Politikernas senaste floskel, som används i tid och otid av företrädare för samtliga partier. Ulf Kristersson är en av dem som använder den flitigt, och nu även Nooshi Dadgostar.

Jag är helt trygg med…

När det senare visar sig att den där tryggheten var det inte mycket bevänt med, då har de ingen bra floskel att ersätta den med. Inget vettigt svar heller.

Som flitig medlem på Debatt iFokus brukar jag fördela konstaterade klavertramp i partierna mellan samlingstrådarna. Kanhända har jag varit något mildare i tonen mot SD än mot V, men jag har åtminstone uppmärksammat felsteg hos alla riksdagspartier.

Som Johan antyder finns det på (annat håll på) iFokus en ursäktande ton mot Vänstern, eller rättare sagt tiger man ihjäl oegentligheter. Det samma gäller Expo och dera springpojke på Expressen, de tar nogsamt upp små och stora skandaler inom SD, gärna lagrat för att komma så nära valen som möjligt, medan man tiger still om missgrepp på den andra kanten (gäller inte Expressen i allmänhet, utan en speciell medarbetare).

"Expressens senaste redogörelse för ett antal lokala vänsterpartikandidaters uttalanden om judar på sociala medier lämnar inga tvivel om att grovt judehat förekommer inom Vänsterpartiet. Antisemitism inom vänstern är inget nytt. Den har alltid funnits där som en "förklaring" av kapitalismens ondska, ett hemligt nätverk av "judar" som styr världen, etc. Med detta sagt bör det också stå klart att antisemitism inte är en fråga om höger eller vänster. Antisemitismens mest våldsamma varianter har alla manifesterat sig i högerextrema partier och rörelser. Att partier som SD och KD, båda med dokumenterade inslag av antisemitism i sin historia, nu vill göra det hela till enbart ett problem för vänstern är cynism och hyckleri. Jag vågar gissa att en motsvarande granskning av lokala kandidater för åtminstone SD skulle hitta något motsvarande (vilket redan gjorts tidigare). Hur vore det att sluta använda judehat och islamofobi som politiska slagträn i en valrörelse som ser ut att bli den mest rasistiska och främlingsfientliga i mannaminne."

Göran Rosenberg på facebook

#0: Ja, vänstern är en katastrof de med.

#3: Finns det en punkt när det blir för mycket för dig? För jag misstänker att du röstar Västerpartiet och i princip alltid gjort?

Kommer dina lojalitet någonsin bli villkorlig, eller är den absolut?

#5 Jag röstar på miljöpartiet. Har något enstaka val taktikröstat på V, när de låg nära riksdagsspärren.

Läs för övrigt gärna inledningen på det jag citerar en gång till, apropå "absolut lojalitet".

#6: ok.

Jo jag läste hela citatet.

Det går att läsa på flera sätt, tänker jag.

Det ena är så som jag känner om frågan. Ytterkantspartier har en tendens att alltid vara överens om har mot judar.

Det andra är mer ursäktande typ ”ok, det går inte att förneka längre ett V hatar judar, men kolla på SD då, kolla på SD, dom började…”

Här hade jag fel i min tolkning om varför du citerade det, så jag är glad över att ha fel om det. Ibland är det befriande att ha fel.

Det låter mer som att vi båda tänker mer som mitt första alternativ ovan.

Skälet till att jag tolkade fel, var att du brukar mer argumentera så det faller mer inom alternativ 2.

Men som sagt, skönt att ha fel.

#3 Känns väl med tanke på trådrubriken som ett utslag av den gamla paradgren "whataboutism" (finns tyvärr inget relevant ord för företeelsen vad jag vet). Ser att föregående inlägg berör samma sak, "men titta på dom då"- en gammal sandlådeklassiker. 👦

Med detta sagt får jag väl ge Rosengren rätt i så motto att det säkert finns löss i fanorna lokalt även hos SD, det brukar ju märkas om inte annat så efter valen att det finns sådana i församlingarna med icke rumsrena åsikter- det är därför jag inte kan tänka mig att rösta på det partiet i kommun- och regionval. De borde ha fått bättre ordning i leden vid det här laget, de är ju numera ett etablerat riksdagsparti och regeringskandidat.

Kan förstå att du tänker så.

För mig handlar det mer om hyckleriet att många, inkl media, fortfarande lever i villfarelsen att judehat ökar i takt med att man vandrar högerut, men det snarare är så att det är ett "U" där det är som mest i början och slutet och som minst ju mer liberal du är.

Jag skrev för flera år sedan om att SD måste ha en identitetskris nu när dom inte vet om dom ska hata muslimer eller judar mest, eftersom muslimer och judar ofta hatar varandra.

Men där får väl tiden utvisa att SD övertid blev oväntat måna både om att bekämpa antisemitism och hedersvåld, eftersom det blev fina argument i kampen mot islam. Lol.

Ett annat skäl till att det kan framstå som att jag hackar mer åt vänster, är balans. Hela iFokus känns som det är 95 % vänsterfolk, så den sidan får man ständigt ändå. Både här och i media.

Minnet är kort - Debatt iFokus startades för att värna SDs sak och hade med en tydlig åsiktsförklaring i beskrivningen om sajten - det var många upprörande känslor och några lämnade helt iFokus pga av detta.

#10: Kanske som en reaktion på att man inte fick diskutera SD på någon av dom andra hundratals sajterna?

Att folk lämnade iFokus helt för att man tillät diskussioner om ett riksdagsparti, stärker snarare än försvagar min tes om politiska åskådningen på iFokus.

Och dessutom vet jag med säkerhet att det finns andra skäl också att folk lämnar iFokus, så chilla lite med stenarna i glashuset.

#11: Fast då blir resonemanget lite cirkulärt. Du utgår från att iFokus har en viss politisk slagsida och använder sedan det faktum att vissa lämnar på grund av SD-diskussioner som bevis för samma sak.

Att ett riksdagsparti får diskuteras är väl knappast i sig ett tecken på en viss politisk åskådning. Det avgörande borde rimligen vara hur diskussionerna ser ut, vilka åsikter som får utrymme och om andra perspektiv behandlas på samma villkor.

Och visst kan det finnas flera orsaker till att människor lämnar iFokus. Just därför blir det ganska vanskligt att dra politiska slutsatser utifrån avhopp.

Så glashuset kan vi väl lämna därhän och hålla oss till sakfrågan: Finns det faktiskt belägg för att iFokus som helhet har den politiska slagsida du påstår, eller bygger det mest på vilka användare och diskussioner du själv har stött på?

#12: Ok.. Vi säger väl att det är så då… Allt annat är bortkastad tid och energi.

(glashuset kanske iofs inte handlade om politisk åskådning, men vi säger att det också är som du tror…)

#13: Fast det är ju precis där jag tycker att vi tappar diskussionen.

Att säga ”vi säger väl att det är så då” gör inte ett påstående mer sant, och att avfärda allt annat som bortkastad tid och energi ersätter inte fakta eller belägg.

Om vi diskuterar vad som faktiskt har hänt tycker jag att vi behöver skilja på vad vi vet, vad vi tror och vad vi tolkar in.

Fast jag har tröttnat på att diskutera med dig, för du kan a) aldrig erkänna att du har fel, b) vågar aldrig dela din personliga åsikt i en fråga, c) anklagar alltid mina källor för fel och meningslösa, d) slänger alltid in "personangrepp!" så fort jag kommenterar något rörande ditt beteende.

För mig är det helt bortkastat tid och energi.

Det fanns en tid då du kunde få mig att tänka "hmm, det där var verkligen inte vad jag trodde att jag tyckte, men intressant, måste tänka på det" och faktiskt fått mig ändra mig i frågor där jag trodde jag hade ett svar. Det har hänt många gånger.

Det är därför jag så många gånger också påpekat att jag upplevt dig som smartare än du framställer dig när du verkar argumentera emot för att argumentera emot.

Men jag har nått vägs ände. Jag finner inget nöje i att diskutera med dig längre. Det om något blir ett cirkelresonemang.

#15: Jag har ställt en konkret sakfråga. Om du vill bemöta den gör jag gärna det, men jag tänker inte diskutera personomdömen.

#10: Debatt startades av den anledningen ja. Men jag har kämpat för att få igång bra disskussioner gällande alla partier, och även att SD får sin beskärda del av riset.
SD är inte perfekt, men det är det inga partier som är.

Sitebeskrivningen var det första jag ändrade när jag tog över. Verkar som du inte har läst den med tankle på ditt resonemang.

#12: Ja, folk har lämnat iFokus pga att man för tala SD's sak. Men jag vet av folk , som faktiskt röstar på S, som även har lämnat pga att man får disskutera V och MP's sak. Det finns säkert de som har lämnat pga S eller MP också, eller något av de andra riksdagspartierna.

#17: Jag tror du missförstår vad jag menade.

Jag pekade bara på varför Debatt-sajten startades och att det funnits kritik mot vänsterflygeln på sajten. Inget annat.

Jag har aldrig sagt att SD är det enda partiet som ska kritiseras eller diskuteras.

Självklart ska alla partier kunna få både ris och ros.

Min poäng var bara att just den kritiken var anledningen till att Debatt-sajten startades.

Jag har hängt med på resan med Debatt iFokus sedan starten, inledningsvis som Medarbetare, och utan att gå in på detaljer vill jag påstå att splittringen med Politik iFokus var mer personrelaterad än beroende på en högervridning- diskussionen var hetsig på Politik iFokus och slutade med en utbrytning. Men allt detta är väl historia nu, och OT i en tråd med ett dagsaktuellt ämne som rubrik?

#19: Jo, så var det säkert men då Debatt skapades var det viktigt att profilera SD.

Kritiken mot vänstern har funnits både på Politik och Debatt sedan ”urminnes”-tider så det är knappast ngt nytt.

Nu tror jag att vi har kommit lite bort från ämnet. Men en punkt som jag tycker är intressant att diskutera från #0 är följande:
"Hur mycket judehat och putin-vurmande står egentligen vänsterpartiets väljare ut med innan dom byter parti? Eller stannar dom för att dom delar åsikterna?"

Jag ska inleda med att säga att jag varken röstar för V eller SD. Men jag ligger politiskt sett vänster.

Jag tror att detta, i olika former och med olika innehåll, är en av de vanligaste frågor som höger- och vänsterväljare ställer till varandra. I grunden handlar det om samma sak: Hur många problematiska åsikter, uttalanden eller företrädare är man villig att acceptera innan man når en gräns? Och om man stannar kvar, gör man det trots dessa åsikter eller därför att man faktiskt delar dem?

Jag tror att de flesta väljare, oavsett politisk färg, tenderar att vara mer överseende med brister inom det egna lägret än hos motståndarna. Det är lätt att förklara bort saker som enskilda misstag, olyckliga formuleringar eller avvikelser från partilinjen när det gäller ett parti man i övrigt sympatiserar med. Samtidigt granskar man ofta motståndarsidan betydligt hårdare. Det är nog ett ganska mänskligt beteende.

Samtidigt tycker jag att det finns en viktig princip här. Demokratiska partier måste upprätthålla en lägstanivå av respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer och alla människors lika värde. Om väljare konsekvent bortser från att företrädare eller grupperingar inom ett parti bryter mot dessa principer finns en risk att det som en gång betraktades som oacceptabelt gradvis normaliseras.

Där tycker jag att AfD i Tyskland är ett intressant exempel. Oavsett vad man tycker om partiets sakpolitik är det tydligt hur ett parti kan röra sig längre och längre mot mer extrema positioner när väljare, medlemmar och företrädare inte sätter tydliga gränser för vad som är acceptabelt. Det sker sällan genom ett plötsligt stort steg, utan genom många små steg där varje enskild kontrovers förklaras bort som ett undantag. Till slut har gränsen förskjutits betydligt jämfört med där man en gång började.

Det är därför jag tycker att frågan är viktig även utanför just diskussionen om Vänsterpartiet. Samma fråga bör ställas till alla politiska läger: Vilka värderingar är så grundläggande att de inte kan kompromissas bort, oavsett vilka politiska mål man vill uppnå? Om vi bara granskar motståndarsidans övertramp men bortförklarar vårt eget läger riskerar vi att bidra till samma utveckling som vi kritiserar hos andra.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att människor sällan röstar på ett parti därför att de håller med om allt. De flesta gör en helhetsbedömning. Att rösta på eller sympatisera med ett parti behöver inte innebära att man accepterar varje uttalande från varje företrädare. Sverige har dessutom ett relativt begränsat antal partier, och många upplever att det inte finns något alternativ som fullt ut representerar deras åsikter.

Men just därför blir det kanske ännu viktigare att väljare faktiskt ställer krav på sina egna partier? Om vi anser att demokrati, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är grundläggande principer måste de gälla även när det är politiskt obekvämt eller när det handlar om det egna laget. Annars riskerar partilojaliteten att bli viktigare än de värderingar som politiken egentligen borde bygga på.

#21: Många bra poänger.

Jag har alltid hållit mig i mitten, men över åren pendlat på vilken sida mittstrecket jag varit. V och SD brukar landa längst bort från mig i kompasser.

Det jag försöker förklara är att jag har ingen lojalitet till någon av dessa ytterkanter.

Det jag däremot tycker mig se, är att under dom 32 år jag fått rösta, så har medias och vänsterns retorik alltid varit att SD är livsfarliga för demokratin, judar, muslimer, homosexuella. V däremot är de goda.

Men under denna tid så tycker jag SD rört sig mer åt att bli ett rätt normalt parti som andra (om man främst tänker på riksdagen, och inte enskild knäppskallar i någon småstadskommun), medan V rört sig åt andra hållet och gått från att vara väldigt vänster, men knappast hatiska och antidemokratiska som dom trendar mot idag. Inte att dom fullt är, utan jag menar verkligen trendar åt en riktning.

Det jag stör mig på så otroligt mycket, är att självbilden hos V är att dom fortfarande är dom som står för det empatiska och goda, men dom just nu bidrar med mest anti-semitiskt hat.

Sett till hot mot demokratiska värderingar och hot mot Sveriges judar, känns V som ett markant större hot än SD gör.

Sedan finns det givetvis värdering som jag delar med V också. T ex att dom (och SD) verkar vara dom enda som är emot mer övervakning med Chat Control, och mest emot krig och NATO.

Så mitt inlägg är primärt specifikt om antisemitism.

#22: Har du sett detta:
https://www.svtplay.se/video/ep3X77z/svenska-nyheter/fre-28-aug-22-00

Ska i alla fall återkomma efter följande, som streamas live just nu:
https://www.svtplay.se/video/ewqaqn3/svt-nyheter-direkt/ar-v-och-sd-immuna-mot-skandaler

#21 och #22 Bra med diskussioner som går mer på djupet än de vi brottas med "till vardags" här! Själv röstar jag i riksdagsvalet på ett av de två partierna som oftast har foten i klaveret, och visst finns det en smärtgräns! Den har jag satt vid kommun- och regionvalet, där en viss undervegetation finns, inte bara hos V och SD, utan även hos MP och C. "Men det finns ju andra partier", kanske någon tycker, men där finns å andra sidan ett visst lokalt pampvälde, åtminstone hos S och M. Därmed får det bli blankt i de valen för min del.

Det goda hatet som ofta används i den svenska samhällsdebatten för att bedriva dubbelmoral där vissa politiska aktörer blundar för och ursäktar sitt hat samt extrema åsikter inom det egna ledet.

Extrema falanger åt höger och vänster är en farlig väg där sunda förnuft ersätts med förakt och hat det är inte längre politik det handlar om ytterligheter personer och åsikter som drar saker till sin spets och avviker starkt från det normala samhället.

Vänsterpartiet befinner där allt för många farliga falanger har tagit sig in i partiet. Partiledaren är sjukskriven har avsagt sig uppdrag mitt i valrörelsen mitt i slutspurten när hon som mest behövs.

Hur ska vi tolka det efter allt som hänt inom partiet ? har hon verkligen problem med magen eller tär avslöjanden alldeles för tungt på henne vi kan bara spekulera i hennes frånvaro.

#21: Mycket bra skrivet. Jag låg mot mitten från början, med lite lätt dragning mot höger. Vi har varit företagare i alla år, därav att vi har röstat mot höger.

V har jag aldrig tyckt om, jag har aldrig stöttat deras politik, utom möjligen deras HBTQ-politik.