell normkritik och andra glädjedödande härskartekniker.

Det jag tror mig ana är en generation som piskat in sig i harmset allvar, pådrivna av ängsligt grupptryck och sociala mediers råmande gestaltning av det undermedvetna. I min erfarenhet blir den här generationen provocerad av nästan allt, från vad du äter till vad du tänker."---

"De ser fascister, rasister, misogyna sexister, homofober och transfober i varje salong och gillestuga. De har helt enkelt blivit så skrämda av nätets galenpannor att de inte vågar skratta åt det absurda. Många av dem, att döma av hur de skriver och pratar, verkar ha förlorat förmågan att ens känna igen det absurda."---

(Tror förstås inte att Hakelius menar alla i den nämnda generationen. Bara de som känner sig träffade. 😉)

David Lagercrantz har kanske en poäng i sin krönika i Expressen (om man bortser från hans inblandning av Åkesson och försonlighet med Magdalena Andersson):

"Men jag hoppas att Kristersson kunde förstå att den sårade bitterhet han, Jimmie Åkesson och för all del Magdalena Andersson, utstrålar när de talar om gängkrigen – den bitterhet som säger anklaga inte oss, det är andras fel alltihop, vi såg det komma – inte fungerar, inte gör annat än splittra och får oss att skälla på varandra vi också."---

"Vad vi behöver är ledare värda namnet, inte sårade egon som påstår sig ha sett in i framtiden när de i själva verket bara vill vinna tarvliga poäng, och rädda sina ansikten.

Ynkedomen i det politiska ledarskapet skrämmer mig lika mycket som våldet på gatorna."

#5 ”Vad vi behöver är någon som kan ge oss hopp och kämpaglöd, någon som får oss att vilja tända ljus och marschera på gatorna, och visa att vi också vill bidra till att lösa krisen.”

Nej. Jag betalar min skatt för att staten ska ta hand om det här.
Jag går in, låser dörren och sätter på kaffet. Under tiden hoppas jag på att det bara går över. Ingen frågade mig om det var det här samhället jag ville ha, men mitt svar hade varit: Nej.
Då, som nu som alltid.

”Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de gängkriminella.”

#6 Jag tänkte mest på formuleringen "det är andras fel alltihop"- jag håller inte för otroligt att det är en pågående begreppsglidning. När politikerna slutar att bolla runt skulden sinsemellan kanske de som de brunkletat nu kommer att bli ansvarsbelagda? Inget är otänkbart innanför sandlådans sarg…🙄

#8 Jadå, jag är med på det👍🏼

Det enda som är positivt med det här är att det långt om länge uppstått någon form av insikt typ: Oj!

#8 Kanske kommer skuldfrågan bli politikens motsvarighet till medskuld i "varför tog du inte bilnycklarna när jag tänkte köra bil onykter?" till "varför hejdade ni oss inte när vi öppnade invandringens portar på vid gavel?" 😉

#10 Haha, precis!

Det händer att jag plockar upp skräp efter andra, men inte hur länge som helst. Det finns gränser.

2007…

#13 Nutida kommentar under inslaget: "När man hör Mona Sahlin så förstår man varför det ser ut som det gör idag i Sverige!" 🔨 på spiken där!

#14 Så är det.

Patrik Engellau på DGS tar på sig skulden. Men han gör en Magdalena: han skyller också på andra…

"Om nu Sverige är på deken, vilket jag alltså tror, så är det mitt fel. Jag har tjatat om dekadensen längre än de flesta vilket betyder att jag känt till problemen längre än de flesta. Ändå har jag inte löst dem."---

"Om du tycker jag är larvig för att jag vältrar mig i självanklagelser har jag en sak att säga dig. Du har inte heller gjort något. För varje anklagelse jag riktar mot mig själv så riktar jag också en mot dig. Vi måste resa oss. Sluta ta skit. Börja ta ansvar."

^{Den gode Engellau vore inte den han är om han inte använde sig av ett mått ironi. Så även här. 😉}

#16 Svenskens tålamod och tolerans har utnyttjats, men det är samtidigt svenskens ansvar att sätta ner foten.
Det är nog det vi ser skymta fram.

#17 #0 Cervenkas länkade artikel i TS från valets efterdyningar noterar ett ömsesidigt skuldfrågekastande mellan beslutsfattare och undersåtar. Han kan nog ha en poäng där.

"Ett val handlar om att delegera. Kollektivt utser medborgarna vilka som får äran att ta hand om administrationen av det där vi kallar samhället. Så att vi andra slipper. Om man ska vara ärlig.
Denna signal verkar inte riktigt ha nått fram."---

"Politikerna däremot passar ständigt tillbaka bollen till sina undersåtar. Går det illa är det bara att skälla lite om att ”alla måste ta ansvar” och slå ut med armarna i en gest som betyder: Vem kan styra ett land med så slapp befolkning?

Det är ett synsätt sprunget ur en slags extrem individualism. Kanske är den hämtad från makthavarna själva. Gång på gång visar det sig nämligen att svenska politiker är sällsynt duktiga på att se om sitt eget hus."---

#17: Svensken utsätts för onda krafter - han tyar svart inte mer! 💸

#18 Definitivt en poäng 👍🏼

Har vi fått de politiker vi förtjänar?

"Jämfört med tidigare generationers politiker – som Bohman, Fälldin och Palme – är dagens politiker (generellt) oerhört slätstrukna och intetsägande. Förr såg man upp till politiska ledare. Ja, man beundrade dem. Just genom att politiker numera blivit allas våra likar, finns inte den laddningen kvar", skriver Dick Erixon på Samtiden.

Skälet till att tidigare tiders politiker var upphöjda var att de presterade. De byggde folkhemmet. De byggde infrastrukturen. Vi medborgare accepterade världens högsta skatter eftersom politikerna påtagligt förstärkte välståndet för alla. Sjukvård och skola blev av världsklass. Tidigare generationers politiker gick att lita på. De hade handlingskraften att försätta berg (nästan)."---

"Nu har spiralen vänt nedåt. Trots en fortsatt snabb teknisk utveckling går det mesta som politiker bestämmer över åt helv-te. Tryggheten förloras. Kriminella tar över gator och torg. Infrastrukturen fallerar. Myndigheter klarar inte av (eller struntar i) att följa lagar och uppfylla sina uppgifter.

Allt detta för att vi under lång tid valt fel sorts politiker. Politiker som lovar runt men inte tar ansvar. Politiker som saknar kompetens att styra och iordningsställa.

Varför det blivit så tror jag inte kan förklaras med relationspsykologi."

I sökande efter förklaringar går mina tankar snarare till feta katter. När vi fått det bra, när samhällsfunktionerna fungerade som bäst, blev vi liknöjda. Vi började ta det som var en stor prestation för givet. Istället för att underhålla och upprätthålla det som skapats, valdes alltfler politiker som ”drömde” ännu större, ännu ”godare”. Utopisterna.

Verkligheten var inte tillräcklig längre. Att ordna det egna landet var inte gott nog. Sverige skulle bli en humanitär stormakt och rädda hela världen.

Därmed började förfallet av vårt egna samhälle.

Det jag tror behövs nu, är politisk realism. Släng ut alla visioner och storslagna idéer. Kom ned på jorden och börja laga allt det fina vi hade men som gått sönder, som läcker, som rostar.

Det är politik utan glamour, och politiker beredda att smutsa ner händerna, som vi behöver.

Och dags för väljarkåren att sätta realism före utopism."

*"Enda sättet att minska risken för eller konsekvenserna av en politik man inte önskar är därför att minska politikens totala inflytande", skriver Per-Ola Olsson på GP:s ledarsida idag.

"Därför bör både väljare och politiker sträva efter ett styre som inte märks. Som levererar det vi kommit överens om att det offentliga ska leverera – vård, infrastruktur och skolböcker som inte beskriver Berlinmuren i presens – men som inte detaljstyr människors liv."---

"Politiker som vill koncentrera makten till sig själva saknar uppenbart förtroende för väljarna. Som att de är bättre lämpade att bestämma över människors liv än vad människorna själva är. Förtjänar de då verkligen väljarnas förtroende? För det är inte politikerna som delar med sig av makt till människorna, det är människorna som delegerar makt till politikerna."

#21: Att man tidigare såg upp till överheten har väl andra orsaker än att dåtidens politiker skulle vara bättre på något vis.

Det finns väl mycket usla både beslut och partideklarationer som dessa starka landsfäder kan anses vara ansvariga för.

Är det inte så att det finns en önskan att glorifiera det som en gång var?

#22: Absolut - det finns en skönhet med diktatur - det blir inte lika mycket stoj och bråk när alla vet vad som gäller.

Kanske man skulle förbjuda dåliga ledare som ett gott förbättringsarbete för så skrev man väl inte förr?

#23 Jag tror att forna politiker sket i om de beslut man fattade riskerade till en avhyvling av linjedomarna i Konstitutionsutskottet. Så är det inte idag- kallas man till KU så blir det feta rubriker i ridningarna som om man redan vore dömd.

#24 Ledarskribenten förordar knappast diktatur. Fast man måste kanske läsa hela ledaren för att inse det.

#25: När man tittar bakåt på de beslut som togs ser man hög grad av översitteri och man får ett annat perspektiv på den kritik Sverige fick på den tiden.

Att Sverige var närmare kommunism och toppstyrning än en demokrati. Det var kanske inte så man uppfattade i då:et men idag ser det oroväckande illa ut.

#26 Så hellre då ett samhälle där kriminella inkräktar på våldsmonopolet, där tågen inte går i tid och där man söker strid istället för samförstånd för att lösa de problem som vårt samhälle står inför, än ett samhälle där politikerna tog sitt ansvar och rakryggat tog konsekvenserna när de hade misslyckats?

Vilken politiker av idag hade vågat agera som Fälldin gjorde när U137 stod på grund i ett känsligt område? På den tiden hade vi inte NATO i ryggen när Fälldin beordrade "håll gränsen".

För mig skedde devalveringen av den politiska hedern i höjd med Mona Sahlins entré på arenan.

#27: Det har inget med kriminalitet att göra att man använde den politiska makten som översitteri mot vanliga medborgare.

Då var det den politiska makten som var kriminell i vilket fall så var det knappast demokratisk.

#27 Sannolikt hade Sverige ett mer homogent samhälle som gick i takt med varandra.
Idag spretar det ju betydligt mer.

#29: Ja på gott och ont.

#26 När det avslöjades att sossarna hade den olagliga (och för riksdagen okända) underrättelsetjänsten IB kom det fram att de ägnat sig åt lika olaglig åsiktsregistrering av bland annat kommunister.

Och hela samhället var ju några snäpp längre åt vänster då. Den som vill kan ta en titt i antologin En liberal utrikessyn av LUF. Där kan man bland mycket annat läsa en lång hyllning till Maos Kina, av den inte helt okände Hans Bergström.

#31 Vad tyckte majoritetsbefolkningen om det?

#32 Stödet för sossarna sjönk efter IB-avslöjandet, vilket ledde till den så kallade jämviktsriksdagen 1973. Valet därefter fick vi som bekant den första borgerliga regeringen på 44 år.

#33 Och det berodde på IB-affären?

Jag gissar att en klar majoritet av befolkningen inte sympatiserande med kommunister. Hur mkt brydde sig befolkningen på riktigt?
Väldigt få skulle jag tro.

Pratar vi om samspelet mellan politiker och ”folket” så har vi dels ett helt annat samhälle (media, informationsflöde etc)idag och dels andra dilemma att brottas med.
Ett samhälle som är mer splittrat och polariserat, vilket gör det oerhört mkt svårare för politiken att navigera i.

#34 Bara ett konstaterande att så var fallet. Kärnkraftsfrågan verkar ha varit en annan viktig fråga som minskade stödet för sossarna på 70-talet.

#36 Utfallet, ja. Men inte exakt vad det berodde på dvs IB-affärens betydelse.

Hypotes: ”IB-affären fick sosseväljare att rösta höger…”

Nja, det tror jag inte.

#31 ff Jag hade hunnit bli vuxen vid den tiden och stod mer till vänster än idag, och då hade jag mina sympatier hos Bratt och Guillou. Men det kändes som om allt var fördolt i dimma, och vad som egentligen hände tror jag aldrig blev offentligen klarlagt.

Det var ju en turbulent tid, med sjukhusspionensom ett parallellt fall, där tvillingdetektiverna Holmér och Ebbe Carlsson deltog i utredandet (senare skulle de ju också jobba ihop i Palmeutredandet). Men något samband mellan IB-affären och sjukhusspionen kunde väl aldrig påvisas, vad jag minns.

#39
”…vad som egentligen hände tror jag aldrig blev offentligen klarlagt.”

Nej, och det hänger nog samman med den tidens informationsflöde.

#40 Ja, det var ju inget överflöd av TV-kanaler, till exempel…😏

#41 Nä, inget internet och 2 TV-kanaler fram till 31/12-87.

#42: Visst var det bättre förr - och reklam tv var farligt för det hade Bengt Göransson bestämt.

På tal om Bengt Göransson:

https://www.karinenglund.com/2014/04/och-nu-blir-det-inte-reklam/

PS Bengt minns jag bara till namnet och reklamfrågan kopplade jag inte till honom. Intressant uppslag initierat av Pytteliten.

…och det blev OT, sorry.

#45: Fast ni gillar väl reklam-TV med tanke på all kritik ni vänder mot public service fåran?

#46 Vilka är ”ni”?
Eller menar du mig?

#47: Jag menar ni som skriver på debatt - ingen nämnd - ingen glömd.

Tex här:

https://debatt.ifokus.se/discussion/1478954/public-service-en-sista-ddr-utpost

Tror att ni vet själva vilka artiklar jag avser om ni inte gjort avbön vill säga.

#48 Aha, jag kan bara svara för mig själv.

#49: Ok och det innebär?

#48 Förstår inte varför man nödvändigtvis skulle gilla reklam bara för att man upplever att public service som man är med och betalar avgift för har haft och fortfarande har en stark vänsterlutning.

(Lika bra att säga det, eftersom det annars lär dyka upp: reklamkanalerna är förvisso heller inte gratis- endera betalar vi för dem med en månadsavgift eller/och genom det som bakas in i priset i affärerna, men det är en annan historia. De gör knappast anspråk på nyhetsförmedling, om man bortser från TV4.)

#50 Precis som det låter. Jag svarar bara för mig och inte som någon ”talesman” för någon annan.

#51 Jag är inte emot Public Service, tvärtom anser jag att det behövs. Det fyller en funktion, men med det sagt så måste man kunna diskutera och få kritisera Public Service.

För övrigt:

https://debatt.ifokus.se/discussion/1566249/public-service-och-%22opartiskheten%22-2

#53 Instämmer i det konstaterandet (och i länkhänvisningen).

#39 Dessbättre är det inte så höljt i dunkel längre, efter att den så kallade Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes i slutet av 90-talet. När kommissionens rapport kom 2002 kunde vi exempelvis läsa följande i en DN-artikel:

"Det är en mörk och i flera stycken tidigare okänd bild av Sverige under kalla kriget som nu ges. Framför allt i fråga om antalet personer som drabbades av statens misstänksamhet.

Totalt var över 100.000 svenskar hemligt registrerade i slutet av 1960-talet. Enda skälet var ofta att de befarades vara kommunister. Informationen kom inte sällan från socialdemokratiska angivare, som värvats av militärens och s-rörelsens gemensamma spionorgan, IB. Mellan IB, Säpo och militärens säkerhetstjänst utbyttes information flitigt, enligt rapporten.

Säkerhetskommissionen fastslår nu att en stor del av dessa personer aldrig borde ha hamnat i registren. Säkerhetstjänsternas hotbilder var helt enkelt schablonartade, överdrivna och inaktuella, anser man.

- Nästan inte något enda fall ledde heller till några brottsanklagelser, konstaterar Gunnar Brodin.

I rapporten sägs att 1960-talets och 1970-talets socialdemokratiska regeringar bar ett tungt ansvar för att registreringen blev så omfattande. Direktiven till säkerhetstjänsterna präglades, enligt kommissionen, av dubbla budskap. Såväl Olof Palme som Tage Erlander och dåvarande försvarsminister Sven Andersson ska ha varit väl införstådda i verksamheten. Varken Ingvar Carlsson eller Sten Andersson, som båda tillhörde regeringskansliet under de aktuella åren, har emellertid velat medge något politiskt ansvar inför kommissionen, erfar DN."

"Enligt Brodin har åklagare begärt och domstolar godkänt telefonavlyssning på alldeles för lösa grunder. I flera fall ska sådan avlyssning ha pågått i över tio år. JO och JK ska också ha fått signaler om övergrepp mot enskilda utan att agera.

- En viss solidarisering mellan tillsynsmyndigheterna och säkerhetstjänsten kan inte uteslutas, säger Gunnar Brodin."

I en faktaruta under artikeln kan vi läsa:

"Rikets säkerhet och den personliga integriteten är namnet på Säkerhetstjänstkommissionens betänkande.

Den tillsattes 1999 för att 'uttömmande' och 'definitivt' klarlägga de svenska säkerhetstjänsternas inrikes verksamhet.

Kommissionen har främst studerat säkerhetspolisen, den militära säkerhetstjänsten och IB.

Kommissionen har kunnat tvinga personer att vittna med hot om fängelse.

Kommissionen har hämtat material från Säpos och den militära underrättelsetjänstens arkiv jämte Riksarkivet, Krigsarkivet och en del arkiv i Tyskland och USA."

https://www.dn.se/nyheter/sverige/hemlig-registrering-av-over-100000-svenskar/

Säkerhetstjänstkommissionens rapport kan läsas här. Har själv bara skummat.

https://data.riksdagen.se/fil/8359C81B-135C-485F-8914-33A1872C5EDD

#53: Men om ni nu gillar public service varför skriver ni den då hela tiden?

Liknar den med öststatsfasoner och det är ju ändå den tiden ni försöker hylla fast ni är inga sossar?

Jag förstår inte faktiskt vad det är ni vill föra fram,

Om man inte har reklamfinansierade kanaler då får var och en betala en peng för ni vill väl ändå inte att fler tv-kanaler ska statssubventionernas?

https://debatt.ifokus.se/discussion/1566249/public-service-och-%22opartiskheten%22-2

#57 Jag kan bara svara för mig själv.
Du ställer frågan till mig, men jag är inte talesman för en dylik grupp.

#58: Men det verkar inte som du ens kan prata för dig.

Vad beror den här smutskastningen av public service på när ni egentligen önskar er tillbaka till det ni så föraktfullt kallar sossetiden?

#57 Det där med att inte förstå vad någon vill föra fram är en fråga som nog skulle kunna spelvändas här.

Vad gäller diskussionen om Public Service så finns det ju andra trådar för den diskussionen, som framgår av länkar här ovan. Men för att avsluta den frågan för mig här så består ju radio- och TV-kanalerna av mer än nyheter och samhällsdebatt- musik och nöje diskuteras kanske oftare på andra sidor än på en sida som ägnas åt debatt? Själv skriver jag gärna positivt (oftast) om kanalerna på Sport och Nostalgi iFokus till exempel. Och det förekommer även högkvalitativa samhällsprogram på resursstarka SR och SVT, ofta producerade av externa bolag inom och utom landet.

Är man missnöjd med någon av reklamkanalerna så går det att avsäga sig abonnemang (som inte ingår i eventuell hyra för boendet), men public service får man betala avgift för oavsett om man tittar och lyssnar eller ej. Det bidrar också till att det bör medfölja större uppmärksamhet på hur man förvaltar medlen.

Därmed avslutar jag denna debatt för min del här.

#59 Är jag anklagad för något?

#60: Kopplingen var Bengt Göransson och en förhärligande av att det var bättre förr. 😊

#61: Nej inte alls - jag ville bara höra en förklaring om det vanns någon substans i ett gnäll men det visade sig att gnället inte gick att förklara.

QED.

#62 Det går sällan eller aldrig att förklara så att du förstår. Gissar att du inte vill förstå, vilket skapar märkliga diskussioner.
Som Fornöga skriver:

”Det där med att inte förstå vad någon vill föra fram är en fråga som nog skulle kunna spelvändas här”.

För övrigt visade det sig att, se #44, Göransson gillade reklam (enligt Karin Englund):

”Du har verkligen rätt i att reklam är mycket. Det lustiga i Bengt Göranssons fall är att han är rätt förtjust i reklam av alla de slag.”

Vilket inte stämmer överens med ditt uttalande om att han ansåg att reklam var farligt.
Var har jag skrivit att det var bättre förr (i denna tråd)?
Det jag skriver i #42 är inget som betyder att ”det var bättre förr” utan snarare att det var annorlunda.
Tror ingen, förutom möjligtvis Pyttelite, kan säga emot att medialandskapet och informationsflödet såg väsentligt annorlunda ut då, jämfört med idag.
Just beroende på det jag skrev.

Jag tar sällan några längre diskussioner med Pyttelite, när jag tycker att jag sagt det jag har att säga. Det kan bli hur mycket tuggande som helst. Inte minst om vad som är tillförlitliga källor.

#64 Instämmer👍🏼

Lite till om IB. När Jan Guillou och Peter Bratt åkt i fängelse anordnades stora stödgalor av den svenska artisteliten. Bland de medverkande fanns Hasse och Tage, Gösta Ekman, Olof Buckard med flera.

Här läser Tage Danielsson 1975 en liten dikt om det rätts(o)säkra spektaklet. Kan tänka mig att detta i viss utsträckning bidrog till att sossarna förlorade valet 1976. Men kärnkraftsfrågan var troligen viktigare.

#66 Ja, Tage Danielsson, Astrid Lindgren och Ingemar Bergman var ju alla ett svårt motstånd för sittande socialdemokratiska regeringar. Om det redan då fanns "armlängds avstånd" till kulturen så fick man "armbåge" tillbaka…😉

#67 Och i Astrid Lindgrens fall blev det knappast bättre för partiet när Gunnar Sträng påstod att hon inte hade kunskap om skattesystemet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien