Jag läser modersmål, läser det plus ett modernt språk :)

Rimligtvis så borde man lära sig svenska språket till att börja med. Engelska skall vara obligatoriskt och vill man studera ett tredje språk så bör det vara frivilligt och inte ett tvång. 

Finns många barn med bokstavskombinationer som inte ens klarar av ett andra språk.

#2 Jag tänker ungefär som du om detta men har fått för mig att ett tredje språk är fördelaktigt för ens lärande av något annat och inte språket i sig, men kommer inte ihåg vad det heter. Liksom andra delar av utbildningen som ibland inte känns lika nödvändiga eller användbara. Stör mig på att jag inte kommer ihåg vad det heter eller kan förklara det mycket bättre. Men om man kan ta reda på det kan man ju kolla hur stor fördelen är vs. om det är mer fördelaktigt att studera något annat istället. Om tredje språk måste vara obligatoriskt kanske elever som har vissa diagnoser inte behöver läsa ett tredje språk, de kanske kan erbjudas extralektioner i svenska och engelska som de kanske redan har svårt med, eller annat ämne om behovet är större.

#3

Förmodar att skolplanen är likadan överallt i Sverige och om det är så, så måste man läsa ett tredje språk. Pratade med en förtvivlad mamma som har ett barn vars har en diagnos och barnet har bokstavligen gått in i väggen för länge sen. Ingenting i vardagen fungerar som det borde. 

Dock så har jag för mig att det fanns vissa lärare som skulle försöka skräddarsy nåt anpassat schema för de barn som har det tufft med sina diagnoser. Om det var på lärarnas egna initiativ skall jag låta vara osagt då jag inte minns hela samtalet i detalj.

#3 Ja troligen. Lider med de som har svårt för språk - oavsett orsak och om man allmänt har problem med stress eller skoltrötthet som kan gå ut över alla studier och kan vara orsakad av studier… Mycket vanligt problem som verkar växa. Jag har gått in i väggen flera gånger under min skoltid pga plugget och att få problem med kroppen (fibromyalgi) hjälpte inte. Eftersom min sjukdom blev värre under högstadiet så lyckades mina föräldrar göra så att jag inte behövde läsa klart hela sista terminen av tredje språket utan påverkan på betyget. När alla andra hade lektion i tredje språk hade jag håltimme/rast. Handlade om väldigt få tillfällen men var ändå bra för mig

Menar du skräddarsy anpassat schema med alla ämnen eller bara språk? Båda är nog inte en du idé, beroende på diagnoserna. Tycker att skolan behöver anpassas mycket mer på individnivå, men förståeligt att det kan vara svårt att genomföra

#2 på min skola är det flera som slutat med MOS, vet dock inte hur det fungerar på övriga skolor men här går det iaf

Det är inte fel att lära sig ett tredje språk - men vilket? Själv skulle jag rekommendera tyska. Varför? Tyskland är ett av våra grannländer och vi har en bred kontaktyta på många plan.  Handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland har varit intensivt ända sedan Hansatiden och har hjälpt båda ekonomier att växa och utvecklas. Idag är Tyskland Sveriges största internationella handelspartner. På så vis är det ett språk som kan ge många fördelar när det gäller t ex jobb, karriär osv.

Vilka språk läser du BokDuvan? Fick du välja själv om du ville läsa ett tredje språk eller var du tvungen? Vad står förkortningen MOS för?

Jag har alltid haft svårt för språk, var nära på att få IG i både svenska och engelska och fick IG i tyska på högstadiet vilket resultera i att jag istället läste svensk/engelska i nian.

Gick inte mycket bättre på gymnasiet och efter misslyckat försök till att läsa spanska (stor brist också att vi inte hade nån lärare utan massa olika vikarier) så bytte jag och min kompis och läste matte E istället för språk och gick då ut gymnasiet med "specialutformat program" istället för Naturvetenskap med djurinriktning som var vad vi läste.

Engelska blev jag mycket bättre på och lärde mig i princip på egen hand efter skolan när jag börja lyssna mycket på engelska ljudböcker samt hänga och läsa på engelska sidor och böcker om mina största intressen (djur och ben).

Hade allmänt svårt för "teoretiska" ämnen i skolan och är mycket mer praktiskt lagd (vilket syntes på betygen där jag alltid fått superbetyg i praktiska ämnen).

Angående språk så är ju (såklart) svenska och engelska viktigt och bör ju helt klart ingå som "krav" men sen så är det ju bra om fler språk finns att välja på (själv hade jag gärna läst latin om det funnits även om jag nog inte hade lyckats med det heller eller faktiskt fått mer hjälp med svenskan och engelskan istället för att försöka få till ytterligare ett språk).

Dock känns det som att skolans sett att lära ut behöver förändras för att underlätta för alla. Själv är jag sent diagnostiserad med bla add och autismspectrum och hade nog klarat skolan bättre (och utan all den stress som ledde till utbrändhet och ett allmänt dåligt mående) om den varit bättre anpassad efter hur olika personer lär sig snarare än att försöka trycka in alla i samma läromall (har haft en del superbra lärare genom åren som varit perfekta på att förklara saker på massa olika sätt tills alla förstår och som gjort "teoretiska" ämnen betydligt mer "praktiska" vilket gjorde att jag faktiskt lärde mig något!

Nu blev det mer om skola i allmänhet än just språk.

#9 Intressant input. Latin skulle man kunna tjäna på med att förstå begrepp i andra ämnen. Att lyssna på engelska exponeras vi mer för idag än förr och det har skolan, iaf när jag gick, ordnat också så att man även jobbar så där. Vi kollade film och hade något kassettband  och medföljande bok. Kunde läsas uppgifter t.ex. översätt det man hör, en kort berättelse sägs och sedan ställs en fråga om den som man ska svara på. Att höra språk är en viktig del i att lära sig språk så det passar in här med att ta upp. Det är en typ av individanpassning man kan behöva göra rent allmänt i skolan. Ibland finns skolböcker som ljudböcker för de som behöver t.ex. dyslektiker

#10 Tyvärr hade jag rätt "klassisk" lärande när det kom till språk, läsa i lärobok och traggla glosor (något som inte funkar för mig). Hade det varit mer fokus på att läsa variant "skönlitteratur" eller "faktaböcker" (alla typer av böcker som jag hade stort intresse av att läsa helt enkelt) och ha möjligheten att ha ljudbok (gärna ljudbok med fysisk bok att kika i medan man lyssna) hade jag säkerligen kunnat klara språket i skolan mycket bättre än jag gjorde.

Kolla sällan film eller nåt sånt och de fåtal gånger vi gjorde det var det något, för mig, helt ointressant program (tror det hette 60 minutes eller nåt sånt) så det hängde jag inte alls med i.

Novachan utöver engelska och svenska valde jag Franska som ett tredje språk att läsa (moderna språk), det var inget val direkt utan man skulle läsa ett modernt språk helt enkelt. Hade ingen aning om att man kunde ansöka till rektorn om att välja bort det ämnet förrän min kompis gjorde det. Läser även modersmål på fritiden vilket är mandarin

Svenska i första hand, och sen Engelska är de språk jag tycker de skall undervisa om i våra skolor.

Ska man ha hemspråksundervisning, så kan de väl göra det i samma skolor, lokaler och med samma lärare som finns på sfi ? Varför stjäla ressurser och pengar från alla skolor ? pengarna och resurserna kan läggas på att anställa fler lärare, förbättra den ordinarie utbildningen etc.

Men det är vad jag tycker.

2023 #13 Modersmålsundervisningen är ett av flera tvisteämnen där tolkningen av Tidöavtalet går isär. Naomi Abramowicz på GP:s ledarsida:

"Skolminister Lotta Edholm (L) tog tydligt avstånd från riksdagsledamoten Patrick Reslows (SD) uttryckta förhoppning om att modersmålsundervisningen skulle avskaffas.

Men innan Edholm reflexmässigt avvisar ett SD-förslag bör hon fundera på om offentligt finansierad modersmålsundervisning för minoriteter verkligen hör hemma i Sverige 2023. Det är nämligen socialdemokratisk minoritetspolitik från 1970-talet."---

"För de föräldrar som tycker att det är värdefullt finns det inga hinder att se till att barnen lär sig sitt hemspråk. Många invandrargrupper är så pass stora att det inte borde vara några svårigheter att anordna det i egen regi.

Men det borde inte vara en lagstadgad skyldighet för det offentliga att utveckla invandrares språkliga identitet. Och det finns inget självändamål för en borgerlig regering att bevara en ursprungligen socialdemokratisk reform som har spelat ut sin roll för länge sen."

#14: Så språkforskningens teser har ändrats pg av Socialdemokraterna eller vad är det ledaren säger?

Texten säger att socialdemokratisk minoritetspolitik från 1970-talet inte nödvändigtvis är tillämpbar 2023, eftersom situationen förändrats sedan dess. Jag tycker att Abramowicz uttrycker sig föredömligt klart.

Det handlar alltså om en utredning som regeringen och SD gemensamt skall tillsätta med syfte att undersöka om modersmålsundervisning leder till sämre integration och språkinlärning. Givetvis kommer en sådan utredning att ta hänsyn till språkforskarnas åsikter, både i materialet och i remissrundan.

Sverigedemokraterna hoppas att utredningen ska leda till att modersmålsundervisning i skolan försvinner, med kommentaren:
"– Det är vår förhoppning, men vi kan inte föregå utredningen", sade Patrick Reslow (SD), ledamot i utbildningsutskottet i den artikel Abramowicz länkar till.

Den som föregår utredningen är uppenbarligen Lotta Edholm (L), som inte vill tillåta att någon uttrycker ens en förhoppning.

I januari 2019 var Edholm en av fem liberala politiker som skrev på Aftonbladet debatt:

"Först ska Liberalerna släppa fram en regering som inte kan överleva utan stöd från Sverigedemokraterna och sedan ska vi fälla samma regering när den försöker säkra stöd i riksdagen. Vi ska alltså både äta den politiska kakan och ha den kvar."

Fyra år senare sitter hon själv och mumsar på kakan i en regering som inte kan överleva utan Sverigedemokraterna.

#16: Fast att vi har modersmålsundervisning är ju kopplat till bättre inlärning och inte till några politiska teser.

Har vi människors hjärnor utvecklats till det bättre på 50 år?

Det är en personlig åsikt som en ledarskribent står för annars är det en sensationell nyhet.

#16 Den modersmålsundervisning som nu bedrivs tillkom också genom ett politiskt beslut- på 1970-talet. Som det står i ledaren som du uppenbarligen inte lyckas ta till dig:

"I samband med propositionen om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken från 1975 blev modersmålsundervisning statlig politik. Idén var att staten skulle hjälpa invandrare att bevara och utveckla sin kulturella och språkliga identitet, bland annat genom att erbjuda hemspråksundervisning. I propositionen utgick man – till skillnad från i dagens integrationspolitik – att många skulle vilja återvandra till sina hemländer, och att anpassningsproblem till det gamla landet skulle underlättas om man hjälpte dem att behålla sitt hemspråk."---

Diskussionen gäller sålunda inte modersmålsundervisningens effektivitet, utan att man när det politiska beslutet fattades utgick från att återvandringen skulle bli större än vad den de facto blivit. Eleverna skulle alltså förberedas för att kunna återintegreras i sina och föräldrarnas hemländer genom att behärska respektive språk.

#18: Jo det var naturligtvis ett politiskt beslut det mesta inom skolvärden beslutas väl av riksdag/regering men det var grundat på språkvetenskap.

Att vi nu ska diskutera huruvida vi har råd med att vara smarta är ju bara en penningfråga - antingen tar vi kostnaderna nu eller sedan och sedan innebär ökade kostnader.

#19 Det beslut som togs på 1970-talet var fattat på invandringspolitiska grunder, pedagogiken utformade inte politikerna. Den utredning man nu tillsatt skall som redan framgått undersöka om modersmålsundervisning leder till sämre integration och språkinlärning. Skall syftet vara att enligt 1975 års modell anpassa undervisning till återintegration i annat land eller leder den till försämrade förutsättningar i det land eleverna faktiskt lever i? Nog talat om sagda ledare för min del.

#18 Det är inget fel att ämnet tas upp.
Vad är den stora fördelen att individer som är födda Sverige, men med utländsk bakgrund, lär sig ett ”hemspråk”?

#20: Det finns tidigare utredningar man kan använda istället för att kasta pengarna i sjön.

Modersmålsspråksträning har inget med integration att göra utan att barn som får träna sitt modersmål även tar till sig andra kunskaper bättre.

Förstår att SD vill ha en utredning eftersom det gynnar deras mål.

#21: Den stora fördelen är att man enligt tidigare studier även får bättre inlärning inom andra områden.

Ett exempel att börja med för att förstå modersmålets roll är att läsa här:

https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-flersprakighet/modersmalsundervisning

Här finns en studie presenterad i skolvärlden:

https://skolvarlden.se/artiklar/forskning-tvasprakiga-elever-battre-pa-svenska

Om man är född i Sverige, med utländsk bakgrund, har man alltså inte svenska som modersmål = det är endast svenskar som har svenska som modersmål.

#26: Om du är född i Sverige behöver inte svenska vara ditt modersmål eftersom det finns ett antal minoritetsspråk som är ett naturligt språk i Sverige.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

https://utbildningsguiden.skolverket.se/grundskolan/valja-grundskola/ratt-till-modersmalsundervisning

= Den som har svenska som modersmål är född i Sverige av svenskfödda föräldrar.
Alternativt född utrikes av svenskfödda föräldrar.

Avdelning: När blir invandraren svensk?

#22 I regeringsförklaringen som även Liberalerna ställt sig bakom sägs att
"En utredning ska se över modersmålsundervisningen." Edholm är skolminister och har inte ifrågasatt en sådan utredning. Vad hon gjort sak av är att en SD-politiker uttryckt förhoppningar om vad denna utredning kan komma fram till.

#28: Nej så är det inte - läs villkoren i länken ovan.

#29: Liberalerna har väl böjt sig för SDs grupptryck 😏

#30 För den som har svenska som modersmål, jo det håller jag fast vid.

Här är reglerna på skolverkets hemsida : https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning

Sammanfattning om vad som hänt sedan 1960-talet och hemspråksundervisning.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65804d/1553961484740/pdf1110.pdf

”Deltagarna skrev snabbare, längre, detaljrikare texter och använde mer komplex grammatik på svenska än på persiska. Det här gällde oavsett om eleverna hade börjat lära sig att läsa och skriva i Iran eller i Sverige.”

”Hon kan också belägga ett signifikant samband mellan läsning och skrivande både inom och mellan språken, att läsning och skrivande hänger ihop oavsett vilket språk det gäller. Svaga läsare är också svaga skribenter på persiska, medan starka läsare också är starka skribenter på svenska.

Resultaten, tror hon, kan förklaras utifrån att elevernas exponering för formell läs- och skrivundervisning på persiska varit mycket begränsad.”

Med andra ord: De som är duktiga på språk, är duktiga på språk.
”Tror hon…”.

Baran Johansson

#35:

Det har sedan 1960-talet gjorts mängder om utredningar i samma ämne och med samma resultat.

Att hemspråksundervisningen är lönsam på sikt - men nu ska vi se om vi får ett annat resultat - trägen vinner.

#36 ”Lönsam på sikt…” 😉

Baran Johansson:

”Det finns bara ett fåtal tidigare studier som analyserat både läs- och skrivförmåga hos tvåspråkiga elever med och utan lässvårigheter på både modersmålet och skolspråket.”

#38: Fåtal studier som skribenten läst snarare. 😏

#39 Det var ju du som hänvisade till henne 😉

#40: Absolut men det är bara en röst under alla dessa år vi haft utredningar om modersmålsundervisning och nu ser vi fram emot en ny - för pengar till att utreda utredda saker på nytt har vi.😄

#41 Vi vänder på varje sten 😉