Jag tycker friskolor är bra, alternativ är bra. Tanken från början med att vem som helst skulle få starta en skola var väl mer att föräldrar, rektorer och engagerade skulle kunna starta en skola. Det som blev fel är att vinstdrivande aktiebolag startar skolor istället.
Som det ser ut nu och om jag har förstått rätt blir det en skev fördelning av skolpengen vilket utarmar den kommunala skolans resurser.

Tips är att följa rektor_linnea på Twitter. Hon brukar förklara rätt bra nackdelarna med nuvarande system.

#1: Nja det är ju egentligen så att kommunerna vinner på sikt att all skolverksamhet är friskolor.

#2 Hur då?

#3: Det är inte billiga lokaler som kommunen får betala för. Dessutom är de flesta skolor (fastigheter) kommunalt ägda.

Man måste se till hela kostnadsnivån inte bara fokusera på att friskolor gör vinst.

Det troliga är att den kommunala skolan inte kan göra samma vinster för de har stora kostnader och att friskolorna inte gör vinst pga höga bidrag utan smarta lösningar.

Min personliga åsikt är att det är större skillnad mellan enskilda skolor oavsett huvudman, än det är mellan friskola vs kommunal skola. Och på en enskild skola kan olika lärare göra skillnaden om det blir bra eller inte.

I min familj jobbar i princip alla utom jag inom skola. Både friskola och kommunal.

Den enda slutsats jag kan komma fram till efter att lyssnat på allt skolsnack under 40 år, är att friskolor skulle behöva ha samma regler kring upptagningsområden som kommunala skolan. Och kanske att reglera hur vinster kan användas.

Ägandeformen är totalt irrelevant i min mening.

#4 Ja, men friskolor har också kostnader. Och de har ett vinstintresse, alltså att hålla nere utgifter så mycket det går, ofta på bekostnad av eleverna. Kommunen har en laglig skyldighet har se till att det finns skolor inom rimliga avstånd för alla.
Det är skolpengen som blir skevt fördelad, det är därför friskolor kan göra såna enorma vinster.

Här kan man läsa mer om fördelningen av skolpengen

https://rektorlinnea.com/2020/05/13/den-ojamlika-skolpengen/

#7: Om man anser att skolpengen ska fördelas till den kommunala skolans fördel pga att kommunen har ett grundansvar för utbildningen så är det ett skevt tänkande och skapar incitament för att inte förändra den kommunala skolan.

Det finns väl inget som säger att skolan och dess lokaler outsourcas?

Vem får kommunen pengar ifrån? Gynnar det inte medborgarna om friskolor och kommunala skolor har samma villkor?

#6: Jag är inte så säker på att friskolorna håller nere kostnaderna på bekostnad av eleverna - kan du ge något exempel på det.

Är det inte de kommunala skolorna som har de största problemen?

#8 Fast det handlar ju om rätten till likvärdig utbildning.

#9 Läs länken i sju. Det jag har läst om att friskolor kapar kostnader med att till exempel inte ha behöriga lärare. Ja, det gör kommunala skolor också, för allt handlar om pengar. Det borde inte göra det när det är fråga om barns utbildning.

#8 Vad vill du förändra med den kommunala skolan?

#10: Länken du refererar till är ett debattinlägg och en vinklad synpunkt inte en absolut sanning.

Du menar att skolorna och dess utbildningsnivå kontrolleras av olika instanser?

Trodde att de alla kontrollerades av skolinspektionen.

#11: Det handlar inte bara om kommunala skolor utan segregation.

Hur lätt är det att få en bra lärare till redan ansträngda lägen?

#13 Det är inte mycket i världen som är en absolut sanning. Ja, det är ett debattinlägg, även om du inte håller med är det väl bra att läsa och försöka förstå?

Hur ska en kommunal skola kunna tävla med en friskola när kommunala har ett mycket mer omfattande uppdrag och skyldigheter jämfört med friskolor när friskolor får lika mycket pengar för att göra mindre?
Det hjälper inte segregation precis.

#14: Jag förstår inte att det är skillnad i uppdrag.

Det handlar fortfarande om ekonomi och en kommunal skola är inte billig i drift och ger troligen ingen ökad kvalitet jämförelse med kostnader.

Självfallet kommer det inte att hålla - det är det som kallas för sund konkurrens eller kapitalism.

Man kan låta bryta den sunda konkurrensen med olika bidrag.

I bland är det etiskt att göra så när det gäller skolan ska man fundera över varför den kommunala skolan är dyr och inte ger hög verkningsgrad om det nu är så annars är det bara tomma diskussioner.

Vi kanske ska gå över till den amerikanska varianten där skolpengen är beroende på hur mycket pengar ”kommunen” har och vill man gå i bra skolor kostar det en slant varje år.

#15 Så de som har pengar att betala för en bra skola ska få göra det. Men de som inte har pengar då? De barnen ska inte få en utbildning och en chans att klara sig?
På friskolor är elevernas föräldrar kunder. Om barnen får glädjebetyg i Bild och idrott där det ser det väl bra ut i nån statistik för föräldrar som väljer skola. Men matchar elevens kunskap det som krävs sen för vidare studier på gymnasium och högskola? Många vittnar om att den inte gör det.

Ingen vinner med systemet vi har nu, bara huvudmännen som får mer pengar när elever går hos dom.

#16: Min uppfattning är som Johans att det skiljer mer mellan enskilda skolor än mellan bolagsformer - däremot är det enklare att generalisera och skylla på friskolan när det egentligen är ngt annat.

Att man har större problem med elever och lärare på skolor i Hammarkullen har inte med skolpengen att göra utan har med helt andra saker.

Nej elever får generellt inte glädjebetyg på friskolor. De kontrolleras av samma skolinspektion som de kommunala skolorna.

Nej jag vill inte ha det som i USA och även om det skriks om våra dåliga skolor i Sverige är det trots allt få länder som har kostnadsfri inte bara grundskola utan även högre utbildning.

Vem är det som förlorar menar du? Att de kommunala skolorna är dyrare och lönsamma friskolor ska bekosta det.

Ärligt vem tror du vill bedriva friskolor då?

#16:

Så de som har pengar att betala för en bra skola ska få göra det. Men de som inte har pengar då? De barnen ska inte få en utbildning och en chans att klara sig?

Det är precis därför vi har skolpengen.

Men att ge skolpeng till friskolor tycker jag många är slöseri på skattepengar.

Så detta är ytterligare en sak jag undrar hur folk tänker. Man vill inte använda skattepengar, men man är också emot att skolgång betalas privat. Hur går det ihop?

#16: Vad gäller glädje betyg så skulle jag gärna se bevis på detta som inte kommer från åsikter från folk som är emot principen av friskolor.

Och OM det är så och att det fortgår, hur är det inte ett problem som borde riktas mot skolinspektionen? Det är ju rimligtvis dom som brister om dom år efter år misslyckades med att se det och ge skolorna varningar.

Nu har jag läst på tack vare denna tråd och ser att det även finns möjlighet att få utökad skolpeng för elever med med socioekonomisk sämre bakgrund.

(Kommuner kan också ha socioekonomiska beräkningar av skolpengen (som då ska fördelas utifrån samma principer oavsett skola)

Kan man anta att Hammarkullens barn generellt har högre skolpeng än vad barnen har på Lidingö?

Läs mer här:

https://www.friskola.se/2022/02/15/hur-fungerar-det-nar-en-kommun-beslutar-om-skolpengens-belopp/

#20: Stämmer. Min syster jobbar på en kommunal skola med uteslutande invandrade ungdomar och dom får extra stöd för dessa.

#21: Då föll det argumentet - tack!

#19 Det är vad jag har läst lite här och där, elever själva som säger att deras kuskaper de fått inte räcker med kraven vid högre utbildning.

Jag är inte emot principen med friskolor. Mina egna barn går på en friskola. Det jag är emot är hur det blir orättvis mot den kommunala skolorna med hur skolpengen fördelas, bland annat.

Lite länkar
https://www.lararen.se/amneslararen-svenska-sprak/betyg/skolministern-om-betygsinflationen-blir-bedrovad

https://arbetet.se/2022/04/06/fri-insyn-maste-ocksa-galla-friskolor/

https://www.arbetsvarlden.se/gymnasieelever-fran-friskolor-samre-vid-extern-bedomning/

Undrar om det någonsin går att få en "sund konkurrens", när skolor ibland konkurrerar genom att ge glädjebetyg.

"I dagsläget är det alldeles för lätt att konkurrera genom att helt enkelt sätta högre betyg. Rapport efter rapport har påpekat problemet men verksamma åtgärder lyser med sin frånvaro. Detta leder till orättvisor och ineffektivitet vid urvalet till vidare studier. Det är uppmuntrande att Skolverket analyserar metoder för att förankra betygen till externt bedömda nationella prov, men det politiska intresset verkar begränsat. Att åtgärder som säkerställer en mer likvärdig betygssättning inte finns på plats ter sig som en häpnadsväckande underlåtelse i ett konkurrensutsatt skolväsende."

https://www.dn.se/debatt/fyra-forslag-som-kan-tamja-marknadskrafterna-i-skolan/

Det var bättre förr när man la ett äpple 🍎 på frökens kateder då visste man att man paxat en femma för det fanns ju bara ett visst antal femmor per klass.

Sen det där om att man inte kan klara högre studier på sina betyg.

Kan det vara så att den högre utbildningen är mindre dynamisk än grundskolan så att man lär sig olika saker.

Världen ser annorlunda ut än för 10 år sedan och högskolan har väl inte förändrats så mycket.

Det finns säkert områden där elever kan mer än högskolenivå oxå.

Diskussionen om betyg och vad man lärt sig och vilka mätmetoder man ska använda kommer att finnas så länge det finns skolor oavsett om det är kommunala eller fria dito.

.

#26: Men vet Agnes om eleverna på den gamla goda tiden hade lika mycket glädjebetyg som nu och att det är friskolornas fel?

Det bästa är nog om skolan får vara en butik med barnen som kunder. Undervisning eller tvättmedel, strunt samma, allt är ändå produkter som ska kunna krängas på den fria marknaden.

Om exempelvis KDU-medlemmar inte vill kännas vid kunskaper som kolliderar med bibeln, låt dem då kunna välja bort detta på den fria skolmarknaden. Om kunderna i första hand väljer en skola som delar ut gratis datorer eller ger glädjebetyg, för att locka ännu fler kunder, så moralisera inte om detta. Bara vi släpper loss de fria marknadskrafterna kommer allt att ordna sig till det bästa. Och viktigast av allt – på en fri marknad kan kunden aldrig ha fel.

#28: Fast nu är det inte så att din uppdiktade värld stämmer riktigt.

Du är en riktig skämtare 😆

#29 Nej, inte än. Men tycker 28 har en poäng.

#30: Och den skulle vara att man inte ska utsätta kommunal verksamhet för konkurrens?

#31 Vad leder konkurrensen till?

#32: Antingen lägre skatter eller pengar till fler åtgärder i samhället.

Det är ju inte eleverna som betalar utan alla skattebetalare.

Det är en investering för allas åldrande.

Du investerar väl inte dina pensionspengar till ett förlustbolag så att du senare får betala ännu mer?

Konkurrens är sunt om det hanteras rätt och leder till utveckling som gynnar alla i samhället.

#18 Ja, men problemet är hur skolpengen fördelas. Som rektor_linnea som jag länkat innan, så har inte friskolor samma skyldighet att finnas i kommunens alla hörn. Kommunen måste ha platser för alla.

"Kommunala huvudmän har det som kallas för utbudsansvar, alltså ansvar att säkerställa att varje grundskoleelev i en kommun har en skolplacering. Utbudsansvaret innebär att kommuner dels måste ha skolplacering till alla elever men de måste också ha skolor i alla geografiska delar av en kommun eftersom ingen elev i grundskolan ska ha orimligt långt till sin skola. Utbudsansvaret skapar merkostnader för kommunerna.
Eftersom alla invånare i en kommun inte bor på samma geografiska plats får det konsekvensen att vissa skolor alltid kommer ha fulla klasser för att de ligger i områden där det bor många elever i grundskoleåldern medan andra skolor aldrig kommer ha fulla klasser eftersom det inte bor tillräckligt många elever där. Det gör att kommuner alltid står med tomma skolplatser. De tomma platserna är dels beredskapsplatser men det som främst skapar merkostnader är skyldigheten att ha skolor i alla geografiska områden. Det kostar lika mycket oavsett vad som håller platserna så att säga. Om en enskild huvudman får tillståndet att bedriva skola återkallat måste kommunen säkerställa att eleverna får en skolplacering. Kommunen måste ha skolplatser åt de som flyttar in i kommunerna och för nyanlända elever."

"Enskilda huvudmän är företag och de haren rad friheter som inte kommunala huvudmän har.*
De kan välja var de ska etablera sig, alltså den geografiska platsen. De kan välja antalet elever som ska gå på skolan, vilken profil eller inriktning som skolan ska ha och de har möjlighet att ha kö som urvalskriterier. Det är friheter som kommunala huvudmän inte har. Enskilda huvudmän får säga nej till elever som ger ekonomisk skada. De behöver bara ta emot de elever de får skolpeng för."

Hur rättvist blir det fetade tycker ni?

Från https://rektorlinnea.com/2022/02/12/fakta-fragor-och-svar-om-skolpengen/

#33 Borde privata detektivbyråer få konkurrera med polisen, när brottsutredningar ska göras? Helt enkelt låta brottsoffren/kunderna välja själva på en fri marknad?

#34: Om du läser min länk ser du hur det fungerar och rent praktiskt vem som får skolpengen när det sker en omfördelning.

Den kommunala skolan får väl bli bättre på att visa resultat så att eleverna väljer den.

Det finns inget egenvärde att man har kommunala lokaler för alla elever.

Det finns andra sätt att lösa lokalfrågan på men om man inte gör det blir kostnaden för den kommunala skolan högre och dessutom med sämre lokaler.

Problemet är att man försöker rodda skolverksamheten som att det var förr - en auktoritet kopplad till kyrkan som man aldrig får ifrågasätta.

Rektorn och Prästen var orternas högsta elit - så är det inte idag.

Även den kommunala verksamheten måste tänka nytt och så länge man inte vill förändra så kommer man att skjuta in på ”orättvisan” att skolpengen är lika för de olika skolformerna.

Det tråkiga är att den debatten gynnar inte kvaliteten på utbildningen som oftast är skild från kostnaden.

Det finns inget som säger att dyra utbildningsplatser ger ett bättre resultat.

#36 Tro mig, jag vet att skolan har en massa problem, de flesta av dom har inte med friskolor att göra heller.

Men du har fortfarande inte svarat på min fråga: Vad ska de som inte har pengar att köpa en utbilding för göra?

#35: Du har kört den liknelsen tidigare och det är svårt att förstå hur du kan likna rättsväsendet med skolväsendet om du nu inte är präglad i den gamla skolan där Präst och Rektor var kopplad till den yttersta makteliten.

Redan på den gamla goda tiden fanns det privatskolor. Den allmänna folkskolan inrättades 1842 och då för att alla skulle få utbildning i landet till och med flickor.

Du blandar äpplen och päron.

#35: Borde alla åklagare och försvarsadvokater vara statliga/kommunala och du som individ ska inte få påverka vem du vill använda?

#37: Jag förstår inte frågan - vem är det som behöver köpa utbildning i Sverige?

Både rättsväsende och betygsättning är myndighetsutövning. Därav min fråga.

#40 Du vill ha konkurrens säger du. Att det ska vara som i USA. Hur blir det för dom som inte kan betala?

#41: Men betygsättning övervakas av oberoende statlig myndighet och riktlinjerna ges av statliga myndighet.

Måste jurister vara statliga för att effektuera våra lagar?

Hur fungerar körskolor, tandläkare eller annan verksamhet som är reglerad i lagen - ska de oxå vara statlig och ska vi börja med planekonomi?

#42: I USA minimerar man kostnaderna för den enskilde medborgaren och har ett minimalt samhällsskydd.

Det innebär oxå att man får investera en del själv i högre utbildning. Där finns inga friskolor på samma sätt som i Sverige. Där är de kommunala skolorna bättre rustade beroende på kommunens ekonomi.

Jag har väl inte sagt att det är så vi ska ha det.

Friskolan innebär att de kommunala skolorna måste vara aktiva och inte trampa i gamla fotspår.

De måste förändra sig och förbättra sig precis som all annan verksamhet vi har inklusive rättsväsendet.

#44 I inlägg 15 skriver du så här:

"Vi kanske ska gå över till den amerikanska varianten där skolpengen är beroende på hur mycket pengar ”kommunen” har och vill man gå i bra skolor kostar det en slant varje år."

Vill man gå i bra skolor så kostar det en slant
Men om man vill gå i en bra skola men inte har råd slanten det kostar?

#45: Du får nog ta med helheten i det jag skrev:

Det handlar fortfarande om ekonomi och en kommunal skola är inte billig i drift och ger troligen ingen ökad kvalitet jämförelse med kostnader.

Självfallet kommer det inte att hålla - det är det som kallas för sund konkurrens eller kapitalism.

Man kan låta bryta den sunda konkurrensen med olika bidrag.

I bland är det etiskt att göra så när det gäller skolan ska man fundera över varför den kommunala skolan är dyr och inte ger hög verkningsgrad om det nu är så annars är det bara tomma diskussioner.

Vi kanske ska gå över till den amerikanska varianten där skolpengen är beroende på hur mycket pengar ”kommunen” har och vill man gå i bra skolor kostar det en slant varje år.

Jag skrev det som kontrast till att man i Sverige vill ha mer pengar till den kommunala skolan.

Det är ingen skillnad i ansvar för utbildning g i USA och Sverige - det är skolplikt även där.

I dagsläget har det varit små variationer i barnkullar och den kommunala skolan behöver prova på att vara konkurrenskraftig och det handlar inte bara om pengar för att öka utbildningskvaliteten.

Konkurrens gör att man tvingas agera inte att man agerar när man får lust.

Kommunala skolor läggs ner och barn flyttas runt bla för att minska på segregationen eller att barnantalet är för lågt och kan inte erbjudas tillräcklig hög nivå på utbildningen.

"Betygssättning är en del av många lärares kärnuppgifter och myndighetsutövning. Under hösten har Skolvärlden genomfört en enkätundersökning bland ett representativt urval av Lärarnas Riksförbunds medlemmar i grundskolor (mellan- och högstadier) och gymnasier kring bland annat betygssättning.

Av 2 000 tillfrågade valde drygt hälften (55 procent) att svara.

26 procent svarade att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevs vårdnadshavare i samband med betygssättning.

16 procent uppgav att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av rektor eller chef i samband med betygssättning.

Det är en större andel lärare i privatskolor än i offentliga skolor som uppger att de utsatts att påtryckningar av chef eller rektor respektive vårdnadshavare.

Flera av lärarna i undersökningen beskriver hur påtryckningarna kan gå till, om hur de efter att ha satt ”för lågt” betyg hotats av föräldrar."

https://skolvarlden.se/artiklar/var-fjarde-larare-pressas-av-foraldrar-om-betyg

Som jag skrev ovan, kunden har alltid rätt.

"Åsa Fahlén jobbar på Lärarens riksförbud. Hon tycker att problemet har blivit större under de senaste åren. Hon tror att det bland annat beror på det fria skolvalet. Det fria skolvalet ger elevens familjer möjlighet att själv välja vilken skola som eleven ska gå på. Det betyder att skolorna förlorar pengar om eleverna byter skola. Och föräldrarna kan hota med att flytta eleverna från skolorna, säger Åsa Fahlén.

– Det går mer och mer åt att elever är kunder, och kunskap och betyg är en vara som man beställer. Alla skolor är tvungna att locka till sig elever för att få ekonomin att gå ihop. Och då är betyg, något som föräldrar och elever tittar på. Får jag inte det betyget jag vill ha, då tar jag min skolpeng och byter skola."

https://sverigesradio.se/artikel/foraldrar-pressar-larare-att-ge-hogre-betyg

#47: Så du menar att föräldrar kommer att pressa mindre i en kommunal skola - varför det?

Friskolor har definitivt ögonen på sig så om det skett några felaktigheter kommer det att upptäckas och skolan tappar sitt tillstånd.

En enkät utskickas från skolvärden är inte tillräckligt statistiskt underlag för att det verkligen är så.

Det finns andra undersökningar som pekar på motsatsen.

#48: Vad ett inlägg i debatten uttrycker innebär det för den skull att det är så?

Att barnen ställer krav på sin utbildning är väl bra - var det bättre då man inte fick välja utan var helt utelämnad till en förutbestämd plats -kanske tryggt och förutbestämt men knappast kvalitetssäkrat.

Och det är inte barnen som är kunder utan vi som betalar det hela dvs skattebetalarna har rätt att kräva att skattemedel hanteras korrekt.

Det verkar som det ska mycket till för att skolor ska förlora sitt tillstånd, som lagstiftningen nu ser ut.

Forskaren Jonas Vlachos skrev för några år sedan:

"Att vi har skolor som Vetenskapsskolan och att skolor som Thorén Innovation School kan fortsätta sin verksamhet trots massiv kritik från Skolinspektionen är alltså inte att förundras över. Det är ett resultat av att det ses som en rättighet snarare än ett privilegium att driva skolor med offentlig finansiering och att beröva någon en rättighet är ingen enkel juridisk process. Eftersom detta synsätt förefaller djupt förankrat så lär den politiska indignationen över olämpliga huvudmän fortsätta att tävla med den politiska oviljan att göra något åt problemet."

https://ekonomistas.se/2019/05/21/varfor-finns-det-sa-konstiga-skolor/

#51: Nu är det inte så ta gärna del av detta:

https://brott.ifokus.se/discussion/1537169/skolinspektionen-aterkallar-tillstand

Det är väl lika illa för de kommunala skolorna - att det ska mycket till för att lägga ner dom.

https://www.expressen.se/debatt/vi-larare-vill-inte-ha--det-sa-har-langre/

Noterar att ingen i den här tråden, länkade artiklar eller politiker någonsin gett svar på mina frågor om hur man ska lägga ner friskolor om man nu är för det.

#54: Nej det är bara prat och gnäll och hade vi inte haft friskolor så hade lärare gnällt för det. 😉

Jag är skeptisk till friskolor. Skolor som finansieras av skattemedel. Satsa pengarna på en fungerande allmän skola istället.
Hur det skulle funka rent praktiskt vet jag inte men jag tycker egentligen att det aldrig borde ha införts från början.
Privatskola är jag heller inte så förtjust i men de påverkar inte våra skattepengar i alla fall.

#54 Är det verkligen nån som vill lägga ner friskolor? Var? Jag tycker det snarare pratas om att systemet är orättvist och att det är det som behöver ändras.

#57: Fast det är ju bara orättvist om man tror att allt ska vara som förr.

Det behövs förnyelse och förändring av den kommunala skolan oxå.

#58 Ja, jag har inte sagt nåt annat. Vi pratar om olika saker. Hur ska kommunala skolor kunna konkurrera när spelplanen är riggad till friskolornas fördel?

#56: Fast många friskolor ÄR ju fungerande. Dom är populära för att dom är MER fungerande.

Sedan förnekar jag inte att det OCKSÅ finns friskolor som är kassa av många skäl.

Liksom det finns kommunala skolor som också är briljanta och andra som är skit.

Jag skulle hellre se att:

• Skolinspektionen gör sitt jobb och antingen stänger skolor som inte kan sätta betyg, eller publikt går ut med att dom verifierat att "glädjebetygen" är korrekt satta.
• Gör spelreglerna identiska, t ex upptagningsområden och garantiplatser, så att alla skolor har samma förutsättningar.

Om alla har samma regler, krav och förutsättningar kan friskolor bara konkurrera genom att ge bättre undervisning, bättre stöd, bättre lokaler, bättre löner. Och enda sättet dom kan göra det med samma skolpeng är att vara mer effektiva och bättre på sina jobb. Då förtjänar dom också sin vinst.

#60 Det är väl där våra åsikter är lite olika. Jag har svårt för att skolor, vård, kommunikation, post, apotek osv. ska vara vinstdrivande i ett samhälle.
Jag är rädd för att insynen då fallerar och rädd för att pengarna ger dålig kvalitet.

#61: Ja jag kan på många sätt förstå det resonemanget.

Jag känner dock att jag har mer insyn i ett börsnoterat bolag än jag har i en myndighet. Min erfarenhet är också att myndigheter har exakt noll incitament att vara effektiva. Dom har ytterst lite att vinna på att göra något extra bra, men mycket att förlora på att tänka stort och modigt för att förändra.

Myndigheter har till och med incitament att göra av med alla pengar dom får, för annars får dom mindre nästa år. Så det är ett uppmuntrat slöseri inbyggt i systemet som aldrig skulle tolereras i ett bolag med vinstintresse.

Konkurrens är bra.

Kundskolan i ett nötskal.

#62 Jag kan så lite om detta så det är mer en övergripande åsikt. Att man inte ska tjäna pengar på saker som bara SKA fungera i ett samhälle.
Har skolan överlag blivit bättre sedan friskolor infördes?

#64 Nej, skolan har knappast blivit bättre sedan friskolereformen. Det är väl snarare så att betygen stigit medan kunskaperna sjunkit.

#65: Källa med data på det? Eller är det din personlig åsikt?

Och om kunskaperna sjunkigt, vad är det för kunskaper du mäter? Pisa? Optimerar svensk skola läroplanen för vad Pisa mäter?

Tycker det är ett stort skämt att så många som inte är lärare eller jobbar med skola och som inte själv gått i skolan på 25+ år har så mycket åsikter och "kunskap" om hur skolan fungerar och inte fungerar och hur den borde drivas.

#66 "Samtidigt visar den svenska resultatutvecklingen i Pisa och TIMSS att elevernas kunskapsnivåer sjunker.

– Resultaten i Pisa och TIMSS, förutom de senaste undersökningarna, visar på en i princip linjär nergång i kunskaper samtidigt som betygen har utvecklats åt andra hållet, säger Pontus Bäckström till Skolvärlden.

Enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, kan det finnas flera orsaker till betygsökningen – bland annat att skolorna vill förbättra resultaten.

– Alla skolor vill förbättra sina resultat. Det lättaste sättet att göra det på, när det inte finns några spärrar, är att sätta högre betyg. Förra året var det kanske tio procent av eleverna som fick ett A. Att året efter ge elva procent ett A blir då ganska okontroversiellt, säger han till tidningen."

https://www.expressen.se/nyheter/betygen-gar-upp-trots-minskade-kunskaper/

#66 Är du lärare eller jobbar med skolan, apropå sista stycket i inlägget?

#68 Se inlägg #5

#69 Ok, tack.

#59: Nej det är inte olika saker eftersom den kommunala skolan inte är flexibel.

Det är ju samma krav för friskolorna att de inte alltid fylls eller att det är överintag.

Många moderna företag har inte kontorsplatser till alla anställda för man räknar med sjukfrånvaro- det är ingen större skillnad på skolor eller företag.

#67: Så var finns bevisen att det är friskolorna som är orsaken till det påstådda kunskapstappet?

#71 Men de kommunala skolorna har inte samma möjligheter att vara flexibla eftersom de har mer behov de ska tillgodose och** får mindre pengar** för det!

Nu lägger jag ner för du verkar inte ta in det jag försöker säga.

#73: De kommunala skolorna ska vara beredda på att de ska säkra alla elevers skolgång det innebär inte att man måste ha lokaler för alla permanent utan då behovet finns så måste man agera precis som vilket konkurrenskraftigt företag som helst.

Ledningen för de kommunala skolorna har inte förstått det.

Det exempel du visade, skolan i Hammarkullen är ett utmärkt exempel.

Där jag bor får elever från landet en skolväg på uppemot 4 mil enkel resa.

Hur många skolor innefattas i en radie av 4 mil kring Hammarkullen?

Hur ser det ut i Norrland - hur lång skolväg får barnen där.

Det är en ovilja att anpassa sig och vara flexibel. Det finns alltså andra lösningar än att ha tomma skolkade för samtliga elever i kommunen för att lösa kommunens krav.

Du verkar inte ta in det jag skriver!

Jag skulle säga att det är stor skillnad på skolor och "vilket konkurrenskraftigt företag som helst".

#75: Inte speciellt men när man inte gör några förändringar kommer det att kosta.

Ledarkommentar, med anledning av en nyutkommen bok.

"Varför ser svensk skola ut som den gör? En nyutkommen bok går till botten med den frågeställningen och nystar upp en mycket intressant historia.

Boken heter 'Experimentet' (Natur & Kultur) och är skriven av journalisten Karin Grundberg Wolodarski. I förordet skriver författaren att idén till boken växt fram när hon bevakade frågan om vinster i skolan i sin roll som reporter på Dagens industri.

'Hur kommer det sig att Sverige är ett av världens enda länder som tillåter vinster i skattefinansierade skolor?', skriver Karin Grundberg Wolodarski, och det är den frågan som hon försöker att besvara genom intervjuer med tongivande politiker, och med framträdande skolaktörer.

Det är de breda linjerna som tecknas i boken, hur det före de stora skolreformerna fanns en långvarig ideologisk debatt om hur skolan borde decentraliseras och öppna upp för mer föräldrainflytande. Det är denna på många sätt lågintensiva debatt som banar vägen för de omvälvande förändringarna som kommunaliseringen 1990 och friskolereformen 1992."

"Det finns i dag också en intensiv skoldebatt om att dagens skola måste reformeras i grunden. Men tyvärr är de politiska låsningarna starka, och förändringarna har hittills uteblivit. Kanske behövs det en ny Drevdagen-historia, och där kan faktiskt boken 'Experimentet' fungera som en ögonöppnare, och då framför allt för förespråkarna av den skola vi har i dag. Även om det finns god kunskap om att skolsystemet i allt väsentligt leder till att större skillnader kan det behövas en slags tändande gnista som leder till verklig förändring.

Ett genomgående tema i 'Experimentet' är tron på att skolval och skolpeng leder till bättre kvalitet för skolorna. Men för skolans verksamhet fungerar den principen dåligt, eller snarare inte alls. Detta beror bland annat på att skolans utfall inte kan definieras klart och tydligt, och för att det egentligen inte finns ett slutmål."

https://www.hallandsposten.se/%C3%A5sikter/ledare/skolf%C3%B6rnekarna-v%C3%A4grar-att-se-den-brutala-sanningen-1.72297184

Slutmålet och utfallet är väl tämligen klart.

#78: Ja. Så varför startar du inte en egen friskola?

?

Kom igen nu!!
Bara erkänn att ni shablat bort precis just allt det ni själva egentligen tror och hoppas på!

Att tillhandahålla kunskap och utbildning, som går i takt med samtiden, för unga människor.
Dock ligger det givetvis på individen att ta till sig denna på bästa sätt. Motivation och insikt om att utbildning är nödvändigt ligger, i slutänden, på den enskilde.

#82 Men det kan vara svårt för en lågstadieelev med det egna ansvaret om föräldrarna är religiösa flummare och sätter dem i skolor som drivs av slutna sekter, som islamister, Plymouthbröderna eller Livets Ord.

#83 Grundprincipen är ändå densamma.

Svenska friskolor är säkert bra men friskolor med islamistisk inriktning där sharialagar gäller är väl knappast något vi behöver i Sverige på svenska skattebetalares bekostnad.

#85 Menar du att vi enbart ska utesluta en variant av friskola?

#85: Det borde väl gälla för alla religiösa skolmor inklusive livets ord och Maranata.

#85 Det beror nog alldeles på vilken sida om staketet man står.

#88: Hur menar du då?

#89 Att det finns individer som anser att de skolor som beskrivs i #85 är helt i sin ordning. Faktiskt önskvärda.

#90: Det var ju så den svenska skola började. Den var hårt förknippad med kyrkan och den kristna religionen men vi har visst glömt det.

Oavsett finns det minst lika kränkande föreställning i de frikyrkliga skolorna.

Här lite bildningshistoria:

https://kyrkaochfolk.se/2019/09/30/kristna-friskolor-i-sverige/

#91 De (skolor som beskrivs i #85) existera ju av den anledningen att någon/några önskar att de finns. Därav uttrycket "vilken sida av staketet…"

#92: De finns precis av samma anledning som Livets ords och andra religiösa friskolor.

Bildning och religion har gått hand i hand i de flesta kulturer.

#93 Frågan som ställs i #85 är om de behövs. Uppenbarligen anser någon/några att de behövs eftersom de de facto existerar.

#94: Återigen det finns ingen skillnad - om vi ska förbjuda de islamistiska skolorna ska vi oxå förbjuda de övriga religiösa skolorna som ställer minst lika kränkande krav.

#95 Jag har enbart konstaterat att de finns och att det, uppenbarligen, finns de som anser att de behövs. Var nämner jag förbud?

#86: Ja!

#87: Religiösa friskolor, och i SYNNERHET ISLAMISTISKA friskolor, har inget i Sverige att göra.

Friskolor i sig är naturligtvis helt ok så länge huvudsyftet är att utbilda eleven till ett tilltänkt yrke. Men att blanda in religion i utbildningen anser jag är något som eleven får göra på sin fritid och inget som ska bekostas av skattemedel.

Oavsett om man tror på Gud eller inte så har religionen väldigt lite med Gud som presumtiv skapare av universum att göra. Religionen är skapad av MÄNNISKAN - Inte av Gud!

#88: Jag vet inte riktigt vilket "staket" du åsyftar. Men skolan, kommunal eller privat, bedrivs på skattemedel. Och då är som jag skrev ovan det enda syftet att utbilda eleven på ett professionellt med bra betyg som ett långvarigt arbetsliv som följd. Religion har överhuvud taget inget i utbildningen att göra. Såvida inte eleven ska utbildas till kristet prästyrke. Islamistiska kunskaper kan eleverna få i arabländerna. INTE i Sverige!!

#99 Religionskunskap är väl ett ämne i skolan och då får man lära sig om de olika religionerna. Jag tycker det är ett viktigt ämne.

Att en skola däremot är ensidig och inriktad på just en religion är ju helt galet förstås.

"Hade jag fått en aktie i valfri skolkoncern varje gång någon grundmurat borgerlig person bakom stängda dörrar sagt vad hen egentligen tycker om friskolesystemet hade jag haft råd att starta en egen."

Andreas Johansson Heinö

#99 Staketet är skiljelinjen mellan olika hållningar.

#100: Om vi förutsätter att det bara finns EN Gud dvs en SKAPARE av det oändliga expansiva universum så behövs det naturligtvis också bara EN religion. Om det över huvud taget behövs någon religion över huvud taget. Det räcker med en "Gudstro" och inget mer. Just på grund av att alla religioner inte är skapade av Gud utan av enskilda människor. Lägg därtill att religioner oftast är grunden till många krig sett ur historien tusentalet år tillbaka.

Är människan verkligen en "avbild av Gud" så är det ju märkligt att inte Gud redan från början har programmerat in i människans hjärna sanningen liksom alla andra medfödda egenskaper som människan har som skiljer oss från de högre ställda däggdjuren.

#103: Fast den synen äringen förenlig med lagrummet. Vem som helst får tro nästan på vad som helst.

En religös friskola är inte bättre än någon annan så ta bort samtliga religiösa friskolor.

"Förstår man inte skillnaden mellan att sälja kylskåp till sällankunder och att undervisa elever man känner och träffar varje dag bör man inte ha inflytande över svensk skola någonstans."

Petter Bergenstråhle

#105 Den där kylskåpsförsäljaren, vem är det?

#106 En del, exempelvis Pyttelite här i tråden, verkar se skolor som vilka företag som helst. Centern har framfört sin upprördhet mot förslag om offentlighetsprincip för friskolor och kallat det att angrepp på den fria företagsamheten.

#107 Jaha, vad vill du förmedla?
Att Pyttelite är någon som säljer kylskåp?

#108 Självklart menar jag att Pyttelite säljer kylskåp. Kontakta henne om du behöver ett. Du får säkert lite undervisning på köpet, både om hur skolan ska bedrivas och en hel del annat.

#107: Fast det gäller väl inte bara skolor utan alla företag som hanterar offentliga medel förstår inte din kommentar.

#109: Ja eller också kan du kontakta kamera0710 då får du bara trams till svar eller politikerförakt.

#111 Den typ av reaktion som kamera0710 uppvisar säger en del om hen. Trams.

För övrigt håller jag med Johans resonemang (i tråden).
Särskilt #66

#112: Instämmer - det finns bra och dåliga skolor men dåliga skolor är inte lika med friskolor och bra skolor är inte lika med kommunala.

Det är så enkelt att vara generell och haka på drevet.

Det var kanske Pyttelites stora seriositet som gjorde att hon blev avstängd en period här på debatt?? Men vad vet jag, som inte ens säljer kylskåp?

#114: Jag blev avstängd för att jag hävdade att man skulle använda munskydd i pandemitider vilket irriterade dåvarande värd så du har helt rätt i ditt antagande om seriositet.

#114: Vet du ens vad Petter Bergenstråhle avsåg med sitt inlägg?

Vet du ens om han är motståndare till friskolor?

#116 Länkar till hans twitter, det var där jag fann citatet.

https://twitter.com/shpetter

#114 Det borde du kanske börja med, sälja kylskåp? Då kanske du coolar ner lite 😉

#117: Jag har läst twittret och du har tagit det ur sitt sammanhang - vet inte ens om det är kopplat till utbildning men han är inte emot friskolor utan eventuella avarter som det kan innebära med friskolor.

Mät förädlingsvärdet så löser det sig, i alla fall om man ska tro Timbros välfärdsansvarige.

#120 Som kontrast till att avskaffa betyg, varför inte?

#120: Bra idé- då anpassar man till verkligheten för du har väl målstyrd verksamhet där du jobbar eller har ni 5-årsplaner som vi på kylskåpsfabriken? 🫣

#121 Det kunde nog vara intressant att låta några av Timbros företrädare få helt fria händer att driva skola och låta någon utomstående studera resultatet.

#123 Jobbar du som lärare?

#124 Nej, jag är handläggare på en myndighet. Men en del i min omgivning har tyckt att jag borde bli lärare.

Du är väl inte heller lärare?

#125 Jo, på en kommunal högstadieskola.

#126 Vad undervisar du i?

#127 SO, NO, Tyska, Engelska, Svenska.
Fokus på SO/NO.
Tyska är ett specialområde, men inte ”mitt” egentligen.

Ska tilläggas att man får rycka in på flera andra område också, t ex idrott eller teknik.

#128 OK. Som intresserad av NO undrar jag hur du ser på kritiken mot biologen Richard Dawkins, om att han är lite för fixerad vid genen som den centrala "aktören" i evolutionen? (Har dock ännu inte läst hans bok "Den själviska genen", men den ligger i den hög med böcker som förhoppningsvis ska bli läst.) Själv har jag större tilltro till exempelvis Stephen Jay Gould, som betonade att det naturliga urvalet sker på individnivå. Hur ser du på detta?

#130 Intressant fråga men är det inte en fråga som kräver en egen tråd?

#131 Ta svaret i en ny tråd om du föredrar det. Men är du NO-lärare antar jag att du är bekant med frågan och har en åsikt?

#132 Du misstror mig alltså?

#133 Om du inte vill svara misstror jag dig.

#134 Nu är du enbart oförskämd.

#135 Kanske vi kan ta min fråga på vetenskap i fokus?

#136 Någon som i princip kallar mig för lögnare/bedragare tänker jag inte föra någon diskussion med.

#104: Det är väl inte "lagrummet" vi analyserar i den här tråden utan JA eller NEJ till friskolor med religiös inriktning.

Och som jag skrev ovan i ett inlägg - låt skolor i allmänhet inkl friskolor satsa på undervisning i ämnen som kan ge eleverna en bra och fin utbildning som kan generera bra jobb i framtiden. Vill sedan eleverna dvs ungdomarna intressera sig för religion så låt dom göra det på sin fritid UTANFÖR skolans dörrar.

#138: Nähä så man ska lägga ner friskolor i strid med grundlagen menar du?

"Det är ingen debattbok Karin Grundberg Wolodarski har skrivit om den svenska skolan. Tvärtom håller hon sig noga undan egna ställningstaganden och politiska slutsatser, det här är en journalistisk produkt. Trots det hade Experimentet – Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade lika gärna kunnat låna titeln från Fredrik Söderholm och Ola Rapaces självrannsakande podcast Sorry, allt gick åt helvete.

För när Grundberg Wolodarski, till vardags reporter på Dagens Industri, arbetar sig fram genom besluten som bäddade för dagens haveri till skolsystem så sitter de där, de som bestämde, och förklarar en efter en att det inte var det här de såg framför sig.

Göran Persson, Ylva Johansson, Peje Emilsson och Beatrice Ask. Ingen av dem trodde att börsnoterade vinstjaktmaskiner skulle bli resultatet av de politiska beslut som fattades. Kjell Olof Feldt och Ingvar Carlsson beskriver sin naivitet och förundran inför konsekvenserna av sina beslut. Andra fyller i, några rätt nöjda, några djupt desillusionerade.

Den enda som tycks ha förstått vad som skulle hända är moderaten Odd Eiken, som också beskrivs som en av arkitekterna bakom det svenska skolpengssystemet. Medan resten av de medverkande förklarar hur lite de begrep om vilken väg Sverige slog in på menar han att utvecklingen var självklar. 'Det är bara att slå upp en lärobok i företagsekonomi', säger han till Grundberg Wolodarski. Som läsare önskar man att någon av de som nu ångrar sig hade gjort just detta."

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/mrlwr1/recension-av-experimentet-av-karin-grundberg-wolodarski

#137 Nu har jag tagit upp min fråga om evolutionen i en tråd på vetenskap i fokus. Kanske vi kan föra diskussionen där.

Har för övrigt aldrig träffat en (påstådd) lärare i naturvetenskap som reagerar så mycket med taggarna utåt inför en fråga av detta slag. Tvärtom, de brukar brinna av iver att få diskutera sådana frågor.

https://vetenskap.ifokus.se/discussion/1058272/evidensen-for-evolution

#141 Jag är beredd att diskutera det mesta, med de flesta, men en grundförutsättning är att det är med en individ som ger mig något tillbaka. Det måste vara ett, för mig, givande samtal/diskussion. Du, kamera0710, faller inte i den kategorin utan du tillhör snarare den rakt motsatta.
Nej, jag brinner inte av iver över att få diskutera med dig. Inte om evolutionsbiologi, inte om något överhuvudtaget. Varför? Det tar bara en massa tid och energi och ger mig absolut inget.

PS Vem brinner för att få prata med en handläggare på en myndighet?

OBS! Eftersom jag starkt misstänker att du inte förstår, så är den sista meningen skriven med en smula ironi :) För övrigt hänvisar jag till #137.

#140: Vad är det för haveri som har skett?

#143 Ja, vad är det för haveri som skett? Har du hört talas om skolor som går i konkurs under pågående termin? Eller om skolledningar som höjer elevers betyg bakom ryggen på lärarna?

#144: Nej jag har inte hört om att det beror på friskolor.

Att man blir dömd för bedrägeri har inte med friskolereformen att göra. Det finns och har funnits bedrägerier i kommunal verksamhet oxå.

Ska vi lägga ner landets kommunalstyrelser för det?

Är den kommunala verksamheten ett fjasko?

Det har kommit in klagomål på "tonen" i tråden. Har läst genom och ser vad det handlar om. Men jag ser ingen anledning att ge ut någon varning eller ta bort inlägg.

Håll god ton, finns ingen anledning att bli otrevlig eller misstro någon i tråden.

/ Admin.

#146: Att klaga är bara ett sista desperat försök att förstå det som alla andra redan gjort.

Ledare i GP

"Det är något med Sverige och extrema reformer på skolområdet. Dessa har under våren gått att följa i 'Vem mördade skolan' och nu i 'Det svenska skolexperimentet', där kommunalisering, friskola och skolpeng, betygsförändringar, en radikal kunskapssyn och pengadriven digitalisering tillsammans fått en stabil grund att förvittra. Det som utmärker kanonaden av reformer är att de tröskas igenom fort, inte sällan med skrala utredningsunderlag och tveksamma bevekelsegrunder, ofta i direkt konflikt med lärarkåren.

Vid varje skifte har utredarna och systemkonstruktörerna varit ytterligt trosvissa. Göran Persson, central i Socialdemokraternas positionsskifte i betygsfrågan, lovade ett helt nytt, oprövat, betygssystem som särskilt skulle gagna svaga och utsatta elever. Med detta skulle klassamhället gå sin slutrond.

Så kom de målrelaterade betygen med lokalt utformade betygskriterier och så småningom IG. Varje skolenhet hade att göra sin egen uttolkning av innebörden av ett visst betyg. Det blev, för att uttrycka det enkelt, rörigt. Jan Björklund drev igenom ny reform med ännu mer utrymme för godtycke, diffusa krav och hårdare utslagning. Förra året satte F stopp för drygt 15 000 elever på väg till gymnasieskolan."

https://www.gp.se/ledare/hastiga-reformer-har-skadat-den-svenska-skolan-1.73409713

#148: Vad är det för snabba beslut man syftar på?

Eller är debattartikel en utkomst av skolreformen och dålig utbildning?

#149 Är det på grund av dålig utbildning du särskriver, eftersom det skrivs "debattartikel" på svenska?

#150: Nej det är pga av iPhones stavningskontroll. 😊

Att friskolor blivit ett problem är inget annat än ett bevis på att våra politiker inte hängt med i den samhällsdemografiska förändring de själva skapat.

Ur en ledare i liberala Hallandsposten, väl värd att läsa i sin helhet.

"För den som följer med i samhällsdebatten är begreppet dogmatism av stort intresse, för den är ständigt närvarande. Mot bättre vetande uttalar sig politiker och förtroendevalda ofta just dogmatiskt. En sådan förhärskande dogmatism är att konkurrens mellan skolor skulle leda till högre effektivitet eller bättre kvalitet på undervisningen.

På något annat sätt kan man nämligen inte tolka det när politiker försvarar dagens marknadsstyrda skola där makten över skolans finansiering ligger hos individerna, det vill säga föräldrarna och eleverna. Problemet är bara att det inte finns något som pekar på att konkurrensen mellan skolor leder till en bättre skola. Tvärtom. Skolkonkurrensen leder till allt större skillnader mellan skolor och mellan eleverna, och det finns inget som tyder på att de gemensamma resurserna används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Därför behövs det förändringar, det vill säga skolreformer. Ett par sådana finns nu faktiskt på riksdagens bord för behandling. Det ena förslaget handlar om att öka skolans likvärdighet genom att ändra systemet för skolpengen så att de kommunala skolorna får mer ersättning än de fristående skolorna. Detta eftersom de kommunala skolorna har ett större ansvar än friskolorna, ett ansvar som också kostar."

https://www.hallandsposten.se/%C3%A5sikter/ledare/mot-b%C3%A4ttre-vetande-f%C3%B6rsvaras-dagens-skola-1.74113882

Ingress till artikel i Sydsvenskan, tyvärr bakom betalvägg.

"Nya friskolor kostar ofta miljontals kronor extra för kommunerna. De måste betala både för friskolan och de tomma platserna på den kommunala skolan.

– Det kostar jättemycket pengar helt i onödan att hålla tomma platser, säger Maria Winberg Nordström, liberal politiker i Helsingborg.

Men i riksdagen finns ingen majoritet för att ändra på reglerna för ersättning till skolor."

https://www.sydsvenskan.se/2022-06-05/friskolor-kostar-miljoner-extra-for-kommunerna

Utmärkt artikel som pekar på att den kommunala skola inte är tillräckligt flexibel och är ett förlegat folkhemsbegrepp.

#155 Det finns, enligt min mening, flera underliggande aspekter i den frågan.
Vill mena att långt ifrån alla synvinklar kommer fram.

PS Läsåret 2021/22 var andelen elever i friskola (grundskola) 16,1%

#156: Det blir en så vriden diskussion när man tar fram en profilerad artikel var syfte är att påvisa det dåliga i vilket ämne som helst.

De är sällan faktagranskare och beskriver bara författarens åsikter - sen är det den absoluta sanningen när de hamnar på ”debattsidor” likt denna.

#157 Som sagt, det finns flera infallsvinklar i frågan. Den är inte svart/vitt, vill jag påstå.
Dessutom, så vitt jag vet, måste en friskola som önskar etablerar sig samråda med kommunen i fråga. Kommunen har också rätt till insyn i verksamheten.
Med andra ord, så torde kommunen äga frågan så att säga.

#157: Det är inte en debattsida, utan en artikel skriven av en granskande journalist. Problemet är inte att den kommunala skolan inte är flexibel, utan att det är kommunerna som får "betala kalaset", medan friskolorna får lika mycket pengar utan att ha några av de krav som ställs på kommunerna.

Från artikeln:

Flera skånska kommuner har protesterat mot nya friskoleetableringar, med samma argument som Ystad: det leder till för många skolplatser. Att ha en tom skolplats kostar nästan lika mycket som att ha en elev.

Den kommunala skolan förlorar hela intäkten för varje elev som flyttar, men har ändå kvar nittio procent av kostnaden, räknade konsultfirman KPMG ut i en rapport häromåret. Och den kostnaden måste kommunen ta.

I Helsingborg behandlade barn- och utbildningsnämnden på sitt senaste möte hela åtta ärenden om nyetablering av friskolor. Sammanlagt skulle de nya skolorna betyda mer än tusen extra skolplatser, i en stad som redan har överskott på platser. Också de fristående skolor som redan finns i staden drabbas om nya ska etableras, påpekar nämndens ordförande Maria Winberg Nordström (L).

– Jag hoppas att Skolinspektionen säger nej till nästan alla utifrån att överskott av skolplatser kostar jättemycket pengar helt i onödan. Vi alltid varit väldigt positiva till friskolor i Helsingborg. Men det måste vara rim och reson i det, och det har gått för långt.

Maria Winberg Nordström (L) i Helsingborg tycker att dagens regler känns provocerande. Om kommunen inte kan påvisa de negativa effekterna i detalj, så lämnas invändningar därhän.

– Eftersom kommunerna betalar, skulle jag vilja att de också hade makten att säga nej. Jag kan förstå att man från rikshåll är orolig att man i vissa kommuner av ideologiska skäl säger nej hela tiden, men det måste vara en bedömning i varje enskilt fall.

Men som kommun kan man inte sätta ett sådant tak på alla skolor. Kommunen har ansvar att göra plats för alla elever och måste ha viss överkapacitet. Lisbeth Bonthron kallar det skolpliktskostnad, en kostnad friskolorna inte har men som de ändå får ersättning för.

– Det är ett fenomen som drabbar alla kommuner. Jag tycker att friskolorna gynnas jämfört med de kommunala skolorna.

I detta är förvaltningscheferna i Höör och Ystad överens: pengarna mellan kommunala och fristående skolor fördelas inte rättvist idag. Reglerna säger att friskolor ska ha samma ersättning som den genomsnittliga kommunala skolpengen.

– Ansvaret att hela tiden se till att det finns plats vilar bara på kommunen, det är en stor kostnad, har man inte det uppdraget tycker jag att man ska få en peng som är anpassad utifrån det, säger Stefan Ahlbäck.

(Vet inte varför vissa stycken blir fetmarkerade. De är bara kodade som kursiva.)

#158: Ja plus att det finns en tillsynsmyndighet som täcker samtliga skolformer.

#159: Det är fortfarande ett debattinslag. Granskande journalister är inte någon oberoende instans utan de har oftast läs alltid en förutfattad mening.

Det är precis som jag skrivit tidigare ett exempel på att den kommunala skolan saknar flexibilitet och det var just det som friskolorna en gång i tiden ville motverka.

Den kommunala skolan har inte i sak förändrats sedan dess och nu ser de skillnaderna från en då det begav sig en bra folkhemsinstitution men som idag snarare är en folkhemsruin.

Satsa på att förnya de kommunala skolorna och gör de flexibla istället för att bevara något som gått ur tiden.

#161: Har du läst hela artikeln?

#163: Nej jag har inte läst hela artikeln eftersom det är en betalartikel.

Däremot ser jag följande argument:

– Det kostar jättemycket pengar helt i onödan att hålla tomma platser, säger Maria Winberg Nordström, liberal politiker i Helsingborg.

Vilket är en direkt konsekvens av att den kommunala skolan inte hängt med. Om man utgår ifrån att den kommunala skolan ska förändras minimalt hamnar man där och det är den kommunala skolan som kostar inte tvärtom. Däremot är det friskolorna som får skulden när inte budgeten går ihop.

#164: Det är en väldigt lång artikel så du ska kanske inte uttala dig så tvärsäkert om att den när du bara har läst ett par meningar av den? Det har inget att göra med att kommunerna inte har hängt med. De står däremot där med nästan hela kostnaden, bara för att kommunerna är tvungna att se till att det finns platser till alla elever i kommunen även om eleverna väljer en friskola istället. Friskolorna får samma peng som kommunen, men har inget krav på sig att ha beredskap för fler platser än till de elever de tar in, vilket gör att de har lägre kostnader än kommunerna.

#165: Jo det handlar om att kommunerna inte har samma flexibilitet som friskolorna har eftersom man inte ändrat på något utan har kvar samma tunga och kostsamma organisation och lokaler.

Diskussionen har förts många gånger tidigare. Det var samma sak med artikeln från Hammarkullen och samma kritik där.

Man kan inte införa reformer utan att samtliga verksamheter omprövar sin organisation inklusive innehav av lokaler.

Att de kommunala skolorna ska ha möjlighet att hysa elever är inte samma sak som att de jämt ska ha lokaler för samtliga elever inklusive friskolorna däremot är det enklast att inte förändra utan att förutom friskolor ha kommunala skolor och så är det inte skrivet i lagkravet däremot implementeras det som att det vore så.

#166: Ja, du har ju alltid rätt, oavsett om du läser artiklarna eller ej, så jag ger mig.

#167: Nej jag har inte alltid rätt men av det du kopierade är det återigen samma diskussion som förs.

Vad är det annars som skrivs och varför hänvisar man till betalartiklar - för att ni som bor i området eller prenumererar ska ha tolkningsföreträde?

Dessutom var ju artikeln skriven av journalister och de kan ju aldrig ha fel …

#168: Det är faktiskt inte alla journalister som skriver "debattartiklar". Den här journalisten skriver om båda perspektiven, men jag kan inte citera hela artikeln, som är minst dubbelt så lång som det jag tagit med. Det jag citerade var bara en förklaring till varför Winberg Nordström uttryckte sig som hon gjorde.

Jag är neutral när det gäller skolan, men tycker det är rätt orättvist att bägge parterna ska ha samma summa pengar, trots att den ena parten är tvingad att betala mer per elev. Att kommunerna inte jobbar effektivt gäller ju inte bara skolan, så det är ingen hemlighet. Visst borde de göra något åt det, men det är inte det jag kommenterar.

#169: Nähä så just denna journalisten vrider inte på fakta - bra då vet jag det.

Oavsett om jag kan läsa artikel helt eller inte så handlar det om hur skolans medel förvaltas och förvaltningen av de kommunala delarna är inte effektiv.

Jag har heller inte läst KPMGs rapport som ligger som grund till antagandet - har du?

Däremot har jag läst andra rapporter från KPMG som säger att det finns en hel del att göra i om kommunerna men även rapportens innehåll diskuteras.

https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20nämnder/Barn-%20och%20utbildningsnämnd/Protokoll/2021/2021-05-26/Bilagor%20till%20protokoll%20%202021-05-26%20§§%2073-83.pdf

Skolvärlden behöver förändras men det innebär inte per definition att den kommunala skolan ska få ekonomiskt bidrag för att motverka den inre förändringen - vilket det alltid hävdas - allt ska vara som förr och det finns bara en lösning på kravbilden.

När resurserna tryter kommer uppfinningsrikedomen fram och nya lösningar.

Samhället har förändrats låt då skolan oxå ta steget till förändring släpp taget om folkhemsskolan!

#170: Varför blir du alltid så aggressiv? Har ju sagt att jag är neutral i debatten om skolorna, så jag tänker inte fortsätta diskussionen eftersom jag inte vill bli påhoppad oavsett vad jag skriver.

#171: Jag är inte aggressiv jag reagerar bara på misshandel av fakta och en ensidig diskussion.

Jag går heller inte till personangrepp utan angriper artiklar.

Jag bryr mig inte heller om sakfrågan däremot bryr jag mig om hur frågan diskuteras och det är bara en sida som kommer fram.

Det är inte friskolornas fel att kommunerna går back - styrs inte kommunerna av en hel del politiker?

Se över den kommunala verksamheten först innan vi kastar pengarna i sjön - för det är du och jag som får betala.

"Glädjebetyg är ingenting annat sorgebetyg åt ett helt samhälle."

Göran Greider

#173: Absolut håller med men det har inte med friskolor att göra.

Det är en usel skolinspektion som är grunden till sorgebetygen.

Den 9 juni är det exakt 30 år sedan riksdagen beslutade om införandet av friskolereformen. Det är värt att uppmärksamma! Idag debatteras friskolorna livligt, samtidigt som många tar valfriheten för given. Genom bokens historiska perspektiv tydliggörs det att privata skolkrafter drivit mycket av skolans utveckling, ända sedan första skollagen 1842. Så är fallet även under de senaste 30 åren.

Boken ”Ett fönster öppnades…- från enhetsskola till valfrihet och mångfald” är en beskrivning av den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet till friskolereformen 150 år senare. Skriftställaren Anders Johnsson har, tillsammans med Nils Johan Tjärnlund, skrivit boken.

Läs mer här om releasen:

https://www.friskola.se/aktiviteter/bokrelease-ett-fonster-oppnades/

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund: Även elever i behov av särskilt stöd kan välja den friskola de önskar. Men tyvärr vill kommuner ofta inte betala vad de ska.

Läs mer här:

https://www.dn.se/debatt/friskolor-kan-inte-alls-valja-bort-elever/

#176 Vad bra att du källhänvisar till objektiva artiklar och inte debattinlägg.

#177: Jag trodde att det var sånt som gick hem numera. Vad vill du debattera om?

Observera dock att de inte är betalartiklar så alla kan läsa - visst är det tip top?

Här får du kamer0710 något att bita i och reflektera över - håll till godo - jag bjuder!

Mediernas hetsjakt på friskolor Påhejade av en handfull högljudda skoldebattörer i sociala medier har Socialdemokraterna bestämt sig för att göra friskolemotståndet till ett huvudnummer i valrörelsen. Det är en kampanj som okritiskt eldas på av tongivande medier, skriver Hans Bergström.

Läs mer här;

https://timbro.se/smedjan/mediernas-hetsjakt-pa-friskolor-ett-journalistiskt-valarshaveri/

När friskolereformen infördes så kunde ingen i sin vildaste fantasi förutse alla obskyra livsåskådningar och inriktningar framtiden hade att erbjuda oss. ☺

#180: Nä det är jobbigt när omvärlden förändras- det var nog bättre förr!

#181: Ok, Så klimatförändringar och Ukrainaockupationer är bara att se som positiva omvärldsförändringar. …. inget man ska behöva oroa sig över?….☺

#182: Ytterligare ett exempel på att det var bättre förr - att inlandsisen smälte har inte med klimatförändringarna att göra …

#183: Har inladsisen smält!?! Vart då?

#184: Den är inte kvar i alla fall?

#185: Var är den inte kvar?

#186: Som vanligt har jag fel - den finns kvar både på Grönland och Antarktis.

#187: Nej, inte fel. Jag förstår vad du menar❤
Vad gäller friskolor så anser i alla fall jag att tanken från början var god men att vårt samhälle därefter förändrades snabbare än man trodde att det skulle göra.
Lägger ingen värdering i det….,

bara synd när goda tankar går förlorade….😢

#188: Jag tror att tanken både var god och är bra men det blev för bra.

Den kommunala verksamheten kunde inte förvalta det dom hade och nu är det brist i kassan och då skylls det på både det ena och det andra.

Det ör ju fantastiskt att man efter 30 börjar fråga efter pengar till den kommunala verksamheten.

#179 Hans Bergström ja, han som snackade om kommunistvälde för några år sedan. Som Göran Greider skrev:

"För om Sverige är ett kommunistvälde, med de extremt generösa reglerna för att tjäna pengar på skolan som råder här, vad är då resten av världen där sådana vinstuttag är otänkbara –något slags Nordkorea?"

https://www.di.se/nyheter/engelska-skolan-far-vara-slut-pa-kommunistvaldet-nu/