"5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas."---

Språklagen

#1 Det ger ju onekligen en fördel att behärska språket som råder i ett samhälle. Inte för min skull utan för den enskilde individen.

Staccatosvenskan gör landvinningar.

#3: Ja, "gatans språk" läcker oavbrutet in i standardspråket, och har gjort så sedan kulturens gryning.

En påskyndande faktor idag är Internet.

Den som från början har en svag "språkkompass" är särskilt sårbar för sådan påverkan.
Här skulle jag vilja säga något om vårt skolsystem, men jag avstår pga risk för att halka ur trådämnet…

#1 Kommer åter att tänka på Internationella Engelska Skolan, där en stor del av undervisningen sker på engelska.

Säg wallah…

Avdelning töntigt värre.

#6: En ungefärlig svensk synonym torde vara "gudskelov"….

#7 Nej, snarar Allahske lov 😂

#8: Ok då….vad han nu råkar heta……🙂

Ryssarna säger: слава богу

#9 Töntigt och andefattigt.

Shalom

Vårt språk är fullständigt fullspäckat med lågtyska ("plattyska") ord och uttryck.
"Läckaget" torde ha pågått åtminstone från hansa-epoken, och ett bra tag framåt.

Enbart i det jag nyss skrev, återfinns en rad influenser från den tiden….vi märker det inte ens…

#12: Än värre är det att man är mer intresserad av att jaga stavfel och grammatiska fel idag jämfört med hur det historiskt har varit.

Kan det vara så att det faktiskt är onaturligt att ha ett statiskt språk?

Ortensvenska är fånigt.

#14: Absolut men det är väl alla dialekter?

#15 Särskilt när folk lägger till sig med ortensvenska för att verka coola. Det är de inte…

#16: Så du menar att är man göteborgare ska man inte prata stockholmska?

#16 Jag har tittat på underhållningsprogrammet "IFS - invandrare för svenskar" på SVT några gånger och tycker att det är rätt roligt. Intressant är att de tävlande, som i motsats till panelen är "kärnsvenskar", i hög grad svänger sig med "ortensvenska" eller engelska. I mina öron låter det rätt töntigt.

#18 Håller med…

Lappri..! …brukade min morfar utbrista när någon t.ex. gjort sig illa.

Ett arv från den massiva lågtyska språkimporten, och ett ord som tillhörde hans generations ungdomsslang.

Scheiße…

#21: Är det ortenslang?

https://www.saob.se/artikel/?unik=S_01287-0251.caD4

Tänk vilken fin språkvetare Strindberg var …

#22 Nej, det är tyska…🇩🇪

Jag är ingen poddlyssnare av rang, men jag råkade lyssna på den senaste Vetenskapspodden på P1 som handlade om vår besatthet av USA, och där kom även språksmittan in. Där fanns påminnelser om tidigare språkpåfyllningar från franskan och tyskan liksom vetskapen att ett språk måste hållas levande genom förnyelse men att förändringen nu sker i en snabbare takt och tränger undan svenskan på alla samhällsnivåer. Franskan på Gustav III:s tid talades ju i slott men inte i koja, men nu sker förändringen i alla samhällsskikt.

#24: Om det stämmer vad är problemet?

Språkmässigt är svenskan, norska och danskan samma språk.

Vad är problemet att språken förändras?

Vad är syftet med ett språk?

Läs gärna detta - jag saknar verkligen runalfabetet - vilka barbarer som tog bort det!

https://www.isof.se/svenska-spraket/lar-dig-mer-om-svenska-spraket/svenskans-historia

Om vi nu ska problematisera så kan man ju ta som exempel att vi svenskar, för att generalisera, har en tendens att överskatta vår kunskap i det engelska språket (det går säkert att hitta någon undersökning som säger motsatsen). Omtalat var ju när vi gick med i EU och rätten att kunna tala i parlamentet på sitt hemspråk kom upp. Då framfördes det från svensk sida att vi svenskar är så bra på engelska att vi behöver inte någon tolkning från svenska. Lika mycket överskattning av engelskkunskaperna som brist på förståelse för det egna språkets ställning…

Och kanske är det inte de "streetsmarta kidsens" (^😉) bruk av engelska glosor och uttryck som är det värsta bekymret, utan att det ligger på en helt annan nivå, om vilket man bland annat kan läsa här.

En liten ”kurs” i nya ord, för ”gammelsvensken”.

#26 Vill man fördjupa sig i frågan om svenska språket i EU-politiska sammanhang i våra dagar finns det läsning här.

#28: Så du menar att en enkät utskickad till 21 personer är ett tillförlitligt underlag och varför är det så intressant hur dessa folkvalda använder det svenska språket?

Jag justerar - det var 13 som svarade …

#28
”Oavsett engelskkunskaper skulle nog ändå de flesta hålla med om att det är en lättnad att få uttrycka sig på och lyssna till sitt starkaste språk. Som slutkläm vill jag därför ge en ödmjuk uppmaning till parlamentarikerna: fortsätt så, men glöm inte tolkarna!”

#29 Nej, du behöver inte lägga några ord i min mun- var har jag talat om "tillförlitligt underlag"? Det var bara ett lästips för den som vill läsa mer om svenskans roll i EU (se gärna länktipsen i artikeln också).

För övrigt är det kanske värt att notera att endast 7 av 21 svenska parlamentariker bemödade sig att besvara enkäten- trots allt är ju ISOF en statlig myndighet som kan ha bruk för det insamlade materialet.

#31: Jag lägger inga ord i din mun jag sakgranskar ditt inlägg som jag utgår ifrån finns där som ett led i diskussionen men jag borde vetat bättre vid det här laget och knipit käft.

Självklart är det bidrag du kommer med en utmärkt läsning om man vill veta svenska språkets roll inom EU.

#32 Det är inte att "sakgranska" att göra påståenden om vad jag menat. I övrigt är det förhoppningsvis läge att avsluta det här stickspåret, åtminstone gör jag det.

#33: Jag läste den referens du angav det är att sakgranska - märk inte ord.

#34 🤐

Guzzen snea, dags att gitta…

Om man på allvar vill stärka positionen för "ärans och hjältarnas språk", borde det kampanjas för mer läsning från tidiga år.
Det stärker både ordförråd, stilistisk säkerhet och förståelse, vilket i förlängningen minskar behovet av "nödord" från andra språk, eller konstruktioner som tycks hämtade från barnens värld.

#37: Jo men läsning och hantering av språk sker inte alltid via fysiska böcker utan kan vara lika värdefullt dia figitala kanaler tex e-böcker eller annan kommunikation.

Språk är trots allt ett verktyg och behöver inte alltid vara en skönkonst.

#38: Nej, jag fördömer inte läsning på skärm, om det nu är ett krav.

Däremot tror jag att skrivning med penna är en underskattad metod för att "scanna in" rå kunskap i hjärncellerna.

Nej, språk måste, likt konsten, inte vara vackert, men den som är förtrogen med hantverket har utan tvekan ett försprång framför nybörjarna…..

”Beror det på sociala medier? Ljudböckerna? Digitaliseringen i stort?
Oavsett vittnar flera universitetslärare på skånska topputbildningar om att studenterna har svårt för att läsa böcker.
– De säger: ”Jag kan inget, jag vet inget, please help me”, säger Elisabeth Friis, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.”

https://www.hd.se/2024-11-11/skanska-toppstudenter-kan-inte-lasa-bocker-orkar-inte/

OBS! Betalartikel

#40: På vilket sätt skulle dessa ellever vara toppstudenter?

Om de vore det så anpassade de väl sig efter vad som krävs.

Vad är det för böcker de inte kan läsa?

Kan det vara så att universitetsutbildningarna ska förnyas?

Eller kan det vara så att talspråket tagit över så skånska elever inte klarar av rikssvenskan?

#41 Artikeln får ses som ett inlägg i debatten.
Jag har inte skrivit artikeln.

#42: Och jag kan inte lösa den ety det är en betalartikel.

Kan och vara så att jag är för digitaliserad …

Har journalisterna inget vettigt att skriva om?

#43 Så kan det vara, vilket inte hindrar att (troligen) väldigt många andra kan göra det.

#44: Tror inte att det är så - det är nog inte så många som prenumererar på HD.

Men borde inte universitetslärarna få användning av sin pedagogik - är det inte lärarna som står för bedömning under hela resan?

Jag måste säga att jag trots min läskunnighet inte förstår hur skolan fungerar.

Däremot förstår jag att man kan använda digitalisering och internet som anledning till att man inte fullföljer skolmålen.

Endast som en notis i sammanhanget:

”Lanseringen av +Allt i början av 2023 har varit en bidragande faktor. I december hade omkring 60 000 Local-kunder prenumerationer som genom +Allt ger dem tillgång till en stor del av Bonnier News journalistik i det paketet, till exempel DN, Expressen och över 40 lokala tidningstitlar.”

#46
https://www.hd.se/2024-02-16/fler-laser-hd-anda-minus-i-bokslutet/

#45: >> är det inte lärarna som står för bedömning under hela resan? >>

Men, om även lärarna är offer för den språkliga nedrustningen och tröskelsänkningen…?
Detta har ju pågått ett antal decennier vid det här laget.

Digitaliseringen tror jag inte är grundorsaken, men den hamnar tveklöst i samma vågskål med påverkande faktorer….

”HD och Sydsvenskans artikel om skånska toppstudenter som inte kan läsa böcker har gett eko hela vägen in i regeringskansliet.”

https://www.hd.se/2024-11-12/vi-riskerar-att-fa-funktionella-analfabeter/

OBS! Betalartikel

#49 Även Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus beger sig in i debatten som initierades i Sydsvenskan/HD om att många av dagens studenter inte kan läsa böcker.

#49 Här är reaktionen i regeringskansliet.

Ur länkade HD-artikeln:

"Johan Pehrson leder ett parti som haft stora möjligheter att påverka utvecklingen. Under de senaste decennierna har flera utbildningsministrar från Folkpartiet och senare Liberalerna varit drivande i Sveriges skolpolitik. Jan Björklund satt vid rodret när 2011 års läroplan togs fram, den som fått hård kritik från forskarhåll för att den var så full av andra ämneskrav att baskunskaper som lästräning knappt fick plats.

– Kursplanerna skulle ha stannat vid ett starkare fokus på grunderna för undervisningen, särskilt på låg- och mellanstadiet, säger Johan Pehrson idag.

Utbildningsministern är självkritisk på två punkter till. Han anser dels att borgerliga regeringar bidragit till att friskolorna haft ett så ”slappt ramverk” att skolresultaten har påverkats. Dels att hans parti borde ha reagerat på det överdrivna fokuset på digitalisering i grundskolan.

– Vi från Liberalernas sida borde ännu tidigare vågat gå till storms mot skärmhysterin, flera forskare larmade ganska tidigt."

Så nu ska liberalerna rädda oss från den egna ministern som, enligt egen utsago, räddade oss från den tidigare flumskolan? Själv bävar jag mest för vad som kommer, om de ska fortsätta att vara med och utforma skolpolitiken.

Heder åt den som erkänner sina egna misstag och felbeslut.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolminister-lotta-edholm-l-medger-felsatsningar-pa-digitala-verktyg-nu-betalar-vi-priset

Eftersom denna tråd till stor del kommit att handla om läs- och skrivkunnighet istället för vårt språks ställning i samhället öppnas en tråd för den senare diskussionen.

"Regeringen tillsätter en utredning om obligatorisk språkförskola och språkkrav för förskollärare," skriver SVT Nyheter. Utredningens förslag ska redovisas senast den 15 december 2025.

I förrgår var det sextio år sedan den tragiska flygolyckan på Ängelholms flygplats där endast 12 av de 43 ombordvarande överlevde. I SVT:s minnesprogram om händelsen (gjort för tio år sedan) som nu kan ses på SVT Play sändes intervjuer med överlevande och ögonvittnen gjorda något dygn efter olyckan, och trots den traumatiska situationen gav de intervjuade sammanhängande och klara vittnesmål av händelsen- inga "va", "liksom", inga anglicismer och ej heller några avbrott i eller omtagning av meningar. Och när några av dem femtio år senare intervjuades (2014) hade de fortfarande kvar en formuleringsförmåga som blir alltmer sällsynt i vårt talspråk. Kanske låter jag gammaldags när jag hävdar att språket har utarmats under de senaste decennierna?

#56

#56: Jag instämmer i din reflektion.
Att höra tal på vårt äldre, rikare språk, är njutbart i alla dess nyanser.

Dock tänker jag, att det troligen krävs en lyssnare som är kapabel att ta det till sig, för att det skall bli uppskattat.

Fler färger på paletten ger rimligen större förutsättningar att göra sig förstådd, än motsatsen.

Den som förespråkar korta budskap må betänka, att t.o.m. en haiku-dikt förutsätter ett rikt ordförråd, för att till fullo kunna förmedla upphovsmannens tankar.

Är jag en "hopplös boomer" härvidlag, bjuder jag på det…🙂

Det är fler elever i årskurs 9 som får godkänt i engelska än som får det i svenska, enligt de nationella proven 2023/24.

Källa.

#59: Kan det vara så att kraven är högre för svenska?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/harda-kritiken-mot-nationella-proven-fler-lagstadieelever-borde-fa-f-i-svenska

#61: Hur kan den texten godkännas? Den är ju käpprätt åt h-e. 😡

#61-62: Det kan bara förklaras med att vi idag ser resultatet av flera generationer lärare, som också fostrats utan språkkompass….
Okunskapen har "odlats" fram under ganska lång tid, och är inget som plötsligt har hänt.

#63: Ja, tyvärr är det nog så.

Det finns sannolikt en rad olika faktorer till varför det ser ut som det gör.

Var fjärde elev som valt svenska som andraspråk lämnar årskurs 9 med ett F i betyg i ämnet, enligt SVT, som gått igenom Skolverkets statistik från 2014 och framåt. Samtidigt saknar hälften av lärarna i SVA behörighet.

#66: Man kan ju oxå fundera över hur länge dessa ungdomar varit i Sverige och hur länge de studerat svenska.

Kompletterar med frågan om hur många dessa är?

Det framgick visst inte.

Är de fyra stycken elever eller 400 000?

#66: Alla barn som söker asyl och även papperslösa har rätt till skolgång från 6-18 år.

Hur många av de ungdomar som fått F i sina språkkunskaper bor kvar i Sverige idag?

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Medan-du-vantar/Skola.html

"Minst C i svenska kan bli ett krav för att komma in på lärarutbildningen. Men konkurrensen om platserna är så låg att drygt 40 procent av studenterna inte hade kommit in om kravet gällt i dag, enligt en beräkning för lärarutbildningarna i Västsverige," skriver GP i inledningen till en i övrigt läslåst artikel.

"Delar av den högre utbildningen i Sverige kan snart stå utan svensk kurslitteratur.
Om regeringen inte agerar snabbt kommer bristen på kurslitteratur att sänka Sverige som kunskapsnation", skriver Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna på Expressen debatt. Kornhall skriver bland annat:

"Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar på svenska universitet och högskolor, trots att forskning visar att det försämrar undervisningskvaliteten och inlärningen hos studenterna, dessutom larmar lärosäten om försämrad läsförmåga och förändrade förväntningar bland studenter på hur krävande studierna ska vara."---

Hade emellanåt sådan tur när jag läste i Umeå att alla som pratar "utrikiska" var frånvarande på föreläsningar. Då blev det svenska i stället.

Men jag förstår irritationen hos föreläsarna, som förberett sig på engelska.

”Har svenskan någon framtid? Kommer engelskan att ta över?”, frågar språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson i GP och svarar själv:

Detta är rimligtvis dagens allra största språkfråga, men här kan vi känna oss rätt trygga. Visst blir det fler engelska ord i både tal och skrift, hos både yngre och äldre. Men granskar vi hur folk verkligen talar och skriver, så är meningarna uppbyggda enligt svensk grammatik och med svenska ord.

Visserligen är det lätt att lägga märke till lånorden, men våra barnbarns och barnbarnsbarns modersmål kommer att vara svenska.

Det känns betryggande, men vi kan ju ändå begränsa användningen av engelska lån i vårt eget språkbruk."

Krönikören Åsa Linderborg i Aftonbladet har sett "Love is blind Sverige" på Netflix och misströstar över de ungas språk, så som vi gamlingar plägar göra…😉

"Alla pratar likadant, visar det sig. Unga människor har ett sånt uniformt och torftigt ordförråd, att kärlekens ömma planta tvingas kämpa sig upp genom en verbal öken.

De engelska glosorna med försvenskade varianter – connecta, good mood, turner, kommunicera, relatera, reflektera och så vidare – står som spön i backen, vilket man väl inte ska förvånas över anno 2025."---

"”Det är så sjukt!” och ”Shit va’ sjukt!” utropas 46 gånger i de fyra första programmen.

Den som ansvarar för textningen verkar tycka att jobbet är väl ensidigt, eftersom sjukt ibland ändras till galet: ”Det är så galet!”.

Sjukt nog har jag suttit och räknat."---

^{Fast mera explicita anglicismer än kommunicera, relatera och reflektera finns det nog i och för sig. 😏}

#73 Undertextarna har ett styvt arbete med att hyfsa språket i program som "Love is blind Sverige" med flera, men de märker att språkbruket blivit torftigare och mer svårbegripligt.

https://www.svt.se/kultur/undertextaren-marie-roos-hyllas-rattar-sprakfel-i-love-is-blind

https://www.svt.se/kultur/undertextaren-om-sprakforvirringen-har-blivit-mycket-vanligare

Ett av de få program jag ser på TV4 är "Förrädarna"- man förstår varför det har höga tittarsiffror! Men en sak irriterar mig: alla denna engelska som vissa svänger sig med, inte bara enstaka glosor utan hela meningar. Speciellt drabba(n)de är Farao Groth och Amie Bramme Sey, den senare röstades dock turligt nog ut i första avsnittet. Att Maria Montazami också håller på likadant är kanske i någon mån ursäktat av att hon bott i USA en längre tid. Nej, tack och lov för den timide Björn Hellberg, som talar vårdat och inte verkar ha samma behov av att synas och höras!

#75: Snart bräker vi alla på Youtube-amerikanska…..

-Haajgajjs…!
-Ååhmajgadd…!

😬🙂

#76 You nailed it! 😉

Fan va' nais asså!!

.

.

Sjuhäradsbon Ron är amerikan men har har bott i Sverige i 19 år. Han har dock inte lärt sig svenska, och ett av skälen till detta är att vi svenskar är så sugna på att prata engelska med en amerikan. Han vädjar därför till de kunder som tänker äta på hans nyöppnade amerikanska diner att trots den omgivningen och trots Rons ursprung att försöka prata svenska med honom.

Länk.

#81: Det finns ju andra sätt att lära sig svenska också, men har hört flera engelsktalande i Sverige säga samma sak. Hade en engelsklärare en gång och hon förstod svenska men kunde knappt tala det, eftersom alla pratade engelska med henne. Så hon fick aldrig tillfälle att öva sig på att prata svenska.

Å andra sidan var jag tillsammans med en amerikansk kille en gång och efter ungefär ett år i Sverige pratade de flesta svenska med honom - utom jag. 😁 Eftersom vi alltid hade pratat engelska så kändes det konstigt att byta till svenska.

"Plocka upp din hund skit där vi klipper gräset"

Från utsatt skylt vid en gräsmatta, visad i Facebook-gruppen Sverige mot särskrivning.

#20: Vilket märkligt sammanträffande. Har i veckan börjat läsa en roman för en kurs jag läser (Det går an, C Almqvist), och i den använder en karaktär detta ord. Det fastnade i huvudet och jag hade tänkt kolla upp vad det betyder men hade inte gjort det än, och så råkar jag läsa denna tråd och stöter på det. :')

Om än jag håller med om att det vore sorgligt om svenskan utkonkurrerades av engelskan, så måste folk sluta bete sig som att lånord från andra språk är något nytt. Svenskan har massor med lånord från bl.a. tyska, franska, romani och latin. Att vi tar in engelska lånord är inte i sig ett hot mot språket.

Har f.ö. bott i en stockholmsförort och tycker att ortensvenska är charmig, och att det är fascinerande när flera olika språk blandas som de gör där.

Är vi inte bara människor allihop med olika dialekter och språk ska det vara så svårt och motigt att få artikulera sig på sitt vis så som vi växte upp och lärde oss en gång.

Vi gamla Svenskar vi går mer och mer ur tiden vi förstår inte språk alla gånger vi kommer upp i åren men vi har vår historia med oss och den är vi stolt över den kommer aldrig att försvinna. den ska vi kämpa för men ny ord och sånt det går inte hem hos mig och min generation.

Sånt undanhåller jag mig och vill inte vara med om det får räcka nu vi är Sverige och vi är bäst och det är ett land vi ska behålla.

#86: Du menar alltså att så som svenskan var just när din generation var ung var den rätta svenskan som ska bevaras? För den var annorlunda innan det och förändrades därefter. Det blir också konstigt att fråga om man inte ska få "artikulera sig på sitt vis" (vilket också innebär att det kommer lånord från andra språk via invandring) för att sedan säga att du inte vill veta av "nyord" (som f.ö. är nödvändiga när nya företeelser uppkommer) och att det inte är något du vill vara med om. Snacka om motsägelser.

#84: Att du hittade "lappri" hos CJL Almqvist, tyder på att ordet haft en plats i svenskt språkbruk under väldigt lång tid.
Lågtyskan ("plattyskan") har influerat svenskan sedan medeltiden, och fler "svenska" ord än vi tror, härrör därifrån.
Som jag nämnde, användes "lappri" flitigt av min morfar, och jag har även hört ordet användas av andra ur hans generation.
Däremot verkar generationerna, födda en bit in på 1900-talet, och senare, ha tappat "lappri" ur sin vokabulär….

#87: Inga som helst motsägelser finns mer än dom som redan är förgjorda i vårt språk som vi ska bevara vart finns förståelsen för historien ?

Det är av vikt det är av kunskap om ett land som fått ge vika.

Vårt modersmål, vi är svenskar vi är Sverige vi är framtiden för vårt land vem är du att ifrågasätta det ?

Du har inget att komma med så länge du inte står upp för rättvisan att vårt språk är det enda rättvisa resten får du själv reda ut.

#89: Uppenbarligen så brister du i förståelse för historien om du inte inser att språket alltid har förändrats, och att det blir absurt att mena att så som språket var under en specifik period är "det rätta." Om språket inte hade förändrats hade vi fortfarande pratat fornnordiska.

Svenska prioriterat undervisningsspråk om studenterna får välja? 🤔

#91: Gillar hans jämförelse brett ut sig som en svulten lupin. 😁

Inglish åff kårs. 🙄

Sturtlujligt…!
[cit. Baloo i Djungelboken]

"En stärkt ställning för svenska språket på universiteten skulle både främja studenternas läsförståelse och minska klyftan mellan forskningen och det omgivande samhället", skriver Håkan Boström på GP:s ledarsida. Han anser att engelskan har en för stark ställning på svenska universitet.

https://www.gp.se/ledare/engelskan-har-en-for-stark-stallning-pa-svenska-universitet.ff2dbef4-751b-47d0-98b1-ff80947fcdbe

#83: Blir mer humor med skylten avbildad! (Har tillåtelse att använda bilden)

Danska språkvårdare oroas över engelsk påverkan på vardagsdanskan.

https://www.sverigesradio.se/artikel/danmark-oroas-nar-engelskan-tar-storre-plats-i-spraket

#97: Man behöver inte gå så långt som till grannlandet, för att se tendensen.
Visserligen har språk ständigt påverkats utifrån, och genomgår en kontinuerlig utveckling, men frågan är om förändringen någonsin gått så fort som idag…?

Det våras för pidginspråken…..😑

#98 Ja, grundtanken med den här trådserien är förstås vad som har hänt, händer och kommer att hända med vårt eget språk, men det kan ju vara av intresse att notera att det inte bara hos oss det finns en viss oro över det inhemska språkets ställning.

I Norge har de ju inkorporerat många engelska ord och uttryck, ofta utan att de och vi längre ser dem som inlånade. Norska språkrådets lista över adekvata norska ord att använda istället för engelska kan vara intressant att skåda.

Ny tråd.

⬅