Uttrycket paradigmskifte hördes flera gånger i den tillträdande regeringskonstellationens första gemensamma pressträff. Sannolikhet kommer det att höras oftare den närmaste tiden.

Som en av alla GP-kolumnister uttalar sig Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om vad han tror om det nya årets debattämnen. Han skriver:

"Framtidsspaningar blir gärna förklädda önskelistor, man tror det skall hända som man vill skall hända. Jag går all in på den linjen och förutspår att den stora inrikespolitiska konflikten under 2023 kommer att gälla behovet av paradigmskiften på olika politikområden. Det vore välkommet eftersom idén med paradigmskiften är att ifrågasätta det vi tidigare tagit för givet; ett slags normkritik alltså om man föredrar den terminologin. I diskussioner om paradigmskiften behöver båda sidor motivera sina värderingsmässiga utgångspunkter. Det är ideologi i praktiken, bortom trötta värdeord. Låt debatten komma, den gör oss klokare."

#2 ”Det är ideologi i praktiken, bortom trötta värdeord. Låt debatten komma, den gör oss klokare."

Instämmer.

#2 Håller med, låt konflikterna komma upp i ljuset.

Paradigmskiftet växer fram, och en av beståndsdelarna är att regeringen nu vill informera utomlands om vad som gäller ifråga om Sverige som mottagarland.

"Maria Malmer Stenegård säger att det är en del i att motarbeta bilden av ”Sverige som ett bidragsland”.

– Människor är ofta väl informerade och det finns en anledning till att 163 000 personer reste genom hela Europa till lilla kalla Sverige i norr under 2015. Det var för att man visste att det var mer generösa regelverk, säger hon."

#5 Flydd är den tid då Sverigedemokraterna stod och delade ut flygblad på egen hand.

2020: https://www.expressen.se/nyheter/jimmie-akesson-delar-ut-flygblad-kom-inte-till-oss/

2015: https://www.expressen.se/nyheter/sd-bekraftar-att-flygbladen-ar-deras/

#0 #2 Paradigmskifte på gång ifråga om lärarutbildningen? Gästkrönikören i GP Anna-Karin Wyndhamn välkomnar en sådan.

"Hur lär man sig som lärare att välja och använda en lärobok? Frågan aktualiseras i en ny rapport från Läromedelsförfattarna. Organisationen har gjort en genomgång av 539 utbildnings- och kursplaner vid landets tio största lärarutbildningar. Rapporten visar följande: när skolböcker för barn och ungdomar förekommer i utbildningen av lärarstudenter sker det framför allt från ett kritiskt perspektiv.

Företrädare för utbildningarna ger i rapporten exempel där studenterna får i uppgift att jämföra hur etniciteter framställs, hur minoritetsgrupper representeras, liksom hur ofta och på vad sätt kvinnor förekommer i text och bild. Läromedel blir alltså först och främst objekt för att träna lärarstudenternas normkritiska analysförmåga. De behandlas inte som verktyg, vilka på en rad olika vis kan användas i planering och genomförande av undervisningen."---

"Visst behöver lärarstudenterna förvärva förmåga att granska huruvida innehållet i ett undervisningsmaterial är illa skrivet, skevt eller stereotypt, men det kan inte vara så att normkritiken är den grund på vilken allting vilar. Skolminister Lotta Edholm har aviserat en kursomläggning för lärarutbildningarna. Den är välkommen."

Ledande socialdemokratiska talespersoner påstår på Expressen debatt att deras parti inledde paradigmskiftet kring migration, integration och kriminalitet. "Vet hut!", som Anders Björck skulle ha uttryckt det.

Vilka var det som gick i spetsen för att förvägrade det enda partiet som såg varthän det barkade att delta i överläggningar i det som vi lärde känna som sjuklövern? Nu slår sig lottkrängarna för bröstet och har mage att påstå att de står för tillnyktringsprocessen. Ursäkta, men sedan när?

#8 Sossarnas oblyga fabulerande om sin betydelse för det de kallar paradigmskifte inom migrationspolitiken kritiseras från såväl vänster som höger.

#8 och #9:

Socialdemokraterna erkänner nu:
1) Stram invandringspolitik behövs.
2) Gängkriminaliteten är en följd av invandringen.
3) Hårdare straff fungerar.

#10 Ja, det är bara att instämma med Fredrik Kärrholms tweet (länk!), liksom i hans tillägg:

"Men deras vänner i V och MP tycker radikalt annorlunda. Denna politik kan såldes bara högerblocket leverera."

Henrik Jönsson ser till skillnad från många andra offentliga debattörer i J D Vances framträdande i Mûnchen en uppmaning från den amerikanska administrationen till Europa att ta sig samman. Svårt att som läsare ge Jönsson eller Vance omdömet "rätt" eller "fel", men det kan ju alltid vara värt att lyssna på utan förutfattade meningar. Som det med emfas framhålles i annat sammanhang tidigare i tråden: "Låt debatten komma, den gör oss klokare."

Jönsson skriver i sin gästkolumn i GP bland annat:

"Vances tal är en utsträckt hand, med förhoppningen att Europa ska sluta ägna sig åt ideologiskt poserande och istället åtgärda integrationsproblemen, vitalisera ekonomin och värna yttrandefriheten.

Istället beskrivs talet just som ett hot mot demokratin – och som en illvillig påverkansoperation värdig att ifrågasättas med hjälp av EU:s nya DSA-lag.

De högstämda utfästelserna om vikten av att vara “anständig” och att “hålla emot” Vances budskap repriserar nu den enögda utfrysningsmoralism som dominerade samhällsdebatten under migrationskrisen. Då tog det åratal innan indignation, deplattformeringar och känsloargument ersattes med tyst acceptans av verkligheten – och de katastrofala konsekvenserna av detta ser vi just nu på Sveriges gator och torg.

Att erkänna Europas problem är inte “putinvänligt”, utan en nödvändighet om Europa ska kunna fortsätta försvara demokrati i världen – och inte likt “Processens” Josef K gå under i byråkratisk självförstörelse."

#12 Man kan ha åsikter om sättet det presenteras på, men det är ett ”wake-up-call” för Europa.
Det är, som jag ser det, något som varit på tapeten sedan Obamas tid och Europa har vant sig vid att ”leka som man vill” allt medan vi förväntade oss att USA skulle rycka ut om problem uppstod. Samtidigt som många på vänsterflygeln fnös åt USA, ja t om avskydde…

Med det sagt så finns det en rad saker i situationen som jag har synpunkter på.
Men det förändrar inte det faktum att Europa måste ta tag i en hel del saker som vi undvikit allt för länge.

"Det stora problemet är inte att utrikesminister Maria Malmer Stenergard äger försvarsaktier utan att de flesta svenska fonder inte gör det", skriver M alin Siwe på Expressens ledarsida. Mot det finns det väl egentligen inget att anföra, mer än att det visar att inget är beständigt: för inte länge sedan var det närmast en styggelse med fonder som investerade i försvarsindustrin.

Som Svend Dahl konstaterade på Smedjan när detta paradigmskifte påbörjades i och med Rysslands invasion av Ukraina 2022:

"Att agera i samhällets intresse, i intressentkapitalistisk bemärkelse, innebär i praktiken att företagandet behöver underkasta sig samhällsdebattens föränderlighet och normer. Detta är också något som Fink tar upp när han konstaterar att företagsledare i en politiskt polariserad värld ”alltid kommer att ha en grupp intressenter som kräver att vi gör en sak, medan andra intressenter kräver att vi gör precis tvärtom.”---